Islet antigen-specific T cells and regulatory T cells in type 1 diabetes

T cells are the key players in the development of type 1 diabetes (T1D), mediating autoimmune reactions leading to the destruction of insulin producing beta cells in the islets. We aimed to analyze the role of different T-cell subtypes in the autoimmunity and pathogenesis of T1D. The frequency of islet antigen-specific (GAD65-, proinsulin-, and insulin-specific) CD4+ T cells was investigated in vitro in T1D patients, at-risk individuals (diabetes-associated autoantibody positive), and in controls, using MHC class II tetramers. An overall higher frequency of CD4+ T-cells recognizing the GAD65 555−567 peptide was detected in at-risk individuals. In addition, increased CD4+ T-cell responses to the same GAD65 epitope displaying a memory phenotype were observed in at-risk and diabetic children, which demonstrate a previous encounter with the antigen in vivo. Avidity and phenotypic differences were also observed among CD4+ T-cell clones induced by distinct doses of GAD65 autoantigen. T-cell clones generated at the lowest peptide dose displayed the highest avidity and expressed more frequently the TCR Vβ5.1 chain than low-avidity T cells. These findings raise attention to the antigen dose when investigating the diversity of antigen-specific T cells. Furthermore, an increased regulatory response during the preclinical phase of T1D was also found in genetically at-risk children. Higher frequencies of regulatory T (Treg) cells (CD4+CD25high HLA-DR-/CD69-) and natural killer T (NKT) cells (CD161+Vbeta11+) were observed in children with multiple autoantibodies compared to autoantibody-negative controls. Taken together, these data showed increased frequency of islet-specific CD4+ T-cells, especially to the GAD65 555-567 epitope, and Treg and NKT cell upregulation in children at-risk for T1D, suggesting their importance in T1D pathogenesisSiirretty Doriast

Comparative analysis of human and mouse transcriptomes of Th17 cell priming

Uncontrolled Th17 cell activity is associated with cancer and autoimmune and inflammatory diseases. To validate the potential relevance of mouse models of targeting the Th17 pathway in human diseases we used RNA sequencing to compare the expression of coding and non-coding transcripts during the priming of Th17 cell differentiation in both human and mouse. In addition to already known targets, several transcripts not previously linked to Th17 cell polarization were found in both species. Moreover, a considerable number of human-specific long non-coding RNAs were identified that responded to cytokines stimulating Th17 cell differentiation. We integrated our transcriptomics data with known disease-associated polymorphisms and show that conserved regulation pinpoints genes that are relevant to Th17 cell-mediated human diseases and that can be modelled in mouse. Substantial differences observed in non-coding transcriptomes between the two species as well as increased overlap between Th17 cell-specific gene expression and disease-associated polymorphisms underline the need of parallel analysis of human and mouse models. Comprehensive analysis of genes regulated during Th17 cell priming and their classification to conserved and non-conserved between human and mouse facilitates translational research, pointing out which candidate targets identified in human are worth studying by using in vivo mouse models

Reduktion av läkemedel under rötning

Yrkeshögskolan Novia i Vasa har utvärderat rötrestens kvalitet för att se hur användbara produkterna är för konsumenterna. Reduktionen av läkemedelsrester under rötning har mätts och resultaten är viktiga utifrån att de ger indikationer på förekomsterna

Mikroplaster i rötrest och rejektvatten

Yrkeshögskolan Novia i Vasa har utvärderat rötrestens kvalitet för att se hur användbara produkterna är för konsumenterna. Novia har undersökt vilka metoder som finns att tillgå för att mäta mängden mikroplast i rötrest och rejektvatten från biogasanläggningar i regionen

Tillämpade intelligenta system inom välfärdsteknologi och digital hälsa. Nulägesanalys

Rapporten ger en översikt över tillämpade intelligenta system inom välfärdsteknologi och digital hälsa och vad de senaste trenderna är inom dessa områden. Begrepp som artificiell intelligens, maskininlärning, välfärdsteknologi, digital hälsa, bärbara enheter (wearables) och m-hälsa förklaras inledningsvis för att ge läsare en bakgrund. Visioner och trender i nuläget inom digital hälsa lyfts fram och exempel ges på digital teknik och intelligenta system som förutspås kunna förändra hälso- och sjukvården i framtiden

Tietoa digitaalisista terveyspalveluista Pohjanmaalla

Tämä esite on tarkoitettu kaikille digitaalisista terveyspalveluista ja niiden käytön aloittamisesta kiinnostuneille. Alta löydät tietoa siitä, mitä digitaaliset terveyspalvelut ovat ja mitä tarvitset käyttääksesi niitä. Digitaaliset terveyspalvelut ovat terveyden- ja sairaanhoidon sähköisiä palveluita. Se tarkoittaa käytännössä samankaltaista asiaa kuin verkkopankin palveluiden käyttäminen tai verokortin tilaaminen verkosta tietokoneella, älypuhelimella tai tabletilla. Digitaalisissa terveyspalveluissa on se hyvä puoli, että voit hoitaa terveysasioitasi silloin, kun sinulle parhaiten sopii, eikä sinun tarvitse hakeutua hoitopaikkaan. Voit myös aina palata sähköisiin terveyspalveluihin ja tarkistaa, mitä hoidostasi on päätetty. Tällöin sinun ei myöskään tarvitse muistaa kaikkea, mitä henkilökunta kertoi vastaanoton aikana. Tässä mainitut digitaaliset terveyspalvelut kuvaavat Pohjanmaan hyvinvointialueen tämänhetkistä tilannetta toukokuussa 2023, mutta niihin voi tulla muutoksia jatkossa ja uusia digitaalisia terveyspalveluita voidaan ottaa käyttöön

Reduktion av läkemedel under anaerob rötning

Rapporten ger en översikt om läkemedel i miljön och läkemedelsrester i avloppsslam. Den sammanfattar resultat från småskaliga rötningsförsök med tillsats av 12 olika läkemedel (paracetamol, ibuprofen, diklofenak, tetracyklin, karbamazepin, trimetoprim, metoprolol, biosprolol, furosemid, citalopram, sertralin, 17α-etinylestradiol) under anaerob (syrefri) rötning av avloppsslam. Uppehållstiderna för försöken var 15, 30 och 45 dagar. Metangasproduktionen registrerades under försöken och läkemedelshalten bestämdes med vätskekromatografi och masspektrometri (LC-MS/MS) efter avslutat försök. Ingen hämmande effekt på själva biogasprocessen sågs vid tillsats av de utvalda läkemedlen, däremot förekom det stor spridning i nedbrytningsgraden av de olika läkemedlen. Paracetamol och trimetoprim reducerades effektivt i försöken, medan diklofenak var relativt stabil vid 15 dagar. Efter 30 och 45 dagar var nedbrytningen av diklofenak i medeltal endast 30 % och 23 %, respektive. Ibuprofen och tetracyklin uppvisade tydlig reduktion vid 15 och 30 dagar, men efter 45 dagar hade koncentrationen ökat av dessa läkemedel och även i kontrollerna. De övriga läkemedlen reducerades i medeltal 52–85 % efter 15 och 30 dagar och 23–76 % efter 45 dagar. Resultat från denna studie och flera tidigare studier visar att rötning inte är någon effektiv metod att rena läkemedelsrester från avloppsslam, utan kompletterande behandlingar behövs

Info om digitala hälsotjänster i Österbotten

Det här infobladet är till för alla som är intresserad av digitala hälsotjänster och hur man kan komma i gång med att använda dem. Nedan hittar du info om vad digitala hälsotjänster är och vad du behöver för att använda dem. Digitala hälsotjänster är elektroniska tjänster inom hälso- och sjukvården. Det är i princip samma sak som att använda nätbankens tjänster eller beställa skattekort på nätet via dator, smarttelefon eller surfplatta. Det som är bra med digitala hälsotjänster är att du kan sköta dina hälsoärenden när det passar dig bäst och du behöver inte åka till vårdstället. Du kan också alltid gå tillbaka till de elektroniska hälsotjänsterna och kolla upp vad som bestämts. Du behöver inte komma ihåg allt som personalen sagt under besöket på mottagningen. De digitala hälsotjänsterna som nämns här beskriver nuläget i maj 2023 inom Österbottens välfärdsområde, men kan komma att ändras framöver och nya digitala hälsotjänster kan tillkomma