Park för biologisk mångfald

Biologisk mångfald minskar, och att ta hänsyn till den även i urban planering blir viktigare och allt vanligare. Urbanisering ses som en av de största faktorerna till minskad biologisk mångfald, men urbana områden kan även tillhandahålla habitat som gynnar en mängd arter. Frågeställningarna i detta arbete berör hur den biologiska mångfalden kan ökas i parkmiljöer avsedda för rekreation, samt vilka krav som pollinerare och fåglar ställer på sin miljö, och hur denna kunskap kan användas i gestaltningen för en park i Ängelholm. Målet var att genom en litteraturstudie om pollinerares och fåglars ekologi och habitatskrav implementera den införskaff ade kunskapen i ett gestaltningsförslag. Syftet med detta arbete var att öka medvetenheten om biologisk mångfald, och hur den kan vara en aktiv del i gestaltningen för en urban park. Syftet var även att öka medvetenheten om att det inte enbart är människor som befolkar stadens grönytor, utan den delas med andra levande organismer, vars behov även bör tas i åtanke. En litteraturstudie för pollinerande insekters och fåglars ekologi habitatskrav gjordes utifrån en ekologisk designkontext, med ytterligare fokus på indikatorarterna behov. Indikatorarterna valdes genom en urvalsprocess där faktorer så som förekomst i nordvästra Skåne, livsmiljöer, boförhållanden med mera var viktiga. Parken Ängavången i Ängelholm valdes som plats för gestaltningsförslaget, som till största del riktade sig till indikatorarternas behov, men som även i viss utsträckning tar estetik samt människans rekreation i beaktning. . Litteraturstudien riktade sig till solitärbin, humlor, dag Ʀ ärilar och fåglar, med mer detaljerad information angående de speci fi ka indikatorarterna. Dessa utgörs av rödmurarbi (Osmia bicornis), trädgårdssandbi (Andrena haemorrhoa), trädgårdshumla (Bombus hortorum), åkerhumla (Bombus pascuorum), aurora Ʀ äril (Anthocharis cardamines), puktörneblåvinge (Polymmatus icarus), slåttergräs Ʀ äril (Maniola jurtina), blåmes (Cyanistes caeruleus), gråsparv (Passer domesticus) och grön fi nk (Chloris chloris). Utifrån information kring arternas krav på miljö och föda gjordes gestaltningsförslaget, men inkluderade även människans användning på platsen, utifrån en metodik som riktar sig till ekologisk landskaps- och planteringdesign. Mycket fokus var på att skapa förhållanden och miljöer som gynnar arterna, så som attraktiva bomiljöer, nyckelväxter för Ʀ ärilslarver, nektaroch pollenrika blommor samt bärproducerande träd och buskar. Att utifrån ställda krav skapa en gestaltning är inget nytt för en landskapsarkitekt, och att gestalta utifrån indikatorarternas krav upplevdes inte som någon större skillnad än om de varit från människan. Det finns inte många exempel i Sverige där biologisk mångfald är en del av gestaltningen, där den innefattar levande organismer så som djur och insekter, och inte enbart mångfalden bland växter. I och med den biologiska mångfaldens minskning bör människan göra sitt yttersta för att gynna den, då det är vi som till största del är orsaken. Slutsatsen som kan dras utifrån detta arbete är att med lite hänsyn och eftertanke kan små medel komma långt, så som användandet av nyckelväxter, inhemska växtarter, och lämpliga miljöer för bon. Vill man gynna en viss art bör hela livscykeln tas i åtanke.Biodiversity is decreasing, and taking it into consideration in urban planning becomes more important and common. Urbanisation is one of the largest factors for the decrease of biodiversity, however, urban areas can also contain habitats that benefi ts multiple species. The questions approached in this thesis concern how biodiversity can be increased in park environments intended for recreational use; what requirements pollinators and birds have on their environment, and how this knowledge can be applied in a design proposal for a park in Ängelholm. The purpose was to increase the awareness of biodiversity, and how it can be an active part in designing an urban space, as well as increase the awareness that it is not solely humans who populate the urban green space, but share it with other living organisms whose needs should also be taken into consideration. A literature study for solitary bees, bumblebees, butterfl ies and birds was made, with more detailed information regarding the specifi c indicator species. These consist of red mason bee (Osmia bicornis), early mining bee (Andrena haemorrhoa), garden bumblebee (Bombus hortorum), common carder bumblebee (Bombus pascuorum), orange tip (Anthocharis cardamines), common blue (Polymmatus icarus), meadow brown (Maniola jurtina), blue tit (Cyanistes caeruleus), house sparrow (Passer domesticus), and greenfl inch (Chloris chloris). The park Ängavången in Ängelholm was chosen as the site for the design proposal. The proposal was largely infl uenced by the information regarding the indictor species’ requirement, but also took aesthetics and human recreation somewhat into account. Creating a design based on set requirements is not new for a landscape architect, and designing based on the indicator species’ requirements was not very diff erent from doing it for human requirements. The conclusion to be drawn from this is that with a little consideration, small means can go far, such as using key plant species, native vegetation, and suitable environments for creating nests. If one wants to promote a certain species, the whole lifecycle should be taken into consideration

Multifunctional flood protection : learning to live with climate change

En ökad växthuseffekt leder till en sakta men säker havsnivåhöjning, till följd av uppvärmning av haven och smältningen av isarna. En ökad havsnivåhöjning påverkar även det minsta av vattendrag och en större översvämningsrisk blir följden. En ökad översvämningsrisk leder till att vi måste tänka om kring hur vi bemöter problemet. Ska vi fortsätt kämpa mot översvämningarna, eller försöka leva med dem istället? Målet med denna uppsats är att få en större egenförståelse för översvämningar och hur man som landskapsarkitekt kan planera och arbeta med dem. Syftet är att lyfta medvetenheten kring översvämningar, och få en inblick i hur utsatta städer löser dessa problem. Frågorna som ställs i detta arbete är: Hur hanterar städer/platser med översvämningsrisk dessa utsatta lägen? Hur kan gestaltning för att skydda mot översvämningar få en multifunktionell karaktär? Metoden som användes var litteraturstudie med sökning via nyckelord och snöbollsmetod, som i detta sammanhang innebär att texter och arbeten har hittats genom att följa referenserna från en annan god och relevant text. E-mailkommunikation och telefonsamtal har genomförts för platsspecifik information om Kristianstad. Det har också gjorts ett platsbesök i staden. Resultatet blev att referensplatserna i Hamburg, Amsterdam och Rotterdam har exempel på multifunktionella översvämningsskydd. Exempel på dessa är ett upphöjt promenadstråk som en del av ett översvämningsskydd med plats för parkering och affärer i strukturen, konstgjord topografi som skapar olika nivåer där vissa tillåts översvämmas, halvgömda översvämningsskydd och flytande bostäder. Kristianstad stad visar på en mer traditionell användning av översvämningsskydd, och inte många, om än några, exempel på multifunktionalitet. Vallar, pumpstationer och dagvattendiken används här.An increased greenhouse effect results in a gradual sea level rise, due to the warming of the ocean and the melting of ice layers. An increased sea level rise also affects the smallest of watercourses and a greater risk of flooding will be the consequence. An increased risk of flooding leads us to rethink how we should deal with the problem. Should we continue to fight the floods, or try to live with them instead? The aim of this study was to gain a broader understanding of floods and how you, as a landscape architect, can plan and work with them. The purpose was to raise awareness about floods, and gain an insight into how vulnerable cities solve these problems. The questions asked in this study are: How do cities /places in risk of being flooded handle these vulnerable positions? How can the design of flood protection attain a multifunctional character? The method used in this work was a literature study using keywords and the snowball method, which in this case means that texts and works have been found by following the references from another good and relevant text. E-mail communication and phone calls have been made for more place specific information about Kristianstad. There has also been a visit to the city. The result was that the reference places in Hamburg, Amsterdam and Rotterdam have examples of multifunctional flood protection. Examples of these are an elevated walk path as part of a flood protection with space for parking and business within the structure, artificial topography which creates different levels, where some are allowed to flood, semi-sheltered flood protection and floating houses. Kristianstad city show a more traditional use of flood protection, and not many, if any, examples of multifunctionality. Levees, pumping station and water ditches are used here

Plant colonization of oak plantations - the interactive effects of local environment and land-use history

In Europe, only small fragments of deciduous woodlands remain intact and species dependent on this ecosystem have declined. In southern Sweden, a shifting trend during the 20th century, with more afforestations on former arable land, resulted in new oak stands. These new stand are either on former arable fields or on continuously forested land. This thesis has its emphasis on colonization patterns of vascular plants in oak plantations and the interactive effects of local environment and different land-use history. All together 194 species were found in 44 sample plots (12- 80 years). They where groupt according to habitat preferences; true forest species, forest fringe species, semi-natural habitat species i.e. open forest, pastures and meadows, ruderal species and weeds of agricultural fields and indifferent species. Difference between land-uses did not reside in total species number but rather in the species richness of groups with different habitat preference. Many typical forest species were absent from the plantations on former arable sites, especially spring ephemeroids, while weedy species were more abundant on former arable sites. The single most important abiotic environmental factor for colonization was age of the plantation. Stand age appeared to influence all groups. Forest species and forest fringe species increase with age. Weedy and ruderal species are more sensitive to increased vegetation cover and accumulation of a deep litter layer and by that decrease with age. Species predominantly occurring in semi-natural habitats decreased as the environment become increasingly unsuitable with increasing total vegetation cover and accumulation of a litter layer on the forest floor. In situ incubation showed lower NO3- and higher NH4+ mineralization rates in continuously forested land than in former arable fields, mostly at 0-5 cm soil depth. The seasonal variation in N mineralization rates was considerable and the land-uses showed different N mineralization rates for all seasons except the autumn. Lower pH and P, and higher C content, in continuously forested sites were the most obvious differences in soil parameters. Differences in vegetation between sites are related to soil pH and though many true forest species are sensitive to acid conditions these results indicate that oak stands on former fields are potential refuges for acid-sensitive forest plants. Differences between land-use histories were also visible in the spontaneous regeneration after small-scale disturbance. Regeneration in plantations on continuously forested sites was more similar to established vegetation than regeneration in former arable sites. Acer pseudoplatanus was very abundant on continuously forested sites while lacking from sites on former arable land. Quercus robur, had better regeneration on continuously forested sites than on former arable land. In contrast, Fraxinus excelsior, Sambucus nigra and Ulmus glabra were more abundant on former arable. F. excelsior and U. glabra were regarded as indicator species for former arable sites in indicator species analysis. Anemone nemorosa, Deschampsia cespitosa, Oxalis acetosella and Stellaria holostea nearly only occurred on continuously forested sites, while Urtica dioica and Geum urbanum had higher cover in former arable sites. Richness of forest and forest fringe species was higher in plantations adjacent to existing strongly suggests that colonization in oak plantations by forest species are controlled by dispersal limitation. There was the very strong post-dispersal seed predation pressure on seeds of Crataegus monogyna, Frangula alnus, Sambucus racemosa, Sorbus aucuparia and Viburnum opulus and Carex sylvatica, especially in isolated plantations on former arable land. Colonization of recent forest by woody forest species appears to be habitat limited. In conclusion, my results indicate that stand age and distance from existing forest are more important to the number of forest species in new plantations than habitat quality parameters