Realisering av Industry 4.0 genom RFID : Implementering av RFID i intern logistik på Bosch Rexroth Mellansel

With increasing global competition between industries comes a growth in the demand for increased productivity, output and service quality from transnational companies. This creates a need for organizations that are versatile and have the correct tools for developing more efficient processes, reducing costs and increasing productivity within the manufacturing industry. This new phase in the age of manufacturing industries is on its way to meet this changing environment and it is commonly referred to as Industry 4.0, the next big industrial revolution. This revolution refers to the introduction of Internet in industries, leading to the establishment of smart factories. In the smart factory, functions such as logistics, manufacturing and product development are integrated in Cyber-physical systems.One way to gain the upper hand among the global competition is to gain control over the internal logistics chain. Technologies like Radio Frequency Identification (RFID) can be used to create smart factories where a product sends information on its whereabouts in real-time. This thesis studies how RFID as a means to achieve Industry 4.0 can be reached with an implementation in internal logistics at Bosch Rexroth in Mellansel. This thesis aims to contribute with a deeper understanding of how a RFID implementation process is designed and what benefits it can provide a manufacturing organization. This study also investigates how a smarter industry in terms of Internet of Things and Industry 4.0 can be achieved by implementing RFID in internal logistics.The master thesis is founded on a literature review and empirical results achieved through a case study. The case study consists of a current state investigation, situation analysis, system design and implementation, and ends with an evaluation. The thesis ends with several conclusions gained from the insights of the empirical and theoretical studies.This thesis presents a framework that outlines important steps to be performed in the implementation of RFID. Key factors to achieve a successful implementation are also elaborated on. Moreover, a compilation of the benefits that can be achieved by using RFID in internal logistics are presented. As a final conclusion, a presentation is made of the benefits of Industry 4.0 that Bosch Rexroth in Mellansel can achieve through an implementation of RFID.Validerat; 20160615 (global_studentproject_submitter

15 koncept för bättre ergonomi : Inom äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering

Den här boken är resultatet av en kurs i ergonomi vid Teknisk design, Luleå tekniska universitet, våren 2015. 15 kursdeltagare har under 10 veckor använt designmetodik och ergonomiska teorier och metoder för att utveckla 15 konceptuella förbättringsförslag baserade på de 4 undersökta kontexterna äldreomsorg, fysioterapi, däckmontering och varuhantering. Fokus för ergonomi inom området teknisk design är att se till att all design, oavsett vilket system det avser, kompletterar människans styrkor och förmågor. Vi ska kort och gott se till att arbetsuppgifter, utrustning, apparater, processer, miljöer och organisationer utformas med människan som utgångspunkt, istället för att tvinga människan att anpassa sig med olika former av överbelastning som möjlig påföljd. För att uppnå detta behöver vi förstå och designa för den variabilitet som är representerad bland oss människor: vi är olika, har olika åldrar, storlek, styrka, kognitiv förmåga, erfarenheter, förväntningar och mål. Att tillämpa ergonomi betyder att studera hur människor interagerar med produkter, processer, miljöer och system för att förbättra dem, dvs. göra dem enklare, säkrare, bekvämare och effektivare att använda. För att kunna göra det behöver vi kunskap om människans förutsättningar och behov. Teknisk design med utgångspunkt och mål i god ergonomi innebär att exempelvis: Att designa produkter och utrustning som är enkla och tillförlitliga att använda med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi, antropometri och belastningsergonomiska och biomekaniska analyserAtt designa säkra och effektiva tillverkningsprocesser med utgångspunkt i kunskap om kognitiv ergonomi och belastningsergonomiska analyserAtt designa organisationer utifrån kunskap om arbetslivsfysiologi och organisationsergonomiAtt designa arbetsuppgifter utifrån kunskap om kognitiv ergonomi, biomekanik och belastningsergonomiska analyserAtt designa enkla och användarvänliga gränssnitt med utgångspunkt i kognitiv ergonomiErgonomisk anpassning av en produkt eller en arbetsmiljö kan exempelvis handla om att se till att människan inte använder kroppen felaktigt. Det kan handla om fysisk belastning när en uppgift utförs, såväl som sensorisk input från olika system eller psykosocial belastning i form av stress. Det handlar om att utveckla kunskaper om människans begränsningar och förmågor, vilket ger bättre förutsättningar att bidra till användarvänliga lösningar. Det i sin tur bidrar till säkerhet och användarvänlighet och i slutändan att alla produkter, system och miljöer i vår omvärld fungerar väl för människan – det är hållbar utveckling om något. I kursen Ergonomi 2 vid civilingenjörsutbildningen Teknisk design, Luleå tekniska universitet, ingår en projektuppgift. Den syftar till att få fördjupad förståelse inom ergonomi genom att tillämpa kunskap och metoder i ett designprojekt för en verklig situation. Våren 2015 omfattade projektuppgiften att enanalys av valfri kontext, med syfte att förstå problem och utmaningar i den miljö, det sammanhang, den situation och för de personer som var berörda. Inledningsvis arbetade kursdeltagarna i grupper bestående av 3-4 personer, för att sedan gå in i en konceptutvecklingsfas individuellt. Det innebar att kursdeltagarna kunde genomföra ergonomiska analyser gemensamt och sedan utveckla konceptuella lösningar på egen hand. Det resulterade i att kursdeltagarna utvecklade tämligen olika lösningar, även om de haft en gemensam utgångspunkt. Bokens kapitel omfattar en beskrivning av respektive kontext följt av de konceptförslag som kursdeltagarna utvecklade. Som lärare är det alltid extra roligt när kursdeltagare är motiverade och engagerade inför projektuppgifter. Vår förhoppning är att det engagemanget ska framgå på följande sidor och att koncepten ska ge inspiration till att förbättra ergonomin i våra vardagsliv. Åsa Wikberg Nilsson, Therese Öhrling, Lars Sundström, Agneta Larsson och Ulrik RöijezonTeknisk design Luleå tekniska universitet, Augusti 2015Godkänd; 2015; 20150811 (asawi)</p