Felaktiga utpekanden i vittnessituationer: hur senare händelser kan påverka minnet av en brottssituation

Syftet med studien var att undersöka huruvida vittnen till ett rån kunde peka ut gärningsmannen i en lineup, när en person som de nyligen sett i ett annat sammanhang också fanns med i lineupen. Försöksdeltagarna testades i ett experiment bestående av två filmklipp och en lineup, där gärningsmannen antingen fanns, eller inte fanns med. Detta avsåg att mäta ”unconscious transference effect” och “postevent information effect”, även kallat “misinformation effect”, det vill säga att en senare händelse påverkar minnet av brottssituationen. Det förväntade resultatet var att försöksdeltagarna skulle peka ut en statist ur andra filmklippet, som gärningsmannen från första filmklippet. Dock visade experimentet inget signifikant resultat, då väldigt få pekade ut statisten som gärningsmannen. Resultatet kan ha berott på exponeringstiden av statisten var för lång, eller att lineupen kom för snabbt inpå filmerna, något som kan ha gjort att försöksdeltagare därför fått en för tydlig bild av statisten för att felaktigt peka ut honom i lineupen

Kameraövervakning i skolan

Kameraövervakning tar allt större plats i offentliga och privata rum. De senaste åren rapporteras det om kameror inomhus på skolor där Datainspektionen ifrågasätter om övervakningen bryter mot Personuppgiftslagen (1998:204). Kameraövervakning fortsätter att vara ett populärt brottsförebyggande alternativ när det gäller situationell brottsprevention. Ursprung till dagens övervakning kan återfinnas i stora delar i den panoptiska övervakningsmodell som enligt Michael Foucault (2009) har som primär uppgift att göra den övervakade ytterst medveten om att denne är övervakad. Genom att inte veta om man är övervakad eller inte skapas en situation där de övervakade blir övervakare själva. Övervakningskameran i sig fungerar som ett hjälpmedel till den formella övervakningen och som en kapabel väktare när mänskliga ögon inte räcker till. Vår studie syftar till att förklara hur kameraövervakning ser ut på en grundskola i Skåne där övervakning sker inomhus. Vi utförde kvalitativa intervjuer med elever, lärare och rektorn för att utröna deras upplevelser och tankar kring kameraövervakningen. Resultatet visar på att skolans brottslighet minskat efter att kameraövervakningen startade, då skolan ofta hade inbrott och skadegörelse tidigare. Elever och lärare verkade generellt nöjda alternativt likgiltiga till kamerorna och ansåg att dessa var ett led till att upprätthålla säkerheten på skolan