Aspects of automation of selective cleaning

Cleaning (pre-commercial thinning) is a silvicultural operation, primarily used to improve growing conditions of remaining trees in young stands (ca. 3 - 5 m of height). Cleaning costs are considered high in Sweden and the work is laborious. Selective cleaning with autonomous artificial agents (robots) may rationalise the work, but requires new knowledge. This thesis aims to analyse key issues regarding automation of cleaning; suggesting general solutions and focusing on automatic selection of main-stems. The essential requests put on cleaning robots are to render acceptable results and to be cost competitive. They must be safe and be able to operate independently and unattended for several hours in a dynamic and non-deterministic environment. Machine vision, radar, and laser scanners are promising techniques for obstacle avoidance, tree identification, and tool control. Horizontal laser scannings were made, demonstrating the possibility to find stems and make estimations regarding their height and diameter. Knowledge regarding stem selections was retrieved through qualitative interviews with persons performing cleaning. They consider similar attributes of trees, and these findings and current cleaning manuals were used in combination with a field inventory in the development of a decision support system (DSS). The DSS selects stems by the attributes species, position, diameter, and damage. It was used to run computer-based simulations in a variety of young forests. A general follow-up showed that the DSS produced acceptable results. The DSS was further evaluated by comparing its selections with those made by experienced cleaners, and by a test in which laymen performed cleanings following the system. The DSS seems to be useful and flexible, since it can be adjusted in accordance with the cleaners’ results. The laymen’s results implied that the DSS is robust and that it could be used as a training tool. Using the DSS in automatic, or semi-automatic, cleaning operations should be possible if and when selected attributes can be automatically perceived. A suitable base-machine and thorough research, regarding e.g. safety, obstacle avoidance, and target identification, is needed to develop competitive robots. However, using the DSS as a training-tool for inexperienced cleaners could be an interesting option as of today

A citical review of the calculation tool BIMitigation : possibilities and limitations in a user perspective

Detta arbete undersöker nyttan med BIMitigation, ett verktyg som beräknar och visualiserar utsläppen av växthusgaser från anläggningsprojekt. Växthusgasutsläpp från mänsklig aktivitet orsakar varmare temperaturer vilket i sin tur leder till stigande havsnivåer och extremväder såsom skyfall och värmeböljor (Masson-Delmotte et al. 2021:4). Sverige har för att motverka dessa klimatförändringar förbundit sig till att 2045 inte orsaka några nettoutsläpp av växthusgaser (Regeringskansliet 2017; Riksdagsförvaltningen 2017). Bygg- och anläggningsbranschen står för en femtedel av Sveriges växthusgasutsläpp och landskapsprojekt utgör ungefär en femtedel av hela branschen (Trafikverket 2022; Boverket 2023b). Det saknas incitament för att föreslå byggmetoder och byggmaterial med en mindre klimatpåverkan (Boverket 2018:48). Till exempel kan ekologisk hållbarhet varken idag eller historiskt sett ses som ett avgörande försäljningsargument (ibid.). Det går dock att urskilja trender mot ett byggande med mindre utsläpp av växthusgaser. Till exempel är klimatdeklarationer för byggnader införda och samma deklarationer för landskapsprojekt samt gränsvärden för dessa deklarationer är under utredning (Boverket 2020c:11). BIMitigations syfte är att sänka klimatpåverkan från anläggandet av utemiljöer. Frågeställning: Vilka fördelar och nackdelar finns med att använda BIMitigation för att minimera växthusgasutsläppen från anläggningsprojekt? För att undersöka frågeställningen utfördes en komparativ fallstudie. Två fall undersöktes och jämfördes med varandra, Kvarteret Skogsstjärnan där BIMitigation har använts och Woodhouse Rosendal där det inte har använts. Fallstudien bestod främst av enkäter av kvalitativ karaktär där flera informanter i olika arbetsroller ur vartdera fall fick svara på frågor. Av enkäterna framgick att BIMitigation kan användas för att minimera växthusgasutsläpp från anläggningsprojekt. Det skapar en medvetenhet och underlättar klimatsmarta beslut inom projektet. De flesta informanter såg goda egenskaper hos verktyget men lyfte också fram att större strukturella förändringar för att minska dess klimatpåverkan krävs inom anläggningsbranschen. Förändringar så som ekonomiska incitament och en branschstandard för klimatsmart anläggande.This thesis examines the utility of BIMitigation, a tool that calculates and visualizes the emissions of greenhouse gas from landscaping projects. Greenhouse gas emissions from human activities are causing warmer temperatures which in turn causes rising sea levels and extreme weather like heat waves and heavy downfalls (Masson-Delmotte et al. 2021:4). Sweden aim to counteract these climate changes and are bounded by law to not cause anu net emissions of greenhouse gas by the year of 2045 (Regeringskansliet 2017; Riksdagsförvaltningen 2017). The Construction and landscaping industry is responsible for a fifth of Swedish emissions of greenhouse gas and the landscaping industry makes up about a fifth of those emissions (Trafikverket 2022; Boverket 2023). There’s a lack of economic incentives in the construction and landscaping industry for building with a lesser climate impact (Boverket 2018:42). For example, is it not and have never been a crucial selling point to build ecologically sustainable (ibid.). There are indications that the Swedish construction and landscaping industry is becoming more concerned about its emissions. For example, climate declarations for buildings are introduced in the construction industry and similar declarations in landscaping and limits for the declarations are being investigated (Boverket 2020c:11). BIMitigation aims to mitigate climate impact from landscaping projects. Problem statement What role can BIMitigation play in minimizing greenhouse gas emissions from landscape projects? To investigate the problem of the thesis a comparative case study was made. Two cases were investigated and compared, Kv. Skogsstjärnan where BIMitigation has been used and Woodhouse Rosendal where it has not. Multiple parties in different roles from each case have been questioned using surveys of qualitative character. From the surveys it turned out that BIMitigation can be used to minimize greenhouse gas emissions from landscaping projects. It creates awareness and helps to make climate smart decisions within the project group. Most of the informants in the study like the tool but most of them also emphasize the importance of structural changes in the landscaping industry. Changes that might consist of economic incentives or other industry-exceeding regulations that premieres sustainable landscaping

Heat reducing green structures : how can green structures be used to ease the urban heat island effect?

Det här arbetet undersöker gröna strukturer som åtgärd för att motverka värmeöeffekten i svenska städer. Värmeöeffekten innebär att det urbana landskapets dygnsmedeltemperatur är högre än i omgivande ruralt landskap. Detta fenomen uppstår främst genom de byggda elementens materialegenskaper och avsaknaden av kylande vegetation i staden. Värmeöeffekten bidrar till värmerelaterad ohälsa hos stadens invånare och är ett potentiellt ökande problem i och med klimatförändringar, urbanisering och förtätningstrenden inom svensk stadsplanering. I arbetet identifierades gröna strukturer med dokumenterade effekter på den urbana värmeön. För att exemplifiera hur och till vilken grad dessa gröna strukturer är möjliga att applicera i urban miljö applicerades de gröna åtgärderna genom en skissartad gestaltning inom två områden av olika stadstyp i Uppsala. Åtgärderna analyseras för att, i den grad det är möjligt, kvantifiera de värmeö-reducerande effekterna. Arbetet lyfter också fram viktiga synergieffekter från de gröna strukturerna.This writing examines green structures as a measure to ease the heat island effect in Swedish cities. Heat island effect refers to the phenomena of higher average day temperature in cities compared to its surrounding rural landscape. This, foremost due to the heat-absorbing abilities of build materials and the lack of vegetation in the city. The heat island effect contributes to heat-related disease and is a potentially increasing problem because of climate changes, urbanization and the trend of densification in Swedish city planning. The writing identified green structures with documented effects on the heat island effect. These measures were implied in a schematic design in two areas of different city-type in the city of Uppsala, Sweden. This, to exemplify how and to what extent green structures are possible to apply in the different areas. The measures are analysed to, in the most conceivable way, quantify de heat island reducing effects. The writing also points out important synergy effects of the green structures

Beyond transcription : a post-transcriptional role of 3D chromatin crosstalk in oncogene regulation

This thesis explores how stochastic chromatin fibre interactions, chromatin organization in the 3D nuclear architecture, and environmental signals collaborate to regulate MYC oncogene expression in human colon cancer cells. In Paper I, we employ the ultra-sensitive Nodewalk technique to uncover the dynamic and stochastic nature of chromatin networks impinging on MYC. The analyses revealed that the MYC interactome mainly consists of stochastic pairwise interactions between MYC and its flanking enhancers in two neighbouring topologically associated domains (TADs), which are insulated self-interacting genomic domains. The limits of Nodewalk were also pushed to enable the detection of interactions in very small cell populations, corresponding to the genomic content of ~7 cells. Comparing the frequency of interactions detected in such small input samples with ensemble interactomes of large cell populations uncovered that the enhancer hubs of the ensemble interactomes that appear to simultaneously interact with MYC likely represent virtual events, which are not present in reality at the single cell level. These data support a model where MYC interacts with its enhancers in a mutually exclusive way, with MYC screening for enhancer contacts, rather than the other way around. Paper II provides a detailed understanding of a novel post-transcriptional mechanism of enhancer action on MYC expression. We have thus uncovered that the cancer-specific recruitment of the MYC gene to nuclear pores and ensuing rapid nuclear export of MYC transcripts - a process that increases MYC expression by enabling the escape of MYC mRNAs from rapid decay in the nucleus - require a CTCF binding site positioned within the colorectal oncogenic super-enhancer. Genetic editing by CRISPR-Cas9 was thus commissioned to establish two clones of human colon cancer cells with a mutated sequence in the OSE-specific CTCFBS. Comparing the mutant cells to the parental cell line, we uncovered that the WNT-dependent increase in the nuclear export rate of MYC transcripts was abrogated in the CTCFBS mutant clones, providing the first genetic evidence of super- enhancer-mediated gene gating in human cells. In line with this finding, the OSE-specific CTCFBS thus conferred a significant growth advantage to the parental colon cancer cells, compared to the mutant clones. Moreover, we found that WNT-dependent CCAT1 eRNA transcription is mediated by the OSE-specific CTCFBS that is required for recruitment of AHCTF1 to the OSE to mediate the positioning of the OSE to the nuclear periphery, enabling the subsequent facilitation of MYC mRNA export. A multistep molecular process including WNT signalling and the OSE-specific CTCFBS thus underlies the gene gating of MYC in human colon cancer cells, and could potentially be targeted for diagnostic or therapeutic uses. In summary, this thesis explores the dynamics of the stochastic interactomes impinging on the MYC oncogene, and provides new insights on the role of 3D chromatin orchestration in the transcriptional regulation of MYC. Our analyses uncovered the molecular factors involved in the gene gating of MYC, and thus increase our understanding of tumour development. These findings could potentially be beneficial for future diagnostic approaches, or for targeted therapeutic strategies in the treatment of cancer

the specific needs of geriatric cats and how they are nursed at two small animal hospitals in Sweden

Som ett resultat av den ständigt ökande kunskapen och kompetensen inom djursjukvården samt människors tilltagande engagemang och emotionella investering i sina sällskapsdjur förlängs djurens liv alltmer. Däribland kattens. Kattens omvårdnadsbehov i geriatrisk ålder och nödvändigheten av eventuella anpassningar har studerats i endast en mindre omfattning, vilket är problematiskt då katter generellt anses dölja smärta och sjukdomssymptom. För att katter ska få en så god välfärd som möjligt under sitt allt längre liv är det viktigt att både djurhälsopersonal och kattägare utbildas angående anpassade åtgärder för geriatriska katter. Syftet med detta kandidatarbete inom djuromvårdnad var att undersöka specifika omvårdnadsbehov hos geriatriska katter och hur omvårdnad samt rådgivning till geriatriska katters ser ut på två svenska smådjurssjukhus. För att besvara frågeställningarna utfördes en litteraturstudie samt en intervjustudie med två legitimerade djursjukskötare vid två smådjurssjukhus i Sverige. Resultatet från intervjustudien visade att geriatriska katters särskilda omvårdnadsbehov inte tas i beaktning i lika stor utsträckning som exempelvis kattungars omvårdnadsbehov vid en stationärvårdsavdelning. Respondenterna hade inte tidigare reflekterat över just geriatriska katters omvårdnadsbehov och på arbetsplatserna saknades särskilda rutiner och standardåtgärder för omvårdnaden av geriatriska patienter. Då djursjukhusen fokuserade mycket på individanpassad omvårdnad upplevdes de därigenom ändå medvetna om de enskilda geriatriska patienternas behov och anpassade omvårdnaden därefter. I litteraturstudien hittades information om sjukdomar och hälsoproblem som äldre katter ofta drabbas av samt vilka anpassningar i hemmet som bör göras för att underlätta vardagen för den geriatriska individen. Detta hade även respondenterna i intervjustudien en del kunskap om och informationen om detta gavs i varierande omfattning som råd till ägarna. Överlag fanns det ingen standardiserad rutin på vare sig omvårdnad eller rådgivning gällande geriatriska katter på de två smådjurssjukhusen och respondenterna instämde i att en vetenskapsbaserad och enhetlig rutin för samtliga i personalen troligen hade förbättrat omvårdnaden. Sammanfattningsvis konstaterades att den geriatriska kattens omvårdnadsbehov är ett område som kräver fortsatt forskning. Djursjukvården skulle troligen gynnas av standardiserade protokoll för att öka medvetenheten hos både djurhälsopersonal och djurägare för den geriatriska kattens särskilda omvårdnadsbehov och för att säkerställa en likvärdig omvårdnad och rådgivning av dessa patienter.As a result of the constant increasing knowledge and competence in veterinary medicine as well as people’s growing commitment and emotional investment in their pets, our animals now live longer. Including cats. The specific needs of the geriatric cat have only been investigated to a small extent, which is problematic since the cat is generally considered not to show signs of pain or disease. To be able to give the cat as good life quality as possible during its extended lifetime, it is important that both animal health personnel and cat owners are educated about the specific needs of geriatric cats. The aim of this bachelor’s thesis in animal nursing was to investigate what specific needs cats develop in geriatric age as well as how they are being nursed and what kind of consulting cat owners get from two Swedish small animal hospitals. A literature review and an interview study with two veterinary nurses from two small animal hospitals in Sweden were conducted. The result from the interview study showed that the specific needs of geriatric cats are not taken into consideration to the same extent as for example the specific needs of kittens in a stationary care unit. The specific needs of geriatric cats were not an aspect that the respondents had reflected upon prior to the interview. However, the animal hospitals focused on individualized care, and they appeared aware of the needs of the individual patients and adjusted the care thereafter. Information about diseases and health problems that geriatric cats often are affected by and how the home environment should be adjusted to facilitate for the cat were found in the literature. That was an area that the respondents in the interview study had some knowledge about and that was used in the consulting of pet owners in varying extent. Overall, a standardized routine about nursing and consulting for geriatric cats at the two small animal hospitals was lacking. The respondents did not consider this as a problem, since they always adjusted the nursing to the needs of the individual regardless of its age. However, they agreed upon that the nursing possibly would improve by a science based and unitary routine followed by all personnel. This thesis indicates that the specific nursing needs of the geriatric cat require further investigation. It can also be noted that the animal health care could benefit from standardized protocols to raise the awareness of both animal health personnel and animal owners of the specific nursing requirements of the geriatric cat, and to ensure equal nursing and counseling of geriatric patients

Feromonbaserad inventering av eklevande långhorningsarter i fem habitattyper i sydöstra Sverige

Det intensifierade skogsbruket under de senaste 70 åren tillsammans med det ökade uttaget av avverkningsrester s.k. GROT (grenar och toppar) för biobränsleproduktion har lett till att ett flertal av Sveriges vedlevande insektsarter idag hotas av bristen på död ved. GROT utgör ett viktigt födo- och föryngringssubstrat för en rad vedlevande arter vilka kräver kontinuerlig tillgång till lämpligt substrat för sin existens. Denna studie undersökte förekomst av långhorningsarterna Pyrrhidium sanguineum, Poecilium alni, P. pusillum, Plagionotus arcuatus och Xylotrechus antilope i fem olika ekmiljöer i sydöstra Sverige. Detta för att utvärdera dessa miljöers betydelse som habitat för arterna. Jämförelser gjordes mellan behandlingslokaler där skogliga åtgärder nyligen utförts, kontrollområden utan skogliga ingrepp (kantzonslokaler i utkanten av skogsbestånden och skuggiga lokaler inne i bestånden) och två typer av skyddade områden (nyckelbiotoper och hotspotlokaler). Samtliga arter påträffades inom alla habitattyper men behandling var för arterna P. sanguineum, P. alni, P. arcuatus och X. antilope den habitattyp som fångade signifikant flest medelantal individer per lokal och dygn. Kantzonslokalerna fångade ett signifikant större antal individer av P. arcuatus och P. alni än de skuggiga lokalerna och en likadan men ej signifikant trend syntes även för P. sanguineum och X. antilope. Jämförelsen mellan nyckelbiotop och skuggig visade en signifikant större fångst av P. alni i den förstnämnda habitattypen. Hotspotlokalerna fångade signifikant fler individer av P. arcuatus, P. alni och X. antilope än de skuggiga. Arterna gynnas av den rikliga tillgången till färsk död ved på behandlingslokalerna och dessa områden lämpar sig väl som tillfälligt habitat för arterna. Men för att gynna arterna i ett långsiktigt tidsperspektiv så att de skall kunna leva kvar i livskraftiga populationer i produktionsskogarna och i skyddade områden, krävs en kontinuerlig tillförsel av färsk död ved som helst är lokaliserade i ett öppet läge med möjlighet för solljusinstrålning. Åtminstone en del av det GROT som bildas efter skogskötsel bör lämnas kvar tills dess att insekterna har kläckt ut ur veden så att det inte utgör en dödlig fälla. Arbetsinsatser bör även göras för att öppna upp igenvuxna skogsområden så att de utgör mer gynnsamma habitat för arterna. Studien utgör den första feromonbaserade inventeringen av arterna P. pusillum, X. antilope, P. alni och P. sanguineum i Småland och Blekinge och är även den första att inhämta feromonbaserad inventeringsdata om förekomsten av arterna X. antilope och P. pusillum i olika habitattyper. Framtida undersökningar rekommenderas att använda sig av feromonfällor då de utgör enkla och effektiva verktyg för övervakning av specifika insektsarter i naturen.The intensification of forestry for the past seventy years, along with the increasing extraction of logging residues for biofuel production have led to a number of Swedish wood-dwelling species currently threatened by the lack of dead wood in the landscape. Fresh dead wood in the form of branches and tops are important food and rejuvenation substrates for a range of wood dwelling species that require continuous access to suitable substrate for their existence. This study examined the prevalence of the longhorn species Pyrrhidium sanguineum, Poecilium alni, P. pusillum, Plagionotus arcuatus and Xylotrechus antilope in five different oak areas in southeastern Sweden. The aim was to evaluate these environments importance as habitat for the species. Comparisons where made between treatments areas where forestry operations recently been conducted, control areas (edge zones on the edge of the forest stocks and shaded areas inside the stock) without forestry interventions, protected areas in the form of keybiotopes and hotspot areas. All species were found in all habitats, for the species P. sanguineum, P. alni, P. arcuatus and X. antilope the treatment was the habitat that caught significantly highest average number of individuals per locality and day. The edge zones caught a significantly greater number of individual of P. arcuatus and P. alni than the shady areas and a similar but non-significant trend was also seen for P. sanguineum and X. antilope. Comparing the keybiotopes and shaded areas showed a significantly higher catch of P. alni in the keybiotopes . The hotspot areas showed a significantly greater catch when compared with the shady areas for the species P. arcuatus, P. alni and X. antilope. The studied species appears to benefit from the abundant availability of fresh dead wood left after forest operations, these areas are well suited as a temporary habitat for the species. To enable viable populations in production forests and protected areas it is required a continuity of fresh dead wood in open areas. Some of the logging residue generated by forest management must be left until the insects have hatched out from the wood, so it doesn´t pose an ecological trap. It´s also necessary to keep forest areas relatively open. The study is the first pheromone based inventory of the species P. pusillum, X. antilope, P. alni and P. sanguineum in Småland and Blekinge, and is also the first to obtain pheromone based inventory data of the existence of the species X. antilope and P. pusillum in different habitat types. Future investigations are strongly recommended to use pheromone traps as they are simple and effective tools for monitoring specific insect species in the wild

Att redovisa hållbarhet - Företags motiv till att hållbarhetsredovisa respektive att inte hållbarhetsredovisa

Syftet med denna uppsats var: att beskriva företags motiv till att hållbarhetsredovisa respektive att inte hållbarhetsredovisa, vilka vi kartlade genom intervjuer med utvalda företag inom telekombranschen. Analysen visade att våra två frågeställningar är komplexa och det föreligger således ett flertal motiv till varför företag väljer att redovisa hållbarhet eller inte. Vi har även kunnat utröna en korrelation mellan våra teorier och utvalda modeller som kan erbjuda en förklaring till ett företags agerande

Integrering av sociala risker i mindre kommuners risk- och sårbarhetsanalyser

The purpose of this report is to examine if social risks are an urban phenomenon or if it also occurs in smaller Swedish communities. Therefore, events in two small municipals were analyzed. The report also aims to examine if risk and vulnerability analysis is an appropriate tool for smaller municipals to work with social risks. The analysis shows that social risks are present also in smaller municipals and that they therefore should consider these in order to increase community safety. Further, the analysis shows that risk and vulnerability analyzes are partly a suitable tool for smaller municipals to work with social risks