Syftet med studien var att undersöka huruvida vittnen till ett rån kunde peka ut gärningsmannen i en lineup, när en person som de nyligen sett i ett annat sammanhang också fanns med i lineupen. Försöksdeltagarna testades i ett experiment bestående av två filmklipp och en lineup, där gärningsmannen antingen fanns, eller inte fanns med. Detta avsåg att mäta ”unconscious transference effect” och “postevent information effect”, även kallat “misinformation effect”, det vill säga att en senare händelse påverkar minnet av brottssituationen. Det förväntade resultatet var att försöksdeltagarna skulle peka ut en statist ur andra filmklippet, som gärningsmannen från första filmklippet. Dock visade experimentet inget signifikant resultat, då väldigt få pekade ut statisten som gärningsmannen. Resultatet kan ha berott på exponeringstiden av statisten var för lång, eller att lineupen kom för snabbt inpå filmerna, något som kan ha gjort att försöksdeltagare därför fått en för tydlig bild av statisten för att felaktigt peka ut honom i lineupen
