Morphological variation in herring (Clupea harengus membras)

There are two spawning types of herring (Clupea Harengus m.) in the Bothnian sea. The aim of this thesis was to investigate if there are morphological differences between the spring and autumn spawners, and also study whether freezing affect the morphological measurements of herring. This was done by landmark based morphometrics. 150 herring were collected from the Forsmark area in the Bothnian Sea to investigate the effects of freezing. 316 specimens were caught in the area of Gävle and Hudiksvall, during spring and autumn in 2012. The results showed that freezing does affect morphological measurements mainly by shrinking the measurements connected to body length. Once herrings had been frozen, there were very little changes in morphology. The morphometric study of spawners confirms the claims by local fishermen, that there is a morphological difference between spring and autumn spawning herring. The spring spawners had a rela-tively larger eye, deeper head and thicker caudal peduncle, whereas autumn spawners overall had a relatively more elongated body shape. This study confirms recent genetic studies (Barrio et al. submitted for publication) that the two spawning groups are different populations and might need different management plans. The method used in this study presents a cost-effective way of determining parts of the different populations in a mixed fishery

Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2018

Sedan provfiskets start, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Under 2018 års provfiske utgjorde abborre hela 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Strömming, nors, löja och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, braxen och gös. Däremot har den totala mängden fisk som fångats ökat över tid. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, både för alla arter generellt (> 30 centimeter) och för abborre (> 25 centimeter) specifikt. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad naturlig dödlighet från till exempel säl och skarv. Den trofiska medelnivån har minskat över tid och är i Lagnö starkt kopplat till fångsten av abborre, den dominerande arten av rovfisk, samt mört. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet

Catches, bycatches and stock indicators of fisheries targeting cyprinids along the Swedish Baltic Sea coast

Decreasing abundance of many traditionally exploited fish stocks in the Baltic Sea force small-scale fisheries to find new ways to make a living. In line with Swedish national strategies on food supply there is an interest to develop commercial cyprinid fisheries. In the Bothnian Bay in the northern part of the Baltic Sea, annual catches have increased from zero-catches 2018-30 tonnes 2021. To aid a sustainable development of these cyprinid fisheries that target mainly bream (Abramis brama) and ide (Leuciscus idus), we study catch efficiency of target species and bycatch in different gears and seasons using logbook data from the Bothnian Bay. Using cameras, we also assessed bycatch rates. To assist the sustainability of the fishery we develop potential stock indicators. Our results suggests that larger gear (pound-nets) are more effective in catching bream, and that the proportion of bycatch decreased with gear size, being < 10% in the largest gear, which is similar or lower than many other Baltic Sea fisheries. By-catches of salmon is of concern in the Bothnian Bay, but the camera study indicates that salmon bycatches are sporadic. Catch per unit effort (CPUE) of bream was highest in spring and fall, and we conclude that site specific median CPUE is the most suitable stock abundance indicator. The size indicator L90, the 90th percentile of the length distribution, was similar among areas and we propose it as a suitable indicator of the demographic structure of the targeted bream stocks. Our results provide reference points for relatively unfished conditions, but as the study was based on mainly fishery dependent data, it is important to also include fishery independent data to assess ecosystem effects of a future and intensified cyprinid fishery

Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2020

Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten i Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, nors och gärs. Under 2018 års provfiske utgjorde abborre 61 procent av fångsten och den stora fångsten bröt en tidigare nedåtgående trend för arten. Även under 2020 års provfiske var fångsten av abborre relativt stor. På grund av ökande fångster av mört och abborre har den totala mängden fisk som fångats också ökat över tid. Mört, strömming, nors, löja, sarv och tånglake har ökat i fångsten medan gädda och gös har minskat. Totala antalet fångade individer för löja, sarv, tånglake, gädda och gös är dock liten så att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet. Fångsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror främst på att fångsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefångsten, har ökat. Även fångsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat, medan id och vimma inte har påträffats under de senaste årens provfisken. Antalet fångade arter per år har minskat över tid. Exempel på arter som tidigare fångats men som inte förekommit under senare år är gädda, id, vimma, braxen och gös. Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, generellt för alla arter (> 30 centimeter) och specifikt för abborre (> 25 centimeter). Även indikatorn L90 för abborre (storleken på individen vid den 90:de percentilen i längdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation. Den trofiska medelnivån har minskat över tid. Detta beror på att det i början av provfiskeperioden fanns större andel rovfiskar (främst abborre) med högre trofisk nivå och färre karpfiskar (främst mört) med lägre trofisk nivå i fångsten jämfört med i slutet av provfiskeperioden. Abborrens tillväxt har inte förändrats över tid. Det antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. Sikens tillväxt har inte förändrats över tid. Sikens tillväxt i Lagnö stannar av vid 4 års ålder, då är sikarna runt 35 cm. Att tillväxten stannar av tyder på att siken blir könsmogen

Lagnö (Egentliga Östersjön) 2002–2021

• Sedan provfiskets start 2002, med undantag för 2015–2017 då mört dominerade, har fångsten vid Lagnö dominerats av abborre, följt av mört, strömming, gärs och nors. • Den totala fångsten av fisk har ökat sedan provfiskets start 2002. Detta beror till stor del på den stora andelen av abborre och mört som också har ökat över tid. Under 2021 så utgjorde abborre och mört 39, respektive 37 procent av den totala fångsten. Den största totala fångsten av fisk noterades under 2020. Mört, strömming, löja, sarv och sutare har ökat i fångsten medan gädda har minskat. Totala antalet fångade individer av löja, sarv, och gädda är dock liten så att trenduppskattningar ska tolkas med försiktighet. • Fångsten av karpfiskar har ökat över tid. Detta beror främst på att fångsten av mört, den vanligaste karpfisken i provfiskefångsten, har ökat. Även fångsten av karpfiskarna löja och sarv har ökat. • Antalet fångade fiskarter per år har varierat mellan åren och det går inte att se någon trend som visar på förändrat artantal. Det finns några arter som tidigare fångats, men som inte förekommit under senare åren, som till exempel gädda, id, vimma, braxen och gös. Ruda fångades dock för första gången i provfisket och id fångades för första gången sedan 2003. • Fångsten av stora individer har minskat sedan provfiskets start, generellt för alla arter (> 30 centimeter) och specifikt för abborre (> 25 centimeter). Även indikatorn L90 för abborre (storleken på individen vid den 90:de percentilen i längdfördelningen) har minskat över tid. Möjliga förklaringar kan vara ett ökat fisketryck eller en ökad predation. • Den trofiska medelnivån har minskat över tid. Detta beror på att det i början av provfiskeperioden fanns större andel rovfiskar (främst abborre) med högre trofisk nivå och färre karpfiskar (främst mört) med lägre trofisk nivå i fångsten jämfört med i slutet av provfiskeperioden. • Åldersanalys av abborrhonor visar att medellängden för ett till femåriga individer har ökat sedan provfiskets början. Detta beror dock huvudsakligen på en stor ökning sedan 2018. Detta antyder att den minskade förekomsten av stor abborre i fångsten inte kan förklaras av en långsammare tillväxthastighet. • Ingen individprovtagning och åldersanalys gjordes på sik under 2021

Prevalence of stocked whitefish in River Kemijoki, Finland, inferred by micro X-ray fluorescence analysis of otoliths

Micro X-ray fluorescence (mu-XRF) analysis of otoliths was evaluated as a method to estimate the proportion of stocked one-summer-old whitefish Coregonus lavaretus L. in catches of adult fish (n = 20) ascending the River Kemijoki to spawn. Laser ablation inductively coupled plasma mass spectrometry (LA-ICP-MS) analysis was applied as control. Polished otoliths were scanned with mu-XRF to obtain strontium maps that were used to infer visually the provenance of the whitefish. Thirteen of the fish showed signs of being stocked as one-summer-old fingerlings. LA-ICP-MS was applied to determine the elemental composition in a spot outside the core of the otolith. The results were largely consistent with the visual inspection of the mu-XRF mapped otoliths. In conclusion, mu-XRF mapping successfully identified whitefish stocked as one-summer-old fingerlings. The vast majority of whitefish returning to the River Kemijoki to spawn were stocked fish