Colonization history and human translocations explain the population genetic structure of the noble crayfish (Astacus astacus) in Fennoscandia: Implications for the management of a critically endangered species

The noble crayfish (Astacus astacus) is an endangered freshwater species in Europe. The main threat is from lethal crayfish plague, caused by the oomycete Aphanomyces astaci that has been spread over Europe by introduced North American crayfish species, acting as chronic carriers of the disease. Most of the remaining noble crayfish populations are found in the Baltic Sea area, and there is an urgent need to implement conservation actions to slow down or halt the extinction rate in this region. However, limited knowledge about the genetic structure of populations in this area has so far precluded the development of conservation strategies that take genetic aspects into consideration. Key objectives of this large-scale genetic study, covering 77 locations mainly from northern Europe, were to describe the contemporary population genetic structure of the noble crayfish in the Fennoscandian peninsula (Sweden, Norway, and Finland), taking postglacial colonization history into account, and to evaluate how human activities such as stocking have affected the genetic structure of the populations. Analyses of 15 microsatellite markers revealed three main genetic clusters corresponding to populations in northern, middle, and southern Fennoscandia, with measures of genetic diversity being markedly higher within populations in the southern cluster. The observed genetic structure probably mirrors two main colonizations of the Baltic Sea basin after the last glaciation period. At the same time, several deviations from this pattern were observed, reflecting past human translocations of noble crayfish. The results are discussed in relation to the conservation and management of this critically endangered species. In particular, we recommend increased efforts to protect the few remaining noble crayfish populations in southern Fennoscandia and the use of genetic information when planning stocking activities, such as reintroductions following local extinctions

Trade-offs among spatio-temporal management actions for a mixed-stock fishery revealed by Bayesian decision analysis

Management and conservation of populations that are harvested simultaneously present a unique set of challenges. Failure to account for differences in productivity and spatio-temporal abundance patterns can lead to over-exploitation of depleted populations and/or loss of potential yield from healthy ones. Mixed-stock fisheries (where a stock may comprise one or more populations of reared or wild origin) harvest multiple stocks, often in unknown proportions, and lack of tools for estimation of stock-specific harvest rates can hamper status evaluations and attainment of management goals. We present a method for evaluating stock-specific impacts of alternative harvest strategies, using coastal trap net fisheries for Atlantic salmon (Salmo salar) in the Baltic Sea as a case study. Our results demonstrate a large variation among stocks in coastal mixed fishery harvest rates, as well as large differences in harvest rates relative to stock-specific maximum sustainable yield (MSY) and recovery levels. Bayesian decision analysis showed that spatio-temporal management actions, such as delayed fishery opening and closed areas may be effective in improving probabilities of meeting management objectives for Baltic salmon. However, stocks did not respond uniformly to different management actions, highlighting the potential for trade-offs in reaching stock-specific targets that must be considered by managers

Tornionjoen lohi-, meritaimen- ja vaellussiikakannat - yhteinen ruotsalais-suomalainen biologinen arviointi sopivien kalastussääntöjen arvioimiseksi vuodelle 2015

201

Laxing och felvandrad lax i Mörrumsån

Syftet med denna studie har varit att DNA-analysera ett större material av laxfisk från Mörrumsån för att: · få en bättre bild av hur stor andel felbedömda arthybrider med öring, s.k. laxingar, som förekommit bland vuxen "lax" från olika år och fångstmånader, · uppskatta den totala andelen laxing bland all vuxen laxfisk i Mörrumsån (lax, laxing, öring), · identifiera genetiskt avvikande lax ("felvandrare"), samt · undersöka hur stora genetiska förändringar som skett i åns laxbestånd sedan 1960-talet och om det finns tecken på genetisk påverkan av felvandrad lax från andra vattendrag. Bakgrund till denna analys är att en tidigare genetisk pilotstudie av vuxen lax från Mörrumsån hösten 2011 gav förvånande och oroväckande resultat. En betydande andel (ca 20%) av den förmodade laxen visade sig då vara arthybrider med öring, s.k. laxingar. Dessutom bar en hög andel (10-20%) av de rena laxarna på genuppsättningar som förväntas vara mycket ovanliga bland lax född i Mörrumsån, vilket indikerade att det handlade om felvandrad lax från andra vattendrag. Resultaten var dock baserade på ett litet antal fiskar från ett enstaka år. I denna utökade studie har vi funnit att den totala andelen arthybrider bland förmodad lax från åren 1961, 1985 och 2004-2012 var klart lägre (ca 6%) än i pilotstudien från 2011 (ca 20 %). Denna skillnad beror i första hand på att det förekommer betydligt färre felbedömda arthybrider i fångster av nystigen blanklax i maj–juni än under de efterföljande fiskemånaderna (då fisken från pilotstudien 2011 var insamlad). En trolig förklaring till att andelen felbedömda laxar ökat under säsongerna är att laxingen i Mörrumsån, i likhet med öringen, uppvisar en senare lekvandringstid än laxen. Baserat på sportfiskestatistik, fiskräkningsdata och DNA-resultat har vi beräknat att andelen laxing bland all vuxen laxfisk i Mörrumsån kan ha varit omkring 10% under de senaste åren. En så hög andel arthybrider i ån kan ge betydande produktionsförluster genom "spolierade lekar" när de i princip sterila laxinghanarna blandar sig i laxens och öringens lek. För en riktig riskanalys behövs dock bättre kunskap om laxingarnas lekbeteende och reproduktiva framgång. Även andelen förmodat felvandrad lax (2-3% under perioden 2004-2012) visade sig vara lägre än i pilotstudien baserad på sent fångad lax från 2011 (10-20 %). De flesta genetiskt avvikande laxar var fångade sent under säsongerna vilket kan förklara den höga andelen i det likaledes sent fångade materialet från 2011. Samtidigt har vi kunnat observera små genetiska förändringar, som tillsammans med en ökad genetisk variationsgrad sedan 1960-talet tyder på att "främmande gener" till viss del har tillförts Mörrumsåns laxbestånd. Det är dock oklart när och hur denna genetiska påverkan har ägt rum

Lax och havsöring i Testeboån – datainsamling och beståndsanalys

Testeboån mynnar i Gävle i Bottenhavet och är en jämförelsevis liten skogsälv som hyser bl.a. vild lax och havsöring. I denna rapport beskrivs och sammanfattas den biologiska övervakningen av åns laxfiskbestånd. Sammanställningen fokuserar främst på laxen, men då data på havsöring erhålls inom övervakningsprogrammet inkluderas även vissa analyser av denna art. Ett ytterligare syfte med rapporten är att ge en mer generell beskrivning av hur insamlade data används i Internationella havsforskningsrådets (ICES) analyser av Östersjöns laxbestånd, som i sin tur utgör underlag för biologisk rådgivning på både internationell och nationell nivå. Testeboåns laxfiskbestånd har övervakats under drygt tre decennier genom elfiske av yngre livsstadier och räkning av uppvandrande lekfisk. Under senare år har datainsamlingen intensifierats och inkluderar, utöver elfiske, numera även årlig räkning av utvandrande smolt samt en mer heltäckande räkning av återvändande lekfisk. Testeboån klassificerades som vildlaxvattendrag så sent som 2013, och inkluderas sedan några år i EU:s datainsamlingsprogram (DCF). Det finns behov av att sammanställa data som samlats in i Testeboån under framförallt senare år i syfte att utvärdera det nuvarande datainsamlingsprogrammet samt möjliggöra intressanta analyser av åns laxfiskbestånd. Någon sådan mer heltäckande sammanställning har tidigare inte genomförts (men se Karlsson m.fl. 2006, Engman m.fl. 2011, ICES 2013). I denna rapport presenteras information om laxfiskbeståndens utveckling i Testeboån, bedömningar av nuvarande beståndsstatus samt analyser av vattenkraftens påverkan på laxens och öringens möjligheter till upp- och nedströmsvandring i ån. Vidare diskuteras bl.a. exploateringen av åns laxbestånd i fisket längs kusten. Rapporten fokuserar främst på nuvarande situation baserat på data från perioden 2016-2021, men vissa tillbakablickar görs för att t.ex. illustrera beståndsutvecklingen över en längre tidsperiod