Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) and Development of an oxygen consumption indicator

This report contains two parts which are self standing reports and a contribution to the HELCOM project EUTRO-OPER. The work has been funded and commissioned by SwAM (Swedish agency for marine and water management) 2014-2015. Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) Eutrophication status is assessed nationally in coastal waters within the Water Framework Directive (WFD) and in open sea areas within the Marine Strategy Framework Directive (MSFD). Both WFD and MSFD consider eutrophication but with different approaches and it is therefore a need for harmonisation in the assessment process.   The Excel based tool HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) has been used in previous assessments in the HELCOM region. There are two versions of the tool; HEAT 1.0 and HEAT 3.0, the first is based on the WFD methodology and the second is based on the MSFD methodology. The main difference between HEAT 1.0 and HEAT 3.0 is how the indicators are grouped. Here we assess the eutrophication status in coastal waters by applying HEAT and compare the results with the national WFD assessments. The present test includes data on 33 selected coastal water bodies in five countries: Estonia, Finland, Latvia, Poland and Sweden. Data on reference condition, acceptable deviation, status and class boundaries of all indicators used in WFD for reporting ecological status (biological and physical-chemical) have been provided for each tested water body. The data has been inserted in the HEAT 1.0 and HEAT 3.0 tools and been compared with the national WFD assessments.   Both HEAT versions gave lower status in more than 50 % of the cases. For some tests the status changed to sub-GES from GES when HEAT is applied. The good/moderate boundary is the same in both HEAT and the WFD while the lower class boundaries in general are stricter in HEAT, which explains the lower status. In national WFD assessments expert judgment is used when there is little, no or very uncertain in situ data. The status in HEAT is given by the one-out-all-out principle but it is still possible to include expert judgment through the weighting factors. Development of an oxygen consumption indicator It was investigated if the oxygen consumption can be used as an oxygen indicator for the Baltic Sea. The method is based on the idea of calculating the oxygen consumption in a stabile layer below the productive zone during summer and relating this to nutrient concentrations. With more nutrients available there is an increased biological production. By estimating how much oxygen is needed to mineralise the biological material it may be possible to link the oxygen consumption to eutrophication. The oxygen consumption was calculated for the BY15-Gotland Deep in the Eastern Gotland Basin. We identified a stabile layer between 30 and 50 m and a large change in both oxygen and nutrients from June to August. However, the oxygen consumption had a very high inter-annual variation and there were no significant correlation with the winter mean of nutrient concentrations. It was not possible to calculate the diffusion between the layers because of too sparse measurements at the stratification which limits the method. The calculation of the diffusion is however possible to improve with a model. Further on, the depth of the stabile layer is varying between areas and also between years.   We realised that the method has too many restrictions to be a functional indicator. A functional indicator shall not be dependent on heavy modelling or demand too much on expert judgement. We also investigated if a possible candidate to use as a more simple oxygen consumption indicator could be the use of oxygen saturation at a specific depth. If we assume that the temperature has not changed much since the establishment of stratification we may expect that changes in oxygen saturation observed in August at this depth would be caused by the biological oxygen consumption occurring during late spring and summer. The correlation with winter mean nutrients slightly improved in this case.Den här rapporten innehåller två delar vilka båda är fristående rapporter och ett bidrag till HELCOM-projektet EUTRO-OPER. Uppdraget har finansierats och beställts av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), 2014-2015. Bedömning av övergödning i kustvatten med HEAT 1.0 (Vattendirektivets metodik) versus HEAT 3.0 (Havsmiljödirektivets metodik) Status för övergödning bedöms nationellt i kustnära områden i Vattendirektivet (VD) och i öppet hav inom Havsmiljödirektivet (HMD). Båda direktiven tar hänsyn till övergödning men med olika tillvägagångssätt och det finns därför ett behov av harmonisering i bedömningsprocessen. Det Excelbaserade verktyget HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) har använts i tidigare bedömningar i HELCOM-regionen. Det finns två versioner; HEAT 1.0 och HEAT 3.0, den första är baserat på VD metodik och den andra är baserad på HMD metodik. Den största skillnaden mellan HEAT 1.0 och HEAT 3.0 är hur indikatorerna är grupperade. Här bedömer vi status för övergödning i kustvatten med HEAT och jämför resultaten med den nationella bedömningen inom VD. Detta test inkluderar data för 33 vattenförekomster i fem länder; Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige. Information om referensvärden, acceptabel avvikelse, status och klassgränser för alla indikatorer som används inom VD för att rapportera ekologisk status (biologisk och fysisk-kemisk) har tillhandahållits för varje testområde. Informationen har lagts in i HEAT 1.0 och HEAT 3.0 och jämförts med den nationella bedömningen inom VD. Båda HEAT-verktygen genererade lägre status i mer än 50 % av fallen. För en del fall ändrades status till sub-GES från GES när HEAT användes. Klassgränsen för god/måttlig status är densamma i HEAT och VD medan de lägre klassgränserna generellt är striktare i HEAT vilket förklarar den lägre statusen. I nationella bedömningar inom VD används expertbedömning i de fall där in situ data är bristfällig, saknas eller har hög osäkerhet. Statusen i HEAT ges av en-ut-alla-ut principen men det är ändå möjligt att inkludera expertbedömning genom viktningsprocessen. Utveckling av en syreindikator Det undersöktes om syrekonsumption kan användas som en syreindikator för Östersjön. Metoden är baserad på idén att beräkna syrekonsumptionen i ett stabilt lager under den produktiva zonen sommartid och relatera den till närsaltskoncentrationer. Med mer närsalter tillgängliga ökar den biologiska produktionen. Genom att uppskatta hur mycket syre som behövs för att bryta ned det biologiska materialet borde det vara möjligt att koppla syrekonsumption till övergödning. Syrekonsumptionen beräknades för BY15-Gotlandsdjupet i östra Gotlandsbassängen. Vi identifierade ett stabilt lager mellan 30 och 50 meter och en stor förändring i syre och närsalter från juni till augusti. Syrekonsumptionen hade stora variationer mellan år och det fanns ingen signifikant korrelation till vintermedel av närsalter. Det var inte möjligt att beräkna diffusionen på grund av för glesa mätningar kring skiktningen, detta begränsar metoden. Det är däremot möjligt att förbättra uppskattningen av diffusionen med en modell. Djupet av det stabila lagret varierar mellan områden och även mellan år vilket kräver en del handpåläggning för metoden. Vi insåg att metoden har för många begränsningar för att vara en funktionell indikator. En funktionell indikator ska inte vara beroende av krävande modellering eller för mycket handpåläggning. Vi undersökte också om en möjlig kandidat till en lite enklare syrekonsumptionindikator skulle kunna vara att beräkna syremättnaden på en specifik nivå. Om vi antar att temperaturen inte har ändrats så mycket sedan skiktningen etablerades kan vi förvänta oss att förändringen i syremättnad i augusti beror på biologisk syrekonsumption under sen vår och sommar. Korrelationen med vinternärsalter förbättrades något i detta fall.

Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) and Development of an oxygen consumption indicator

This report contains two parts which are self standing reports and a contribution to the HELCOM project EUTRO-OPER. The work has been funded and commissioned by SwAM (Swedish agency for marine and water management) 2014-2015. Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) Eutrophication status is assessed nationally in coastal waters within the Water Framework Directive (WFD) and in open sea areas within the Marine Strategy Framework Directive (MSFD). Both WFD and MSFD consider eutrophication but with different approaches and it is therefore a need for harmonisation in the assessment process.  The Excel based tool HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) has been used in previous assessments in the HELCOM region. There are two versions of the tool; HEAT 1.0 and HEAT 3.0, the first is based on the WFD methodology and the second is based on the MSFD methodology. The main difference between HEAT 1.0 and HEAT 3.0 is how the indicators are grouped. Here we assess the eutrophication status in coastal waters by applying HEAT and compare the results with the national WFD assessments. The present test includes data on 33 selected coastal water bodies in five countries: Estonia, Finland, Latvia, Poland and Sweden. Data on reference condition, acceptable deviation, status and class boundaries of all indicators used in WFD for reporting ecological status (biological and physical-chemical) have been provided for each tested water body. The data has been inserted in the HEAT 1.0 and HEAT 3.0 tools and been compared with the national WFD assessments.  Both HEAT versions gave lower status in more than 50 % of the cases. For some tests the status changed to sub-GES from GES when HEAT is applied. The good/moderate boundary is the same in both HEAT and the WFD while the lower class boundaries in general are stricter in HEAT, which explains the lower status. In national WFD assessments expert judgment is used when there is little, no or very uncertain in situ data. The status in HEAT is given by the one-out-all-out principle but it is still possible to include expert judgment through the weighting factors. Development of an oxygen consumption indicator t was investigated if the oxygen consumption can be used as an oxygen indicator for the Baltic Sea. The method is based on the idea of calculating the oxygen consumption in a stabile layer below the productive zone during summer and relating this to nutrient concentrations. With more nutrients available there is an increased biological production. By estimating how much oxygen is needed to mineralise the biological material it may be possible to link the oxygen consumption to eutrophication. The oxygen consumption was calculated for the BY15-Gotland Deep in the Eastern Gotland Basin. We identified a stabile layer between 30 and 50 m and a large change in both oxygen and nutrients from June to August. However, the oxygen consumption had a very high inter-annual variation and there were no significant correlation with the winter mean of nutrient concentrations. It was not possible to calculate the diffusion between the layers because of too sparse measurements at the stratification which limits the method. The calculation of the diffusion is however possible to improve with a model. Further on, the depth of the stabile layer is varying between areas and also between years.  We realised that the method has too many restrictions to be a functional indicator. A functional indicator shall not be dependent on heavy modelling or demand too much on expert judgement.  We also investigated if a possible candidate to use as a more simple oxygen consumption indicator could be the use of oxygen saturation at a specific depth. If we assume that the temperature has not changed much since the establishment of stratification we may expect that changes in oxygen saturation observed in August at this depth would be caused by the biological oxygen consumption occurring during late spring and summer. The correlation with winter mean nutrients slightly improved in this case.Den här rapporten innehåller två delar vilka båda är fristående rapporter och ett bidrag till HELCOM-projektet EUTRO-OPER. Uppdraget har finansierats och beställts av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), 2014-2015. Bedömning av övergödning i kustvatten med HEAT 1.0 (Vattendirektivets metodik) versus HEAT 3.0 (Havsmiljödirektivets metodik) Status för övergödning bedöms nationellt i kustnära områden in Vattendirektivet (VD) och i öppet hav inom Havsmiljödirektivet (HMD). Båda direktiven tar hänsyn till övergödning men med olika tillvägagångssätt och det finns därför ett behov av harmonisering i bedömningsprocessen. Det Excelbaserade verktyget HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) har använts i tidigare bedömningar i HELCOM-regionen. Det finns två versioner; HEAT 1.0 och HEAT 3.0, den första är baserat på VD metodik och den andra är baserad på HMD metodik. Den största skillnaden mellan HEAT 1.0 och HEAT 3.0 är hur indikatorerna är grupperade. Här bedömer vi status för övergödning i kustvatten med HEAT och jämför resultaten med den nationella bedömningen inom VD. Detta test inkluderar data för 33 vattenförekomster i fem länder; Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige. Information om referensvärden, acceptabel avvikelse, status och klassgränser för alla indikatorer som används inom VD för att rapportera ekologisk status (biologisk och fysisk-kemisk) har tillhandahållits för varje testområde. Informationen har lagts in i HEAT 1.0 och HEAT 3.0 och jämförts med den nationella bedömningen inom VD. Båda HEAT-verktygen genererade lägre status i mer än 50 % av fallen. För en del fall ändrades status till sub-GES från GES när HEAT användes. Klassgränsen för god/måttlig status är densamma i HEAT och VD medan de lägre klassgränserna generellt är striktare i HEAT vilket förklarar den lägre statusen. I nationella bedömningar inom VD används expertbedömning i de fall där in situ data är bristfällig, saknas eller har hög osäkerhet. Statusen i HEAT ges av en-ut-alla-ut principen men det är ändå möjligt att inkludera expertbedömning genom viktningsprocessen. Utveckling av en syreindikator Det undersöktes om syrekonsumption kan användas som en syreindikator för Östersjön. Metoden är baserad på idén att beräkna syrekonsumptionen i ett stabilt lager under den produktiva zonen sommartid och relatera den till närsaltskoncentrationer. Med mer närsalter tillgängliga ökar den biologiska produktionen. Genom att uppskatta hur mycket syre som behövs för att bryta ned det biologiska materialet borde det vara möjligt att koppla syrekonsumption till övergödning. Syrekonsumptionen beräknades för BY15-Gotlandsdjupet i östra Gotlandsbassängen. Vi identifierade ett stabilt lager mellan 30 och 50 meter och en stor förändring i syre och närsalter från juni till augusti. Syrekonsumptionen hade stora variationer mellan år och det fanns ingen signifikant korrelation till vintermedel av närsalter. Det var inte möjligt att beräkna diffusionen på grund av för glesa mätningar kring skiktningen, detta begränsar metoden. Det är däremot möjligt att förbättra uppskattningen av diffusionen med en modell. Djupet av det stabila lagret varierar mellan områden och även mellan år vilket kräver en del handpåläggning för metoden. Vi insåg att metoden har för många begränsningar för att vara en funktionell indikator. En funktionell indikator ska inte vara beroende av krävande modellering eller för mycket handpåläggning. Vi undersökte också om en möjlig kandidat till en lite enklare syrekonsumptionindikator skulle kunna vara att beräkna syremättnaden på en specifik nivå. Om vi antar att temperaturen inte har ändrats så mycket sedan skiktningen etablerades kan vi förvänta oss att förändringen i syremättnad i augusti beror på biologisk syrekonsumption under sen vår och sommar. Korrelationen med vinternärsalter förbättrades något i detta fall.

Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) and Development of an oxygen consumption indicator

This report contains two parts which are self standing reports and a contribution to the HELCOM project EUTRO-OPER. The work has been funded and commissioned by SwAM (Swedish agency for marine and water management) 2014-2015. Coastal eutrophication status assessment using HEAT 1.0 (WFD methodology) versus HEAT 3.0 (MSFD methodology) Eutrophication status is assessed nationally in coastal waters within the Water Framework Directive (WFD) and in open sea areas within the Marine Strategy Framework Directive (MSFD). Both WFD and MSFD consider eutrophication but with different approaches and it is therefore a need for harmonisation in the assessment process.  The Excel based tool HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) has been used in previous assessments in the HELCOM region. There are two versions of the tool; HEAT 1.0 and HEAT 3.0, the first is based on the WFD methodology and the second is based on the MSFD methodology. The main difference between HEAT 1.0 and HEAT 3.0 is how the indicators are grouped. Here we assess the eutrophication status in coastal waters by applying HEAT and compare the results with the national WFD assessments. The present test includes data on 33 selected coastal water bodies in five countries: Estonia, Finland, Latvia, Poland and Sweden. Data on reference condition, acceptable deviation, status and class boundaries of all indicators used in WFD for reporting ecological status (biological and physical-chemical) have been provided for each tested water body. The data has been inserted in the HEAT 1.0 and HEAT 3.0 tools and been compared with the national WFD assessments.  Both HEAT versions gave lower status in more than 50 % of the cases. For some tests the status changed to sub-GES from GES when HEAT is applied. The good/moderate boundary is the same in both HEAT and the WFD while the lower class boundaries in general are stricter in HEAT, which explains the lower status. In national WFD assessments expert judgment is used when there is little, no or very uncertain in situ data. The status in HEAT is given by the one-out-all-out principle but it is still possible to include expert judgment through the weighting factors. Development of an oxygen consumption indicator t was investigated if the oxygen consumption can be used as an oxygen indicator for the Baltic Sea. The method is based on the idea of calculating the oxygen consumption in a stabile layer below the productive zone during summer and relating this to nutrient concentrations. With more nutrients available there is an increased biological production. By estimating how much oxygen is needed to mineralise the biological material it may be possible to link the oxygen consumption to eutrophication. The oxygen consumption was calculated for the BY15-Gotland Deep in the Eastern Gotland Basin. We identified a stabile layer between 30 and 50 m and a large change in both oxygen and nutrients from June to August. However, the oxygen consumption had a very high inter-annual variation and there were no significant correlation with the winter mean of nutrient concentrations. It was not possible to calculate the diffusion between the layers because of too sparse measurements at the stratification which limits the method. The calculation of the diffusion is however possible to improve with a model. Further on, the depth of the stabile layer is varying between areas and also between years.  We realised that the method has too many restrictions to be a functional indicator. A functional indicator shall not be dependent on heavy modelling or demand too much on expert judgement.  We also investigated if a possible candidate to use as a more simple oxygen consumption indicator could be the use of oxygen saturation at a specific depth. If we assume that the temperature has not changed much since the establishment of stratification we may expect that changes in oxygen saturation observed in August at this depth would be caused by the biological oxygen consumption occurring during late spring and summer. The correlation with winter mean nutrients slightly improved in this case.Den här rapporten innehåller två delar vilka båda är fristående rapporter och ett bidrag till HELCOM-projektet EUTRO-OPER. Uppdraget har finansierats och beställts av Havs- och Vattenmyndigheten (HaV), 2014-2015. Bedömning av övergödning i kustvatten med HEAT 1.0 (Vattendirektivets metodik) versus HEAT 3.0 (Havsmiljödirektivets metodik) Status för övergödning bedöms nationellt i kustnära områden in Vattendirektivet (VD) och i öppet hav inom Havsmiljödirektivet (HMD). Båda direktiven tar hänsyn till övergödning men med olika tillvägagångssätt och det finns därför ett behov av harmonisering i bedömningsprocessen. Det Excelbaserade verktyget HEAT (HELCOM Eutrophication Assessment Tool) har använts i tidigare bedömningar i HELCOM-regionen. Det finns två versioner; HEAT 1.0 och HEAT 3.0, den första är baserat på VD metodik och den andra är baserad på HMD metodik. Den största skillnaden mellan HEAT 1.0 och HEAT 3.0 är hur indikatorerna är grupperade. Här bedömer vi status för övergödning i kustvatten med HEAT och jämför resultaten med den nationella bedömningen inom VD. Detta test inkluderar data för 33 vattenförekomster i fem länder; Estland, Finland, Lettland, Polen och Sverige. Information om referensvärden, acceptabel avvikelse, status och klassgränser för alla indikatorer som används inom VD för att rapportera ekologisk status (biologisk och fysisk-kemisk) har tillhandahållits för varje testområde. Informationen har lagts in i HEAT 1.0 och HEAT 3.0 och jämförts med den nationella bedömningen inom VD. Båda HEAT-verktygen genererade lägre status i mer än 50 % av fallen. För en del fall ändrades status till sub-GES från GES när HEAT användes. Klassgränsen för god/måttlig status är densamma i HEAT och VD medan de lägre klassgränserna generellt är striktare i HEAT vilket förklarar den lägre statusen. I nationella bedömningar inom VD används expertbedömning i de fall där in situ data är bristfällig, saknas eller har hög osäkerhet. Statusen i HEAT ges av en-ut-alla-ut principen men det är ändå möjligt att inkludera expertbedömning genom viktningsprocessen. Utveckling av en syreindikator Det undersöktes om syrekonsumption kan användas som en syreindikator för Östersjön. Metoden är baserad på idén att beräkna syrekonsumptionen i ett stabilt lager under den produktiva zonen sommartid och relatera den till närsaltskoncentrationer. Med mer närsalter tillgängliga ökar den biologiska produktionen. Genom att uppskatta hur mycket syre som behövs för att bryta ned det biologiska materialet borde det vara möjligt att koppla syrekonsumption till övergödning. Syrekonsumptionen beräknades för BY15-Gotlandsdjupet i östra Gotlandsbassängen. Vi identifierade ett stabilt lager mellan 30 och 50 meter och en stor förändring i syre och närsalter från juni till augusti. Syrekonsumptionen hade stora variationer mellan år och det fanns ingen signifikant korrelation till vintermedel av närsalter. Det var inte möjligt att beräkna diffusionen på grund av för glesa mätningar kring skiktningen, detta begränsar metoden. Det är däremot möjligt att förbättra uppskattningen av diffusionen med en modell. Djupet av det stabila lagret varierar mellan områden och även mellan år vilket kräver en del handpåläggning för metoden. Vi insåg att metoden har för många begränsningar för att vara en funktionell indikator. En funktionell indikator ska inte vara beroende av krävande modellering eller för mycket handpåläggning. Vi undersökte också om en möjlig kandidat till en lite enklare syrekonsumptionindikator skulle kunna vara att beräkna syremättnaden på en specifik nivå. Om vi antar att temperaturen inte har ändrats så mycket sedan skiktningen etablerades kan vi förvänta oss att förändringen i syremättnad i augusti beror på biologisk syrekonsumption under sen vår och sommar. Korrelationen med vinternärsalter förbättrades något i detta fall.

Revidering av fysikaliska och kemiskabedömningsgrunder i kustvatten : Underlag inför uppdatering av HVMFS 2013:19

Detta är ett underlag för revidering av bilaga 5 i HVMFS 2013:19, Bedömningsgrunder för fysikaliskkemiskakvalitetsfaktorer i kustvatten och vatten i övergångszonen. Underlaget innefattar främst enuppdatering av referensvärden för näringsämnen samt förslag på uppdatering av viss text i föreskriftengällande syrebalans och siktdjup. Den generella metoden för var och en av stödparametrarna ibedömningsgrunderna bibehålls. I rapportens sista kapitel presenteras de uppdateringar av föreskriftenHVMFS 2013:19 som rekommenderas utifrån detta uppdrag.Efter en jämförelse av tidigare framtagna referensvärden för näringsämnen och de som tagits fram iden här rapporten rekommenderas att nya referensvärden i tillrinnande sötvatten används men atttidigare referensvärden för TN och TP vid utsjösalthalt samt att klassgränser behålls. En mindrejustering av referensvärden för DIN och DIP utifrån havsmiljöförordningens G/M värden föreslåsdock. De nya referensvärdena är framtagna med modellen S-HYPE (Lindström m.fl. 2010) förtillrinnande sötvatten och utifrån utsjövärden för oorganiskt fosfor och kväve (HVMFS 2012:18) samteffektsamband i mätdata. Det förtydligas också att ett konstant referensvärde för näringsämnenanvänds vid salthalter ≤2 psu.Den S-HYPE körning som använts för referensvärden i tillrinnande sötvatten är en bakgrundskörningsom är anpassad till definitionen av bakgrundsbelastning i PLC6 (Pollution Load Compilation 6,HELCOM).Utöver uppdatering av referensvärden för näringsämnen så föreslås en förändrad sammanvägning avkväve och fosfor i bedömningsgrunden. Det innebär att de ingående parametrarna för kväve och fosforsammanvägs var för sig. Bedömningsgrunderna ger då en separat status för varje näringsämne (kväveoch fosfor) baserat på de ingående parametrarna. Detta ger både en större möjlighet till att se vilketnäringsämne som bidrar till att eventuellt sänka status och stämmer överens med hur rapporteringentill EU-kommissionen ska ske.För syre rekommenderas en uppdatering om vilka mätmetoder som får användas, så att ävenmätningar med sensorer kan användas för statusbedömning. För siktdjup var ambitionen att ta fram etthumusgränsvärde för när kvalitetsfaktorn inte ska tillämpas. En fullständig statistisk analys har intehunnits med och en tydlig rekommendation kan inte ges.Det har under arbetet med att ta fram nya referensvärden för näringsämnen enligt nuvarande metodblivit tydligt att metoden för att bedöma näringsämnen behöver en mer övergripande uppdatering. Tillexempel kan metoden för salthaltskorrektion troligen förbättras med hjälp av en analys av mätdata ikombination med kustzonsmodellen

Summary of the Swedish National Marine Monitoring 2016 - Hydrography, nutrients and phytoplankton

Results from the Swedish national marine monitoring in the pelagic during 2016 are presented. The institutes who conduct the national monitoring are SMHI (Swedish meteorological and hydrological institute), SU (Stockholm University) and UMF (Umeå marine sciences centre). The presented parameters in this report are; salinity, temperature, oxygen, dissolved inorganic phosphorous, total phosphorous, dissolved inorganic nitrogen, total nitrogen, dissolved silica, chlorophyll and phytoplankton. Secchi depth, zooplankton, humus, primary production, pH and alkalinity are also measured but not presented. Seasonal plots for surface waters are presented in Appendix I.  Time series for surface waters (0-10 m) and bottom waters are presented in Appendix II. The amount of nutrients in the sub-basins of the Baltic Sea is presented per season and year in Appendix III.Exceptional events 2016  A warm September due to several high pressure systems, with temperatures more than one standard deviation above mean in almost all stations from Skagerrak, Kattegat and the Baltic Proper. Low oxygen in Kattegat bottom water during autumn as can be seen in the seasonal plots for both Anholt E and Fladen. Improved oxygen condition in the East Gotland Basin, due to an increased frequency of deep water inflows in comparison to the period 1983 until the large inflow in December 2014. The inflow of 30 km3 in the beginning of the year could be tracked in the deep water in the Eastern Gotland Basin in June.  Elevated levels of silicate have been observed in the Baltic Sea since 2014 and the silicate levels were also elevated this year but mainly in the central and the northern parts of the Baltic Proper. In July there were high cell numbers of the dinoflagellate Dinophysis acuminata, which caused high levels of toxins in blue mussels. During this period it was forbidden to harvest blue mussels along the Bohus coast. Unusual long period of cyanobacteria bloom in the Baltic Sea.Resultat från Sveriges nationella samlade nationella marina övervakning i den fria vattenmassan under året 2016 presenteras. De nationella utförarna är Sveriges metrorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Stockholms Universitet (SU) och Umeå marina forskningscentrum (UMF). De parametrar som presenteras i rapporten är salthalt, temperatur, syre, löst oorganiskt fosfor, totalfosfor, löst oorganiskt kväve, totalkväve, löst kisel, klorofyll och växtplankton. Även siktdjup, djurplankton, humus, primär produktion, pH och alkalinitet provtas men de presenteras inte. Säsongsfigurer tillsammans med statistik presenteras för ytvatten i Bilaga I. Tidsserier för ytvatten (0-10 m) och bottenvatten presenteras i Bilaga II. Mängden närsalter i Östersjöns delbassänger under vintern presenteras i bilaga III.Speciella händelser 2016 Flertalet högtryckspassager orsakade en ovanligt varm septembermånad, vilket gav yttemperaturer mer än en standard avvikelse över det normala vid nästa alla stationer i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön. I Kattegatts bottenvatten var det mycket låga syrgashalter under hösten men förhållandena återgick till det normala under vintern. Detta syns framförallt i säsongsfigurerna för Anholt E och Fladen. Syresituationen i Östra Gotlandsbassängen har förbättrats något och anledningen är att antalet inflöden har blivit fler sedan det senaste stora inflödet som skedde i december 2014. Inflödet på 30 km3 i början av året kunde senare under juni spåras i bottenvattnet i Östra Gotlandsbassängen.  Nivåerna av kisel i Östersjön har under de senaste åren varit över det normala och så även detta år men främst i de centrala och norra delarna av Egentliga Östersjön. I juli noterades förhållandevis stora mängder av dinoflagellaten Dinophysis acuminata. Detta orsakade förhöjda halter av Dinophysis-toxiner i blåmusslor vilket i sin tur ledde till att Livsmedelsverket förbjöd musselskörd i vissa områden längs Bohuskusten. Ovanligt lång blomning av cyanobakterier i Östersjön

Confidence rating for OSPAR COMP

Medlemsländerna inom EU har undertecknat Havsmiljödirektivet samt Ramdirektivet förVatten och har därmed förpliktat sig att uppnå ”God” eller ”God miljö-” status inom sina marinamiljöer inom en viss tid, eller ta fram åtgärder. Det finns därför ett behov att utvärderamätprogrammen som levererar data till sådana statusbedömningar, som en del avkonfidensbedömningen av hela statusbedömningen.Inom OSPAR Konventionen för Skyddet av Nordost Atlanten, har Tyskland och Nederländernapresenterat ett förslag för hur man skulle kunna utföra en sådan utvärdering. Den här rapportenbeskriver resultat när metoden användes med svenska data från Västerhavet (inklusive Öresund,som möjligtvis ska ingå i Större Nordsjöns region under Marina Strategin).Övergödningsvariablernas salthaltsvariation undersöktes. I Kattegatt var den oorganiskanärsaltsvariabiliteten minst vid den högsta salthalten, detta tyder på att en pålitlig bedömning avövergödning kan göras enklare med utsjödata än med data från den mer dynamiska kustzonen.När man tittar på mätprogrammets täckning, syns det att horisontala gradienter ibedömningsvariabler (ofta säsongsmedlen) varierar med mindre än 30 % mellan stationer. Dettavisar på en rimlig täckning, även om flera stationer skulle förbättra programmet. Om man tittarpå varje station för sig, är nuvarande provtagning i djupled tillräcklig, förutom för klorofyll aoch oorganiska närsalter under växtsäsongen. Provtagningsfrekvensen räcker för totala närsaltshalter, men är inte tillräcklig för oorganiska närsalter samt, i Öresund, förkoncentrationen av syre i djupvattnet.Den otillräckliga provtagningen av klorofyll a och oorganiska närsalter kan förbättras ganskaenkelt om en autoanalysator med två kanaler (nitrit + nitrat, samt ortofosfat) monteras på denuvarande ferryboxsystem som används. Alternativet att använda bojar och traditionellamätplattformar skulle vara dyrare.With the adoption of the Marine Strategy Framework Directive and the Water FrameworkDirective, EU Member States are obliged to achieve “Good” or “Good Environmental” Statuswithin a certain time frame, or be obliged to take remedial action. There is therefore a need toquantify the quality of the monitoring programmes on which such status assessments are based,as a part of assessing the confidence in the status assessment.Within the framework of the OSPAR Convention on the Protection of the North East Atlantic,Germany and the Netherlands presented a suggestion for how such an assessment could bemade. This report documents the application of this methodology to stations in the SwedishNational Monitoring Programme within the OSPAR area, and also within the Sound, which mayin future be included in the Greater North Sea region under the Marine Strategy Directive.The variability of eutrophication parameters with salinity was examined. In the Kattegat,inorganic nutrient variability was least at the highest salinities, suggesting that a reliable statusassessment could be made more easily with data from this region, for example, rather than in thedynamic near coast region.Assessing the coverage of the existing monitoring programme, it was found that horizontalgradients in assessment parameters (generally seasonal averages) varied by less than about 30%between stations, which suggests that the programme has reasonable spatial coverage, thoughadditional stations would improve matters. Looking at each station individually, the currentvertical sampling resolution appears adequate for most parameters, apart from chlorophyll a andinorganic nutrients during the growing season. Temporal coverage is adequate for the totalnutrient concentrations, but is insufficient for the inorganic nutrients and chlorophyll a, as wellas for the deep water oxygen concentration in the Sound. The poor temporal coverage of chlorophyll a and inorganic nutrients could be relatively easilyimproved by the addition of a two channel (nitrate + nitrite, and orthophosphate) autoanalyseronto the existing ferrybox platforms in use in these waters. Addressing these problems usingtraditional measuring platforms and buoys would be more costly.The poor temporal coverage of chlorophyll a and inorganic nutrients could be relatively easilyimproved by the addition of a two channel (nitrate + nitrite, and orthophosphate) autoanalyseronto the existing ferrybox platforms in use in these waters. Addressing these problems usingtraditional measuring platforms and buoys would be more costly

The Swedish National MarineMonitoring Programme 2022 : Hydrography, Nutrients, Phytoplankton

Sammanfattning Temperaturen i ytvattnet (0-10 m) var över det normala flera månader under 2022,temperaturer under det normala uppmättes endast vid några få tillfällen på sommaren.Dessa köldknäppar orsakades av uppvällning. Årets lägsta temperaturer i ytvattnetnåddes i mars i Skagerrak, vilket är en månad senare än normalt. I Kattegatt uppmättesden lägsta temperaturen i januari och i mars i Egentliga Östersjön. Temperaturer över det normala uppmättes även i de djupa och intermediära vattnen iEgentliga Östersjön. I Egentliga Östersjön visar temperaturen i djupvattnen en ökandetrend. Issäsongen klassificerades som mild men varaktigheten var längre än normalt. Denförsta isen observerades runt den 25 oktober och den sista isen den 2 juni. Närsaltskarteringarna på vintern visade att halterna av löst oorganiskt kväve var underde normala. Kisel och fosfat var över det normala i Bottenviken. Det senare stämmeröverens med en trend med ökande fosfat- och silikatkoncentrationer i Bottenviken. Näringsämnena minskar på våren när vårblomningen startar, 2022 skedde detta i mars iKattegatt och i april i Skagerrak. I Egentliga Östersjön inträffade vårblomningen mellanfebruari- och marsexpeditionerna i de södra delarna av havsområdet medan den varungefär en månad senare i bassängerna runt Gotland. I Bottenhavet saknas näringsdataför den period då vårblomningen inträffade. Men artsammansättningen och biomassaifrån växtplanktonmätningar visar att vårblomningen inträffade i april. I Bottenvikensjönk oorganiskt kväve till nivåer nära detektionsgränsen i juli. Den potentiellt giftiga dinoflagellaten Dinophysis acuta observerades i cellantal övervarningsgränsen under hösten stationerna på Västkusten. Det största området med cyanobakterieansamlingar observerades med satellit den 28juni då cirka 83 300 km2av Egentliga Östersjön och Finska Viken påverkades. Inga inflöden inträffade under 2022 som var tillräckligt stora för att påverka djupvattneti centrala Östersjön och därför fortsätter de problematiska syreförhållandena ochkoncentrationerna av näringsämnen i Egentliga Östersjöns djupa bassänger ökarytterligare under 2022. Djupvattnet visar ökande halter av såväl näringsämnen somsvavelväte. Halterna av både ammonium och svavelväte är rekordhöga i både Östra- ochVästra Gotlandsbassängerna. Summary The temperature in surface layer was above normal in several months during 2022,temperatures below normal were measured only on a few occasions in the summer.These occasions were caused by upwelling events. The minimum temperatures in thesurface layer in 2022 were reached in March in Skagerrak, which is a month later thannormal. In Kattegat the temperature reached its minimum in January and in March inthe Baltic Proper. Temperatures above normal were measured in the deep and intermediate waters in theBaltic Proper. In the Baltic Proper the temperature in the deep waters show anincreasing trend. The ice season was classified as mild but the duration was longer than normal, with thefirst ice observations around 25th of October and the last ice seen on 2nd of June. The nutrient surveys in winter showed that the concentrations of dissolved inorganicnitrogen were below normal, whereas silicate and phosphate were above normal in theBothnian Bay. The latter is consistent with a trend of increasing phosphate and silicateconcentration in the Bothnian Bay. The nutrients decreased in spring as the springbloom started, in 2022 this happened in March in Kattegat and in April in Skagerrak,which is later than normal. In the Baltic Proper it occurred between the February andMarch cruises in the southern parts while it started about a month later in the basinsaround Gotland. In the Bothnian Sea we lack nutrient data for the period when thespring bloom occurred, but phytoplankton data shows that the spring bloom occurred inApril. In the Bothnian Bay inorganic nitrogen dropped to levels near the detection limitin July. The potentially toxic dinoflagellate Dinophysis acuta was found in cell numbers abovethe warning limit during autumn at the stations situated in Skagerrak and Kattegat. The largest area of cyanobacteria surface accumulations was observed by satellite onthe 28th of June when about 83 300 km2 of the Baltic Proper and Gulf of Finland wereaffected. No new inflows occurred that could renew the deep water, and thereforeconcentrations of nutrients in the deep basins of the Baltic Proper continued to increaseduring 2022. The deep waters show increasing concentrations of nutrients as well ashydrogen sulphide. The concentrations of both ammonium and hydrogen sulphide areat record high levels in both the Eastern and Western Gotland Basins.

The Swedish National Marine Monitoring Programme 2020 : Hydrography, Nutrients, Phytoplankton

Despite a year of pandemic, the environmental monitoring in the pelagic could be done largely as planned in 2020. It was the warmest year on land since national statistics started in 1860. This was also shown in the sea where especially the surface temperature in winter was higher than usual. In the Baltic Sea, the lowest winter temperature was two degrees above normal and the maximum distribution of sea ice was the lowest ever measured. The autumn was also warm and in November the surface water in the Baltic Sea was about 1 degree warmer than normal.In the Kattegat, there were signs of the spring bloom in February with high chlorophyll levels and high species diversity. In March, the nutrients were largely depleted in the surface water and the spring bloom of diatoms was over for this time. At one occasion, in April, toxins were reported in mussels along the West Coast that exceeded the warning limit. In the Skagerrak, the spring bloom started a little later than in the Kattegat, and in the Baltic Sea even later. In April, the spring bloom was observed in the Western Gotland Basin with high chlorophyll concentrations and typical dinoflagellates species for the season. In the Gulf of Bothnia, there was an early spring bloom of diatoms in April. This early bloom may have been an effect of the mild winter. The bloom of cyanobacteria in the Baltic Sea started already in May when cyanobacteria were observed at several stations. In August, cyanobacteria were also observed along the West Coast. These had probably been transported out with water from the Baltic Sea. A late bloom of the microzooplankton Noctiluca scintillans was observed at several sites along the West Coast in December. N. scintillans turns the water red during blooms and when it is dark, its fluorescence causes beautiful bioluminescence.Throughout the year high levels of silicate were observed in the Baltic Sea and low levels of DIN in the surface waters of the Gulf of Bothnia. Otherwise, the levels of nutrients did not deviate much from normal.In the bottom water of the Baltic Sea, no direct improvement of the oxygen situation was seen. In December 2019, there was a small inflow to the Baltic Sea that temporarily raised oxygen levels in the southern and south-eastern parts at the beginning of 2020. But this increase in oxygen was consumed quickly. In the East Gotland Basin, there was an acute lack of oxygen from 80 m and hydrogen sulphide was measured from depths exceeding 125 m. In the Western Gotland Basin, acute oxygen deficiency was found from 70 m and completely oxygen-free conditions from 80 m. An effect of stagnation in the deep basin parts is, in addition to increased levels of hydrogen sulphide, also increased levels of ammonium. Ammonium levels in the deep water increase in both the Eastern and Western Gotland Basins. The highest concentration of ammonia was observed in the eastern parts, but in the western parts they were above normal levels and closer to the levels in the eastern parts than they have been before. In the Kattegat, oxygen concentrations just above the limit for acute oxygen deficiency were found at some stations during August-October.Trots ett år med pandemi så kunde miljöövervakningen i pelagialen göras i stort sett som planerat under 2020. Det blev det varmaste året på land sedan nationell statistik startade 1860. Detta visade sig även i havet där i synnerhet yttemperaturen vintertid var högre än normalt. I Östersjön blev den lägsta vintertemperaturen två grader över det normala och den maximala utbredningen av havsis var den lägsta som någonsin uppmätts. Även hösten var varm och i november var ytvattnet i Östersjön ca 1 grad varmare än normalt.I februari observerades de första tecknen på att vårblomningen hade startat i Kattegatt, med höga klorofyllhalter och hög artdiversitet. I mars var näringsämnena i stort sett slut i ytvattnet och vårblomningen av kiselalger var över för denna gång. Vid ett tillfälle, i april, rapporterades gifter i musslor längs Västkusten som översteg varningsgränsen. I Skagerrak startade vårblomningen aningen senare än i Kattegatt och i Östersjön ännu något senare. I april observerades vårblomningen i västra Gotlandsbassängen med hög klorofyllkoncentration och för våren typiska dinoflagellater. I Bottenviken var det en tidig vårblomning av kiselalger i april. Denna tidiga blomning kan ha varit en effekt av den milda vintern. En början på blomningen av cyanobakterier i Östersjön startade redan i maj då cyanobakterier observerades vid flera stationer. I augusti observerades ytansamlingar av cyanobakterier även längs Västkusten, vilka hade transporterats ut med vatten från Östersjön. En sen blomning av microzooplanktonet Noctiluca scintillans observerades vid flera platser längs Västkusten i december. N. scintillans färgar vattnet rött när den massförekommer och när det är mörkt orsakar dess fluorescens vacker mareld.Generellt så var det under året höga halter av kisel i Östersjöns och låga halter av DIN i Bottniska Vikens ytvatten. I övrigt avvek inte halterna av näringsämnen från det normala.I Östersjöns bottenvatten syntes ingen direkt förbättring av syresituationen. I december 2019 skedde ett mindre inflöde till Östersjön som höjde syrenivåerna tillfälligt i de södra och sydöstra delarna i början av året. Men denna syreökning konsumerades snabbt. I Östra Gotlandsbassängen var det akut syrebrist från 80 m och svavelväte uppmättes från 125m. I Västra Gotlandsbassängen var det akut syrebrist från 70 m och helt syrefritt från 80 m. En effekt av stagnation i de djupa bassängdelarna är förutom ökade halter av svavelväte även ökade halter av ammonium. Ammoniumhalterna ökar i både Östra- och Västra Gotlandsbassängerna. Högst koncentration återfanns i de östra delarna men i de västra delarna är de över det normala och närmre de högsta koncentrationerna i de östra delarna än vad de varit tidigare. I Kattegatts bottenvatten var syrenivåerna som lägst under augusti-oktober då det vid några stationer var strax över gränsen för akut syrebrist

The Swedish National MarineMonitoring Programme 2022 : Hydrography, Nutrients, Phytoplankton

Sammanfattning Temperaturen i ytvattnet (0-10 m) var över det normala flera månader under 2022,temperaturer under det normala uppmättes endast vid några få tillfällen på sommaren.Dessa köldknäppar orsakades av uppvällning. Årets lägsta temperaturer i ytvattnetnåddes i mars i Skagerrak, vilket är en månad senare än normalt. I Kattegatt uppmättesden lägsta temperaturen i januari och i mars i Egentliga Östersjön. Temperaturer över det normala uppmättes även i de djupa och intermediära vattnen iEgentliga Östersjön. I Egentliga Östersjön visar temperaturen i djupvattnen en ökandetrend. Issäsongen klassificerades som mild men varaktigheten var längre än normalt. Denförsta isen observerades runt den 25 oktober och den sista isen den 2 juni. Närsaltskarteringarna på vintern visade att halterna av löst oorganiskt kväve var underde normala. Kisel och fosfat var över det normala i Bottenviken. Det senare stämmeröverens med en trend med ökande fosfat- och silikatkoncentrationer i Bottenviken. Näringsämnena minskar på våren när vårblomningen startar, 2022 skedde detta i mars iKattegatt och i april i Skagerrak. I Egentliga Östersjön inträffade vårblomningen mellanfebruari- och marsexpeditionerna i de södra delarna av havsområdet medan den varungefär en månad senare i bassängerna runt Gotland. I Bottenhavet saknas näringsdataför den period då vårblomningen inträffade. Men artsammansättningen och biomassaifrån växtplanktonmätningar visar att vårblomningen inträffade i april. I Bottenvikensjönk oorganiskt kväve till nivåer nära detektionsgränsen i juli. Den potentiellt giftiga dinoflagellaten Dinophysis acuta observerades i cellantal övervarningsgränsen under hösten stationerna på Västkusten. Det största området med cyanobakterieansamlingar observerades med satellit den 28juni då cirka 83 300 km2av Egentliga Östersjön och Finska Viken påverkades. Inga inflöden inträffade under 2022 som var tillräckligt stora för att påverka djupvattneti centrala Östersjön och därför fortsätter de problematiska syreförhållandena ochkoncentrationerna av näringsämnen i Egentliga Östersjöns djupa bassänger ökarytterligare under 2022. Djupvattnet visar ökande halter av såväl näringsämnen somsvavelväte. Halterna av både ammonium och svavelväte är rekordhöga i både Östra- ochVästra Gotlandsbassängerna. Summary The temperature in surface layer was above normal in several months during 2022,temperatures below normal were measured only on a few occasions in the summer.These occasions were caused by upwelling events. The minimum temperatures in thesurface layer in 2022 were reached in March in Skagerrak, which is a month later thannormal. In Kattegat the temperature reached its minimum in January and in March inthe Baltic Proper. Temperatures above normal were measured in the deep and intermediate waters in theBaltic Proper. In the Baltic Proper the temperature in the deep waters show anincreasing trend. The ice season was classified as mild but the duration was longer than normal, with thefirst ice observations around 25th of October and the last ice seen on 2nd of June. The nutrient surveys in winter showed that the concentrations of dissolved inorganicnitrogen were below normal, whereas silicate and phosphate were above normal in theBothnian Bay. The latter is consistent with a trend of increasing phosphate and silicateconcentration in the Bothnian Bay. The nutrients decreased in spring as the springbloom started, in 2022 this happened in March in Kattegat and in April in Skagerrak,which is later than normal. In the Baltic Proper it occurred between the February andMarch cruises in the southern parts while it started about a month later in the basinsaround Gotland. In the Bothnian Sea we lack nutrient data for the period when thespring bloom occurred, but phytoplankton data shows that the spring bloom occurred inApril. In the Bothnian Bay inorganic nitrogen dropped to levels near the detection limitin July. The potentially toxic dinoflagellate Dinophysis acuta was found in cell numbers abovethe warning limit during autumn at the stations situated in Skagerrak and Kattegat. The largest area of cyanobacteria surface accumulations was observed by satellite onthe 28th of June when about 83 300 km2 of the Baltic Proper and Gulf of Finland wereaffected. No new inflows occurred that could renew the deep water, and thereforeconcentrations of nutrients in the deep basins of the Baltic Proper continued to increaseduring 2022. The deep waters show increasing concentrations of nutrients as well ashydrogen sulphide. The concentrations of both ammonium and hydrogen sulphide areat record high levels in both the Eastern and Western Gotland Basins.

The SwedishNational MarineMonitoringProgramme 2017 : HydrographyNutrientsPhytoplankton

This report presents the main results of the Swedish national marine monitoring programme of the pelagic during 2017. The monitoring data of hydrography, nutrients and phytoplankton are analysed for the seas surrounding Sweden: Skagerrak, Kattegat, The Sound, Baltic Proper, Bothnian Sea and Bothnian Bay. The monitoring is carried out by SMHI (Swedish Meteorological and Hydrological Institute), SU (Stockholm University) and UMF (Umeå Marine Sciences Centre) and the monitoring programme is co-funded by SwAM (Swedish Agency for Marine and Water Management), SMHI, SU and UMF. Data is collected, analysed and reported with support from Swedish environmental monitoring and commissioned by SwaM. The Baltic current along the Swedish west coast implies large variations in surface salinity and the unusually large outflow of brackish water from the Baltic Sea in 2017 was reflected as low surface salinity in Skagerrak and Kattegat in the beginning of the year. There were no major deep water inflows to the Baltic Sea during 2017 but a few inflows of minor magnitude. These minor inflows only temporarily improved the oxygen condition in the Bornholm Basin and in the southern part of the Eastern Gotland Basin. The salinity below the halocline was above normal in the Gotland Basins and in the Northern Baltic Proper, and also in the surface layer in the Eastern Gotland Basin for almost the whole year. In Skagerrak and Kattegat, surface concentrations of phosphate and dissolved inorganic nitrogen were normal while dissolved silica concentrations were elevated especially in spring. In the Baltic Sea, the concentration of silicate in the surface water was elevated in all basins. According to the estimated total content of silicate there has been an increase in silica content in the Baltic Sea since the early 1990’s. Surface concentrations of phosphate were above normal in the Gotland basins and the Northern Baltic Proper while inorganic nitrogen content was above normal in parts of the Arkona and Bornholm basins. During spring and summer, the inorganic nitrogen was consumed at greater depths than usual in the Baltic Proper. In particular concentrations of phosphate and dissolved silica were generally lower than normal in the bottom layer. Instead of diatoms, the flagellate genus Pseudochattonella, which is potentially toxic to fish, bloomed in the Kattegat and Skagerrak areas in February – April. During autumn there was a prolonged diatom bloom though. In the Baltic Sea spring bloom occurred in April. The cyanobacteria bloom began in May already with Aphanizomenon flos-aquae. During June and July all three of the filamentous cyanobacteria, A. flos-aquae, Dolichospermum lemmermannii and the potentially harmful Nodularia spumigena were found in the phytoplankton samples in various amounts. In the Bothnian Sea, the sea surface temperature during summer was lower than normal and the oxygen conditions in the bottom layer was not critical but still below normal levels.Den här rapporten sammanfattar de huvudsakliga resultaten av det svenska nationella marina övervakningsprogrammet av pelagialen under 2017. Resultat från mätningar av hydrografi, näringsämnen och växtplankton diskuteras för  haven runt Sverige; Skagerrak, Kattegatt, Öresund, Egentliga Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken. Övervakningen utförs av SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut), SU (Stockholms Universitet) och UMF (Umeå marina forskningscentrum) och övervakningsprogrammet samfinansieras av HaV (Havs- och vattenmyndigheten), SMHI, SU and UMF. Data är insamlade, analyserade och rapporterade med stöd från svensk miljöövervakning och på uppdrag HaV. Den Baltiska strömmen längs Västkusten medför stora fluktuationer av  salthalten i ytan och det ovanligt höga utflödet med bräckt vatten från Östersjön under 2017 avspeglades som låg ytsalthalt i Skagerrak och Kattegatt i början av året. Det var inga stora djupvatteninflöden till Östersjön under 2017 men ett par av mindre storlek. Dessa mindre inflöden förbättrade syreförhållanden endast temporärt i Bornholms-bassängen och i södra delen av Östra Gotlandsbassängen. Salthalten under haloklinen var högre än normalt i Gotlands-bassängerna och i Norra Egentliga Östersjön samt även i ytlagret i Östra Gotlandsbassängen. Koncentrationen av fosfat och oorganiskt kväve i Skagerrak och Kattegatts ytvatten var normal medan silikatkoncentrationen var hög, speciellt under våren. I Östersjöns ytvatten var det höga nivåer av silikat i alla bassänger. Enligt det uppskattade totala innehållet av kisel i Östersjön har det pågått en ökning av kisel sedan början av 90-talet. Koncentrationen av fosfat i ytvattnet var över normal i Gotlandsbassängerna och Norra Egentliga Östersjön medan koncentrationen av oorganiskt kväve var mer än normalt i Arkona- och Bornholmsbassängen. Under vår och sommar var det djup där det oorganiska kvävet tar slut i Egentliga Östersjön större än normalt. I djupvattenlagret var det lägre koncentrationer än normalt av särskilt fosfat och silikat. I stället för de sedvanliga kiselalgerna var det det för fisk skadliga flagellatsläktet Pseudochattonella som blommade på Västkusten i februari till april. Under hösten förekom däremot en utdragen kiselalgsblomning. I Östersjön förekom vårblomningen i april. Cyanobakterieblomningen startade redan i maj med Aphanizomenon flos-aquae. Under juni och juli fanns alla tre av de filamentösa cyanobakterierna, A. flos-aquae, Dolichospermum lemmermannii och den potentiellt skadliga Nodularia spumigena, i växtplanktonproverna i varierande mängd. I Bottenhavet var ytvattentemperaturen lägre än normalt och koncentrationen av syre var under normala nivåer, men ändå högre än kritiska