Species- and origin-specific susceptibility to bird predation among juvenile salmonids

Juvenile salmonids often experience high mortality rates during migration and bird predation is a common source of mortality. Research suggests that hatchery-reared salmonids are more prone to predation than wild salmonids, and that Atlantic salmon (Salmo salar) experience lower predation than Sea trout (Salmo trutta), yet telemetry studies have displayed equivocal results. Here, using a large data set on passive integrated transponder (PIT) tagged hatchery-reared and wild juveniles of Atlantic salmon and Sea trout (25,769 individuals) we investigate predation probability by piscivorous birds (mainly Great Cormorants Phalarocorax carbo) on salmonids originating from River Dalälven in Sweden. Bird colonies and roosting sites were scanned annually (2019–2021), and the temporal dynamics of bird predation on salmonids released in 2017–2021 was assessed. Hatchery-reared trout was clearly most susceptible to cormorant predation (0.31, 90% credibility interval [CRI] = 0.14–0.53), followed by wild trout (0.19, 90% CRI = 0.08–0.37), hatchery-reared salmon (0.13, 90% CRI = 0.07–0.23), and wild salmon (0.08, 90% CRI = 0.04–0.14), in subsequent order. This order in predation probability was consistent across all studied tag- and release-years, suggesting that the opportunistic foraging of cormorants affects the overall survival of juvenile salmonids, but that the inherent predation risk between different salmonid types differs systematically

Kall återvinning på plats (stabilisering) av asfaltbeläggningar genom inblandning av bitumenemulsion

Sommaren 1995 åtgärdades ett antal vägar inom region Mälardalen genom markinblandning av bituminösa bindemedel i befintligt vägmaterial bestående av asfaltbeläggning och i några fall även obundet bärlagermaterial. Vid åtgärderna användes en ny djupstabiliseringsfräs av fabrikatet Wirtgen 2100DC och nominellt fräsdjup var 10 cm. I samband med åtgärderna fick VTI i uppdrag att ta fram arbetsrecept för objekten, svara för kvalitetskontrollen av prov tagna både före och efter åtgärd samt att följa upp tre av de åtgärdade vägarna genom borrkärnor, besiktning, fallvikts- och RST-mätningar. På en av vägarna lades också några provsträckor med varierande bindemedelsinblandning in i objektet. En viktig del av studien var att studera relevansen i ett proportioneringsförfarande som från början tagits fram för kalla återvinningsmassor tillverkade i verk, men även bör fungera vid markinblandning av emulsion i frästa massor. Valet av arbetsreceptet för de olika objekten togs fram enligt detta förfarande. Metodiken är baserad på jämförande tester av laboratorietillverkade provkroppar med varierande bindemedelsinblandning. Proverna undersöktes med avseende på hålrumshalt, pressdraghållfasthet, styvhetsmodul, stabilitet och vattenkänslighe

Kall återvinning av asfaltbetong : Laboratorieprovning och provvägar. Reviderad version av VTI notat V168

Intresset för kall återvinning av asfaltmaterial har ökat under senare år beroende på de tekniska, ekonomiska och inte minst miljömässiga fördelar som återvinningstekniken erbjuder. Första delen av föreliggande redovisning behandlar renodlade laboratorieundersökningar. I andra delen av rapporten redovisas uppföljningar från 1991 av några äldre provvägar och andra vägobjekt med kall återvinning av asfaltbetong. Bland annat redovisas undersökningar av borrkämor från återvinningsobjekten i Stockholms län 1990 i syfte att försöka verifiera undersökningarna från laboratoriet