Dioxin i grundvatten på Gotland

För att ta reda på om dioxin är ett allmänt utbrett problem i det gotländska grundvattnet har Länsstyrelsen låtit provta 26 kommunala vattentäkter. Projektet har också haft till syfte att ge underlag till bedömning av delmålet ”Dioxiner i livsmedel” inom miljömålet ”Giftfri miljö”. Av de 26 vattentäkterna påträffades dioxin i tre täkter. I 23 täkter kunde dioxin inte detekteras. I två av täkterna var halterna mycket låga. I en täkt var halterna på en sådan nivå att konsumtion av råvatten från täkten överskrider vad som är lämpligt sett utifrån det tolerabla dagliga intaget av dioxin från vatten (&gt;10 %). Vattentäkten har kort efter provtagningen försetts med ett reningsfilter. Utifrån resultatet av provtagningen och tidigare undersökningar vid förorenade områden på Gotland, bedömer Länsstyrelsen att någon allmän utbredd dioxinförekomst i grundvattnet inte finns. Påträffade halter av dioxin i grundvatten kan med största sannolikhet kopplas till lokalt förorenade områden i vattentäkters närhet.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Strategi och handlingsplan för skyddade områden som en resurs för friluftslivet 2017-2019

För att på ett strukturerat sätt kunna arbeta med det friluftspolitiska delmålet ”Skyddade områden som en resurs för friluftslivet” har länsstyrelsen tagit fram denna strategi. Strategin är främst en hjälp till länsstyrelsens eget arbete i nuvarande och kommande naturreservat och kulturreservat med ökat tillgängliggörande och information om reservaten. I strategin har ett antal mål tagits fram inom olika områden: Vid inrättande av nya skyddade områden ska det finnas föreskrifter och skötselplaner som är väl avvägda mellan naturskydd och främjande av friluftsliv. Antalet skyddade områden där ett av huvudsyftena är att främja friluftsliv ska öka. Åtgärder ska vidtas som främjar friluftslivet i de skyddade områdena. Åtgärderna ska ske utifrån en långsiktig planering och efter en särskild prioriteringsordning. Där så är möjligt ska länsstyrelsen verka för att friluftsliv i dess olika former knyter ihop naturreservaten. Det ska finnas inbjudande och lättfattlig information om samtliga naturreservat samt tydlig information om områden med besöksförbud på länsstyrelsens hemsida. Beskrivningar av en del naturreservat ska även finnas i tryckt form. Länsstyrelsen ska samverka om friluftslivsfrågor med berörda aktörer på Gotland. Med aktörer menas ideella organisationer, myndigheter, fastighetsägare, brukare och näringsliv. De skyddade områdena ska vara en resurs för alla. Aktiviteter/åtgärder som kan påverka friluftsupplevelser i våra naturreservat ska uppmärksammas av länsstyrelsen inom ramen för vår roll som skötselansvarig, tillsyns ‐ och prövningsmyndighet. Friluftsvanor, aktiviteter och besöksantal i naturreservaten på Gotland ska undersökas. För varje mål finns ett antal konkreta åtgärder som ska genomföras under perioden 2017 ‐2019. Åtgärderna är tidsatta och för varje åtgärd finns ansvarig utsedd. En av de centrala åtgärderna som också påverkar genomförandet av andra åtgärder är att besöksklassa samtliga naturreservat. Klassningen är ett verktyg för att förtydliga informationen om tillgänglighets ‐ och servicegrad i reservaten. Eftersom önskvärd klassning kommer att anges kommer klassningen också att fungera som ett prioriteringsinstrument för länsstyrelsens arbete med friluftsåtgärder i reservaten. En del åtgärder bidrar också till att öka intresset för friluftsliv i stort, även utanför reservaten. Strategin kommer därför även att bidra till att uppnå andra friluftspolitiska mål

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län

Ett förorenat område är en plats som är så förorenad att den kan medföra en skadlig miljöpåverkan, men även hälsorisker för människor som vistas i området. På ett sådant område överskrider föroreningen den halt som kan förekomma naturligt i omgivningen - bakgrundshalten. Mark, vatten, sediment liksom olika byggnader och anläggningar kan klassas som förorenade områden. En av Länsstyrelsens arbetsuppgifter är att utreda och åtgärda förorenade områden i länet. I Länsstyrelsens regionala program för förorenade områden 2015-2017, presenteras det pågående och planerade arbetet i Gotlands län. Programmet tar även upp Region Gotlands och andra aktörers arbete med förorenad mark. Arbetet med förorenade områden pågår i hela Sverige. Totalt har 80 000 platser i Sverige hittats, där någon form av miljö- och hälsofarlig verksamhet förekommit. Alla dessa platser är inte förorenade men det är viktigt att ha kunskap om dessa områden när man planerar, exploaterar eller ändrar markanvändningen. Åtgärder av enbart de värst förorenade områdena i Sverige beräknas ta cirka 40 år i anspråk och kosta minst 45 miljarder kronor. Även om inte alla förorenade områden kommer att bli sanerade så vet vi åtminstone var någonstans man ska vara försiktig med att sätta spaden i marken i framtiden

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2012-2014, i Gotlands län. Reviderad december 2012

En av Länsstyrelsens arbetsuppgifter är att utreda och åtgärda förorenade områden i länet. I Länsstyrelsens regionala program för förorenade områden 2012-2014, presenteras det pågående och planerade arbetet i Gotlands län. Programmet tar även upp kommunens och andra aktörers arbete med förorenad mark.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p