Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk

Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i olika steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i ett andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2013 producerade Ringhals reaktorer R1, R2 och R4 elektricitet under hela året, med avbrott för årliga revisioner och kortare driftsstopp. Ringhals reaktor R3 var avstängd en längre period under sommaren i samband med revisonen. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Förekomsten av rötsimpelarver (Myoxocephalus scorpius) har minskat sedan provtagningen startade, 2013 fångades dock fler rötsimpelarver än tidigare under provtagningsserien. Förekomsten av tejstefisklarver (Pholis gunnellus) hade ökat något mellan 2012 och 2013. Håvning i intaget efter juvenil fisk är till stor del fokuserad på glasål (Anguilla anguilla). Glasålen har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen av glasål beror på en tillbakagång i hela regionen och inte på att förlusten i intaget har lett till en lokal påverkan. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom jämförande provfisken i två områden som båda påverkas av kylvattnet och ett opåverkat referensområde. Under april månad har diversiteten i fisksamhället minskat i det påverkade området, men inte i referensområdet, sannolikt som en följd av kylvattensutsläppet. Förekomsten av flera varmvattengynnade arter, bland annat ål (Anguilla anguilla), strandkrabba (Carcinus maenas) och skärsnultra (Symphodus melops) visar en uppåtgående trend i det kylvattenpåverkade området. Strandkrabba uppvisar även en ökande trend i referensområdet. För äkta tunga (Solea solea) var däremot trenden vikande i recipientområdet under aprilprovtagningen. Flera av de arter som gynnas Aqua reports 2014:2 av lägre vattentemperaturer fångas i lägre antal i recipientområdet. Mest tydligt var detta för rötsimpa (Myoxocephalus scorpius) och tånglake (Zoarches viviparus). Av de arter som gynnas av kallare vatten visade flera vikande trender i båda områdena. Endast skrubbskädda (Platichthys flesus) visade en ökande trend i referensområdet. För att påvisa förekomst av främmande arter genomförs dykkartering i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. Inga för regionen nya arter noterades under 2013, men tre för västkusten väletablerade främmande arter noterades. Dessa var japanskt jätteostron (Crassostrea gigas), rödalgen rödsvansing (Dasya baillouviana) samt en brunalg, sargassosnärja (Sargassum muticum)

Gelatinous macrozooplankton diversity and distribution dataset for the North Sea and Skagerrak/Kattegat during January-February 2021

This data article includes a qualitative and quantitative description of the gelatinous macrozooplankton community of the North Sea during January-February 2021. Sampling was conducted during the 1 st quarter International Bottom Trawl Survey (IBTS) on board the Danish R/V DANA (DTU Aqua Denmark) and the Swedish R/V Svea (SLU Sweden), as part of the ichthyoplankton investigation during night-time. A total of 147 stations were investigated in the western, central and eastern North Sea as well as the Skagerrak and Kattegat. Sampling was conducted with a 13 m long Midwater Ring Net (MIK net, O 2 m, mesh size 1.6 mm, cod end with smaller mesh size of 500 mu m), equipped with a flow meter. The MIK net was deployed in double oblique hauls from the surface to c. 5 m above the sea floor [1 , 2] . Samples were visually analysed unpreserved on a light table and/or with a stereomicroscope or magnifying lamp within 2 hours after catch. A total of 13,510 individuals were counted/sized. Twelve gelatinous macrozooplankton species or genera were encountered, namely the hydrozoan Aequorea vitrina, Aglantha digitale, Clytia spp., Leuckartiara octona, Tima bairdii, Muggiaea atlantica ; the scyphozoans Cyanea capillata and Cyanea lamarckii and the ctenophores Beroe spp., Bolinopsis infundibulum, Mnemiopsis leidyi, Pleurobrachia pileus . Abundance data are presented on a volume specific (m -3 ) and area specific (m -2 ) basis. Size data have been used to estimate wet weights based on published length-weight regressions (see Table 1). For the groups i) hydrozoan jellyfish, ii) scyphozoan jellyfish, iii) ctenophores, as well as iv) grouped gelatinous macrozooplankton, spatial weight specific distribution patterns are presented. This unpublished dataset contributes baseline information about the gelatinous macrozooplankton diversity and its specific distribution patterns in the extended North Sea area during winter (January-February) 2021. These data can be an important contribution to address global change impacts on marine systems, especially considering gelatinous macrozooplankton abundance changes in relation to anthropogenic stressors.(c) 2022 The Author(s). Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY licens

Tätheten av av sjöpennor i skyddade och bottentrålade områden i Skagerrak och Kattegatt : förslag till övervakningsprogram för epifaunans status

Livsmiljöer med mjuka bottnar med sand, silt och lera har ett rikt liv både på ytan och nere i sedimentet. I djupare miljöer där ljuset inte räcker till för fotosyntes dominerar olika djurgrupper. De organismer som lever på bottnarna brukar kallas epifauna (epi = på). På lite större djup på svenska västkusten domineras större arter av epifaunan på mjukbottenmiljöerna av kräft- och koralldjur. En del arter är relativt storväxta och kan både vara rörliga som olika arter av kräftdjur eller förankrade i sedimentet som vissa koralldjur som sjöpennor och cylinderrosor. Dessa livsmiljöer exploateras av yrkesfisket efter skaldjur och bottenlevande fiskarter med olika redskap. Särskilt mobila redskap som bottentrålar dominerar i utsjöområden och då dessa dras fram över och i kontakt med botten kan arter påverkas på olika sätt. Antingen direkt genom fysisk skada eller att de fångas, eller indirekt genom att arternas livsmiljö påverkas, sedimentet rörs upp och grumling sker eller att näringsväven och konkurrensförhållanden mellan arter förändras av bottentrålningen. Syftet med denna studie har varit att i ett antal fallstudier jämföra epifaunans artsammansättning, täthet av sjöpennor och totala abundansen av epifauna som tänkbara indikatorer för status av epifaunan på mjukbottnar i Kattegatt och Skagerrak. Sjöpennor lever förankrade i sedimentet, är relativt stora och bedöms generellt som känsliga för fysisk störning. OSPAR kommissionen inkluderar också habitatet ”Seapens and burrowing megafauna communities” i sin lista över hotade arter och habitat. Metoden vi har använt för att kvantifiera epifaunan är en kameraförsedd släde som dras fram över en sträcka på havsbotten och filmar en definierad bredd; metoden kallas UWTV (UnderWater TeleVision). I båda havsområdena är olika arter av sjöpennor bland de dominerande arterna som kan anlyseras med denna metod, men fördelningen av arter av sjöpennor skiljer sig åt mellan havsområden och djup. I samtliga fallstudier är också den totala abundansen av epifaunan (alla taxa inräknade) högre i skyddade områden jämfört med närliggande jämförbara områden som bottentrålas. Resultaten antyder också att olika arter av epifauna har olika känslighet för påverkan från bottentrålning och störst skillnad fanns för den stora piprensaren Funiculina quadrangularis som återfanns i cirka 8 gånger högre täthet i de skyddade områdena i det djupa området Bratten jämfört med närliggande trålade områden i Bratten. I Kattegatt och kustnära i Skagerrak dominerade sjöpennorna mindre piprensare Virgularia spp. och sjöfjäder Pennatula phosphorea med endast enstaka observationer av andra arter av sjöpennor. I dessa grundare områden förekom P. phosphorea, men inte Virgularia spp., med lägre abundans i trålade jämfört med skyddade områden i Kattegatt. Motsvarande trend kunde ses, men inte lika tydligt i Skagerraks kustområden. Jämförelserna mellan skyddade och bottentrålade områden bekräftar tidigare beskrivna mönster om att känsligheten för fysisk störning från bottentrålning är störst för de storväxta arterna av sjöpennor medan de mindre arterna är mindre känsliga. Resultaten från studierna av epifaunan visar sammanfattningsvis att fysisk störning från bottentrålning har effekter på denna grupp av organismer och att effekterna kan övervakas kvantitativt med metodiken videofilmning med en kamerautrustad släde. En bra miljöövervakning i större skala som Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön i enlighet med Havsmiljödirektivets avgränsning, förutsätter också en god rumslig täckning. En miljöövervakning av status av bevarandevärden i marina skyddsområden förutsätter å andra sidan högre upplösning på provtagningar i avgränsade områden. Vi visar i denna rapport att det för epifaunan finns goda möjligheter att kombinera information som fås från övervakningen som primärt görs för bohålor av havskräfta med undersökningar som görs i marina skyddsområden primärt för biologisk mångfald med avseende på epifaunan. Provtagningarna i de marina skyddsområdena bidrar särskilt till övervakning i det storskaliga perspektivet genom att tillföra information från områden som är opåverkade av bottentrålning. Baserat på ovanstående resonemang föreslår vi ett långsiktigt övervakningsprogram enligt följande: • Metodik och indelning i taxa som övervakas följer beskrivningar för UWTV med transekter med en yta av cirka150 m2. • En databas upprättas med standardisering och kvalitetssäkringsrutiner med utgångpunkt i resultaten från denna rapport. • Havsområdesövervakning i Skagerrak och Kattegatt utförs årligen med epifaunaanalyser av insamlat material från den så kallade UWTV survey som genomförs samordnat av ICES och inom EU:s Data Collection Framework (DCF). • Uppföljning av fiskeregleringar i marina skyddsområden med fokus på epifauna genomförs med motsvarande metodik. Dessa omfattar kontrasterande studier med fasta stationer som redovisas för Natura 2000-området Bratten i denna rapport men, omfattar också Natura 2000-områdena Lilla Middelgrund, Stora Middelgrund och Röde bank samt Koster-Väderöfjordens Natura 2000 område med Kosterhavets nationalpark. • Utvärderingar av epifaunans status bygger på båda programmen, dvs. både på havsområdesskalan och på den lokala skalan av enskilda skyddsområden

Sekretariatet för selektivt fiske

Under hösten/vintern 2015/2016 genomförde sekretariatet för selektivt fiske,vid institutionen för akvatiska resurser (SLU-Aqua) tillsammans med svenskt yrkesfiske, nio projekt inom ramen för regeringsuppdraget selektivt fiske. Den övergripande målsättningen för alla projekt inom selektivt fiske är att underlätta införandet av den landningsskyldighet som beslutats i och med reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Projekten syftade därför till att minska oönskad fångst i svenskt fiske antingen genom att utveckla befintliga fiskemetoder (framförallt inom trålfiske) eller genom att utveckla alternativa fiskemetoder (främst passiva redskap såsom fällor och burar). 1. "Kombinationsrist för utsortering av fisk och små räkor" (HaV Dnr 1718-15) 2. ”Selektivitet anpassad för små räktrålare” (HaV Dnr 1488-16) 3. "Räkburar” (HaV Dnr 1892-15) 4. ”Vidareutveckling av storleksselektiv kräftrist Halland” (HaV Dnr 1717-15) 5. ”Trål för fångst av plattfisk och stor torsk-rist/stormaskig trål” (HaV Dnr 1716-15) 6. "Förbättrad selektivitet i torsktrålar i Östersjön" (HaV Dnr 2384-15) 7. "Utsortering av gråsej i pelagiska trålar" (HaV Dnr 1715-15) 8. "Selektiv laxfälla" (HaV Dnr 1713-15) 9. "Multifunktionsburar" (HaV Dnr 1712-15) Projekten genomfördes genom att förslag togs fram gemensamt av SLU-Aqua och näringen utifrån fiskets uttryckliga behov och idéer. Projektförslagen prioriterades och beslutades av en särskild styrgrupp på Havs- och vattenmyndigheten (HaV), varefter SLU-Aqua upphandlade utförare och agerade projektledare. Vinnande part ansvarade sedan för att anskaffa och utveckla respektive projektidé enligt projektplanen med stöd från sekretariatet. Projekten avslutades genom en vetenskaplig utvärdering där personal från SLUAqua deltog i ett experimentellt fiske där det nyutvecklade redskapets fångstegenskaper dokumenterades och analyserades under kommersiella fiskeförhållanden

Undersökning av ägg från vinterlekande fiskarter 2017-2022 i Bohusläns skärgårds- och fjordområden

Denna rapport sammanfattar resultaten från äggundersökning av pelagiala fiskägg i skärgårds- och fjordområdena mellan Smögen och Stenungsund under första och andra kvartalet för åren 2017- 2022. Totalt kunde ägg från 25 olika fiskarter identifieras med hjälp av DNA-sekvensering. För dessa fiskarter kunde tidiga äggstadier, som indikation för lokal lek, identifieras för 19 olika arter däribland kommersiellt viktiga fiskarter så som torsk (Gadus morhua), rödspätta (Pleuronectes platessa), äkta tunga (Solea solea) makrill (Scomber scombrus) och skarpsill (Sprattus sprattus).I analysen delades fiskäggen upp i två storleksfraktioner: ägg med diameter större eller lika med 1,2 mm och ägg mindre än 1,2 mm. Ägg i den större storleksfraktionen analyserades med avseende på art, storlek och utvecklingsstadie för varje lokal (ett håvdrag), ägg i den mindre storleksfraktionen slogs samman per område (ex. alla lokaler i en fjord) och där analyserades endast artsammansättning av DNA-sekvenser i det sammanslagna provet. I den större storleksfraktionen förekom flest ägg av torsk, skarpsill, rödspätta och lerskädda (Hippoglossoides platessoides), och i den mindre storleksfraktionen dominerade dna-sekvenser från sandskädda (Limanda limanda), skrubbskädda (Platichthys flesus), vitlinglyra (Trisopterus esmarkii), glyskolja (Trisopterus minutus) och femtömmad skärlånga (Ciliata mustela)

Expeditionsrapport för 2017 års fiskäggundersökning i Bohusläns skärgårds- och fjordområden

I äggundersökningen i Bohusläns skärgårds- och fjordområde som genomfördes under tre veckor (v. 9, 14 och 17) våren 2017 kunde ägg från total 16 olika fiskarter identifieras med hjälp av så kallade genetiska streckkodsmarkörer. Provtagningsområdet sträckte sig inomskärs från Smögen i norr till Marstrand i söder. Tidiga stadier av fiskägg (stadie Ia-Ib), som indikation på eventuell lokal lek identifierades för arterna: torsk, lerskädda, sandskädda, rödspätta, skarpsill och skrubbskädda. Ägg från ytterligare två torskfiskar - vitling och bleka kunde identifieras dock utan att specifika äggstadier kunde bestämmas. Största koncentrationen av torskägg (alla stadier) hittades utanför Brofjorden samt i Gullmarsfjorden och runt ön Lyr mellan Orust och Tjörn. Tidiga stadier av torskägg (stadie Ia-Ib) hittades framförallt utanför Brofjorden och runt ön Lyr. Plattfiskägg hittades över hela provtagningsområdet dock med en viss koncentration av ägg från rödspätta i och utanför Brofjorden

Gelatinous macrozooplankton diversity and distribution dataset for the North Sea and Skagerrak/Kattegat during January-February 2021

This data article includes a qualitative and quantitative description of the gelatinous macrozooplankton community of the North Sea during January-February 2021. Sampling was conducted during the 1(st) quarter International Bottom Trawl Survey (IBTS) on board the Danish R/V DANA (DTU Aqua Denmark) and the Swedish R/V Svea (SLU Sweden), as part of the ichthyoplankton investigation during night-time. A total of 147 stations were investigated in the western, central and eastern North Sea as well as the Skagerrak and Kattegat. Sampling was conducted with a 13 m long Midwater Ring Net (MIK net, Ø 2 m, mesh size 1.6 mm, cod end with smaller mesh size of 500 µm), equipped with a flow meter. The MIK net was deployed in double oblique hauls from the surface to c. 5 m above the sea floor [1,2]. Samples were visually analysed unpreserved on a light table and/or with a stereomicroscope or magnifying lamp within 2 hours after catch. A total of 13,510 individuals were counted/sized. Twelve gelatinous macrozooplankton species or genera were encountered, namely the hydrozoan Aequorea vitrina, Aglantha digitale, Clytia spp., Leuckartiara octona, Tima bairdii, Muggiaea atlantica; the scyphozoans Cyanea capillata and Cyanea lamarckii and the ctenophores Beroe spp., Bolinopsis infundibulum, Mnemiopsis leidyi, Pleurobrachia pileus. Abundance data are presented on a volume specific (m(−3)) and area specific (m(−2)) basis. Size data have been used to estimate wet weights based on published length-weight regressions (see Table 1). For the groups i) hydrozoan jellyfish, ii) scyphozoan jellyfish, iii) ctenophores, as well as iv) grouped gelatinous macrozooplankton, spatial weight specific distribution patterns are presented. This unpublished dataset contributes baseline information about the gelatinous macrozooplankton diversity and its specific distribution patterns in the extended North Sea area during winter (January-February) 2021. These data can be an important contribution to address global change impacts on marine systems, especially considering gelatinous macrozooplankton abundance changes in relation to anthropogenic stressors