Mitt liv börjar nu. Nyanlända elevers inslussning i ordinarie skola i ett interkulturellt perspektiv

Syfte Syftet med denna fallstudie är att i ett interkulturellt perspektiv undersöka olika uppfattningar och upplevelser kring inslussningsprocessen för fyra nyanlända elever i Svea kommun. Önskvärt är även att fallstudien på en generell nivå kan bidra till ökad kunskap om nyanlända elevers behov och vilka faktorer, till exempel interkulturella, som spelar in i mottagande och inslussning av nyanlända elever. Teoretisk utgångspunkt Studien anlägger ett interkulturellt perspektiv. Det innebär att begreppen kultur, interkultur och kulturmöten utreds och diskuteras. Antagandet görs att varje möte mellan den nyanlända eleven och svensk skola sker i en interkulturell kontext där föreställningar om och känslor inför den andre väcks. I detta interkulturella perspektiv sker mötet i en process, där varje individ är bärare av en mer eller mindre medvetandegjord kultur samtidigt som mötet konstrueras i stunden och som sådant är föränderligt och mångfacetterat. Deltagare kan i mötet hamna i diverse interkulturella fällor, till exempel att se den vi möter utifrån föreställda brister eller olikheter. Vi kan uppleva känslor av rädsla eller att det är synd om den vi möter. Deltagare kan även ha utvecklat en interkulturell kompetens, där ömsesidighet mellan deltagarna och nyfikenhet inför den andre blir fokus i mötet. Det interkulturella perspektivet innefattar även konstruktionen av den andre och de kognitiva och känslomässiga aspekter som kan följa på denna konstruktion. Metod Studien är konstruerad enligt fallstudiens principer där fallet är fyra nyanlända elevers inslussning i ordinarie skola. Metoden är lämplig därför att den på ett intuitivt och holistiskt sätt kan beskriva, tolka och analysera ett skeende, som i studiens fall är själva inslussnings-processen. Metoden tillåter att perspektiven kan ändras genom processen. Den egna reflektionen och de egna sinnena är viktiga instrument för studien, liksom en förmåga att tolka materialet. I fallstudien används flera olika datainsamlingsmetoder som trianguleras. Datainsamling, sortering, avgränsning, bearbetning och analys ska kunna följas av andra forskare och läsaren ska förses med en tillräckligt detaljerad beskrivning så att denne själv kan avgöra om slutsatserna är rimliga. En noggrann beskrivning av tillvägagångssättet är därför nödvändig för att fallstudien ska kunna ses som giltig och trovärdig. Resultat De studerade ungdomarna uppfattar den första tiden på mottagningsenheten på olika sätt. Nervositet och en känsla av att allt är nytt väcks hos en del. Ungdomarna kan uppleva att de inte kommer in i gruppen och att det till exempel beror på språket. De kan även tvivla på sin egen förmåga. Men även känslor av mod och att ha tillägnat sig kontroll över situationen framträder. Känslor av osäkerhet och nervositet framträder även hos alla intervjuade elever när de börjar slussas in i ordinarie skola och det tar olika lång tid för dem att hitta en plats i gruppen. Att inte kunna tillräckligt med språk eller att känna sig utanför på grund av att den mottagande klassen inte förstår vem man är, är andra aspekter som förs fram av eleverna. Både pedagoger och rektorer upplever att kommunikationen mellan mottagningsenhet och skola fungerat bra även om rutiner och ansvarsfördelning ibland upplevts som otydliga. De studerade pedagogerna upplever att de på olika sätt försökt stötta eleverna in i ett socialt sammanhang, till exempel genom att förbereda sig själva inför mötet eller att arbeta med gruppen i samband med att den nyanlända eleven börjar. En av eleverna blir i pedagogernas ögon delvis ansvarig för att hon inte lyckats ta sig in i gruppen. Ett av föräldraparen lägger även de ett stort ansvar på sitt barn medan en annan förälder visar förståelse för att de mottagande eleverna kan undra och vara rädda för nyanlända elever. En av de studerade eleverna uppger att hon själv har försökt lösa problemet med att bli accepterad. Nyanlända elevers känsla av att språket är den enda vägen in är en faktor i det interkulturella mötet. Om skolans personal och elever förhåller sig öppet och nyfiket till mötet och undviker generaliserande synsätt inverkar detta positivt på inslussningsprocessen. Att skolans personal anlägger ett förhållningssätt där man medvetandegör sin egen ingång i mötet, skiftar perspektiv och analyserar problem som uppstår inverkar även det positivt. Strukturer, rutiner och förberedelser inför att ta emot nyanlända elever inverkar, liksom kompetensutveckling kring språkinriktat arbete och interkultur. Att pedagoger får en chans att bearbeta känslor av att man inte kan ge de nyanlända eleverna det de behöver, att det är synd om eleverna eller att de har brister är också något som kan inverka positivt på inslussningsprocessen. När det gäller de mottagande eleverna inverkar faktorer som till exempel vilken förförståelse eleverna får tillgång till eller pedagogers möjlighet att arbeta med gruppen så att de mottagande eleverna utvecklar interkulturell förståelse och får verktyg i mötet