En studie över att styra och vårda humankapitalet i kunskapsföretag

Bakgrund och problem: I bakgrunden beskriver vi hur vi uppfattar trender idag när det gäller mindre innovativa kunskapsföretag. För att belysa vår utgångspunkt för studien presenterar vi i bakgrunden en inledande diskussion kring kunskapsföretagen och dess humankapital. I problemanalysen belyser problematiken kring vilken strategiska ansatser som lämpar sig i kunskapsföretagen samt synen på humankapitalet, kompetensutveckling, ledarskap och relationer påverkar styrningen. Inledningsvis tar vi även upp problematiken kring att det idag saknas enhetliga styrmodeller och problemanalysen mynnar därför ut i frågan om det är möjligt att skapa ett gemensamt ramverk för hur humankapitalet kan styras i kunskapsföretaget. Syfte: Vårt syfte är att försöka skapa ett ramverk som kan användas för att vårda och styra humankapitalet på ett värdeskapande och effektivt sätt i kunskapsföretag. Syftet är att finna faktorer som avgör framgången i skapandet av konkurrensfördelar och kundvärde, hur dessa faktorer korrelerar samt hur dessa faktorer kan påverkas. Avgränsningar: Vi avgränsar denna uppsats till att endast beröra kunskapsföretaget och väljer att inte beröra tjänste- och produktionsföretag. Vi avgränsar oss dessutom från att behandla kunskapsföretagets totala strukturkapital och håller oss till en analys av humankapitalet. Vidare har vi begränsat omfattningen av den empiriska studien till att endast innefatta tre fallföretag. Slutligen avgränsar vi oss från att pröva vårt samlade ramverk på andra företag och låter istället detta bli ämne för fortsatt forskning. Metod: I den empiriska undersökningen har vi använt kvalitativa samtalsintervjuer i tre fallföretag. Studien har haft ett deduktivt men även till viss del ett induktivt angreppssätt. Det innebär att det både är en teoriprövande och en teoriutvecklande studie. Forskningsdesignen, det vill säga valet av analysenheter är gjort utifrån en jämförande mest-lika design samt Grounded-theory-designen och är till viss del baserad på personliga preferenser. Resultat och Slutsatser:. Resultatet av studien är en djup analys av hur humankapitalet hanteras i de tre företagen. Analysen är till största delen teoriprövande. I analysen kommer vi fram till att resonemanget kring den strategiska ansatsen inte är avgörande men att det är bra att vara medveten om komplexiteten i att definiera ansatsen. I de flesta företag finns bitar av alla tre strategiska ansatser med i grunden för hur konceptet utvecklas. Vi har även kommit fram till att en formell styrning i kunskapsföretagen inte alltid är nödvändig utan att en djup förståelse hos var och en av medarbetarna för vad som är värdeskapande och konkurrenskraftigt för företaget är viktigare. I slutsatsen presenterar vi vårt ramverk som blir slutprodukten av den teoriutvecklande delen av studien. Ramverket är våra samlade tankar om hur ett hjälpmedel för att styra humankapitalet i kunskapsföretag skulle kunna se ut. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att pröva ramverket på andra kunskapsföretag i liknande eller helt andra branscher

Privat eller Landstingsdriven Vård, -En fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka

Allergimottagningen i Kungsbacka bedriver specialistvård för barn och ungdomar och drivs idag av tre anställda. De huvudsakliga behandlingsområdena är allergi, astma samt behandling av ADHD/DAMP-patienter. Mottagningen tillhör idag Närsjukvården i Kungsbacka och drivs under Landstinget Hallands regi. De anställda vid mottagningen anser sig arbeta effektivt och kan i dagsläget behandla fler patienter än vad landstinget ger ersättning för . Den starka drivkraften hos de anställda samt en känsla av bristande stöd och uppmuntran från landstingets sida har bidragit till att tankar om eventuell privat drift av mottagningen har uppkommit. Uppsatsens syfte är att sammanställa ett beslutsunderlag, med utgångspunkt från de juridiska, politiska och framförallt ekonomiska förutsättningarna, för att svara på frågan om privat drift är lämplig för mottagningen. I inledningen beskrivs utvecklingen inom vården, då allt fler mottagningar och kliniker idag drivs i alternativa former till den traditionella offentliga regin. Vi ska även introducera vår fallstudie av Allergimottagningen i Kungsbacka lite djupare och diskutera deras problem och möjligheter för eventuell privatisering. Därefter presenteras frågeställningen för uppsatsen dess syfte, samt de avgränsningar vi har valt att göra. I metodavsnittet ska vi redogöra för vilken inriktning vår uppsats har och för vilken ansats vi antagit. Vi beskriver hur vi gått till väga för att samla in information i form av primär- och sekundärdata samt förklarar hur vi gjort vårt urval gällande undersökningsobjekt. Vi utvärderar även uppsatsens validitet och reliabilitet Den teoretiska referensramen redogör för de förutsättningar som idag finns inom den svenska hälso- och sjukvården gällande möjligheten till privata driftsformer. I teorin ges en beskrivning av möjliga driftsformer, de regler som gäller vid etablering av ett privat bolag samt vilka alternativa avtal man kan sluta som privat vårdgivare. Vidare beskrivs olika ersättningssystem som är allmänt förekommande inom svensk hälso- och sjukvård. I empirin fördjupar vi oss i uppsatsens frågeställning och kopplar samman teorin med de intervjuer vi gjort i vår fallstudie. I det inledande stycket kommer det klargöras att vissa privata driftsformer inte är tillämpbara för Allergimottagningen och därefter förklaras djupare de påverkningsfaktorer som är aktuella för de alternativ som kvarstår. Den ekonomiska analysen kommer med utgångspunkt från Allergimottagningens ekonomiska situation idag bestå av en verksamhetskalkyl, där förändringar av kostnader vid privatisering kommer att identifieras och förbättringsmöjligheter belysas. Verksamhetskalkylen kommer vidare kopplas samman med de ersättningsmodeller som blir aktuella i respektive fall och som introducerats i teorin. I en känslighetsanalys bedöms verksamhetskalkylens trovärdighet samt de risker och möjligheter som uppkommit vid beräkningarna, samt pålitligheten av de antaganden vi gjort. I slutsatsen svarar vi på den inledande frågeställningen och drar våra egna slutsatser om vilken driftsform som lämpar sig bäst för Allergimottagningen. Vi ger avslutningsvis Allergimottagningen några rekommendationer för hur de kan gå vidare i framtiden