Extending the Scope of EU Merger Control

I juni förra året föreslog Kommissionen att tillämpningen av Koncentrationsförordningen skulle utvidgas till att omfatta icke-kontrollerande minoritetsförvärv. Syftet med den här uppsatsen är att bedöma huruvida den föreslagna reformen är motiverad från ett rättsligt perspektiv. Det finns belägg för att icke-kontrollerande minoritetsförvärv kan ha väsentliga negativa effekter för konkurrensen. Sådana förvärv skulle kunna vara oförenliga med den gemensamma marknaden och därmed kunna förbjudas enligt Koncentrationsförordningen. Emellertid gör begräsningarna i tillämpligheten av förordningen att alla sådana förvärv inte kontrolleras. Koncentrationsförordningens syfte att upprätthålla effektiv konkurrens motiverar slutsatsen att det finns en lucka i lagen. Bristerna i lagen är däremot små. Till att börja med finns det möjligheter att utreda vissa icke-kontrollerande minoritetsförvärv enligt Koncentrationsförordningen. Vidare är artikel 101 och artikel 102 i Funktionsfördraget tillämpliga under vissa omständigheter. Slutligen är troligen ett mycket litet antal icke-kontrollerande minoritetsförvärv problematiska. Det gällande kontrollprocessen är mycket krävande genom att förvärvaren måste skicka ett meddelande om det tänkta förvärvet till Kommissionen med omfattande information. Förvärvet får inte fullbordas innan Kommissionen godkänner förvärvet. I samband med förslaget att utvidga tillämpningen av Koncentrationsförordningen föreslog även kommission alternativ till den gällande kontrollprocessen. Ett av dessa förslag är att meddelandeplikten skulle avskaffas för icke-kontrollerande minoritetsförvärv och att Kommission skulle få utreda transaktionerna i efterhand istället. Emellertid har inte utredningen i denna uppsats kunnat bevisa att alternativa system kan vara tillräckligt effektiva. Vidare skulle negativa effekter av kontrollprocessen kunna göra en reform oproportionerlig. Det är oklart hur reformen skulle implementeras för att läka bristerna i gällande rätt. Eventuella problem relaterade till kontrollprocessen är inte den enda orsaken till oklarheterna. Det finns inte tillräckligt med bevis för att kunna fastslå exakt vilka typer och icke-kontrollerande minoritetsförvärv som borde kontrolleras enligt Koncentrationsförordningen. Med anledning av att det finns oklarheter och att bristerna i gällande rätt troligen är mycket små så är det inte visat att reform är motiverad från ett rättsligt perspektiv.In June 2013, the Commission proposed that the scope of merger control in the EU should be extended to include non-controlling minority shareholding acquisitions. The purpose of this thesis is to assess whether the proposed legal reform is motivated from a legal perspective. There is proof that non-controlling minority shareholdings may have significant anti-competitive effects. Indeed, such acquisitions could be incompatible with the common market and merit prohibition under the current merger regulation. However, the current scope is limited to controlling acquisitions. The purpose of the merger regulation to maintain effective competition motivates the conclusion that there is a regulatory gap. However, the gap in the law is narrow. First, there are some instances where non-controlling minority shareholdings can be assessed under the current merger regulation. Second, articles 101 and 102 in the Treaty on the Functioning of the European Union are applicable in some circumstances. Finally, the number of problematic non-controlling minority shareholding acquisitions is likely very small. The merger control process system is demanding in that the acquirer have to submit a mandatory notification attached with detailed information. Moreover, the transactions cannot be implemented until the Commission has cleared them. The Commission considers using an alternative process system for non-controlling minority shareholding acquisitions. One of these options does not require ex-ante control as the current system does. Instead, the Commission would assess market compatibility after the transaction is implemented. However, it cannot be proven that alternative systems would be sufficiently effective in this thesis. Furthermore, negative aspects of the control systems might not make legal reform proportionate. It is uncertain how the reform should be implemented to remedy the regulatory gap. Concerns with the control system is only one of the concerns. There is also not enough legal evidence to establish what non-controlling minority shareholdings would merit scrutiny. Considering the concerns for implementation and that the regulatory gap is very narrow, it is not proven that the proposed legal reform is motivated from a legal perspective

BUSPLAN 2007 – Københavns Kommune

Med strukturreformen er det nu kommunen selv, der skal fastlægge trafikomfang og ser-viceniveau for bustrafikken i København. Med retten følger også pligten til at betale for den besluttede service. Trafikselskab Sjælland skal samle det ønskede trafikomfang og serviceniveau fra kommunerne i en sammenhængende køreplan. Derudover skal Trafik-selskab Sjælland stå for udbud og drift, samt markedsføring af den samlede bustrafik. Der vil også i fremtiden være behov for et samspil med andre myndigheder om tilrette-læggelsen af bustrafikken i København og den omgivende region. Formålet med Busplan 2007 er at klæde de københavnske politikere på til deres nye rolle. Busplan 2007 vil indeholde en beskrivelse af den nuværende busbetjening i København og samspillet med tog og Metro. Men Busplan 2007 er samtidig et konkret oplæg til, hvorledes bustrafikken i København skal udvikle sig i 2007 og de følgende år. Indlægget vil fokusere dels på det konkret indhold i Busplan 2007 dels på den organisato-riske forankring og politiske proces bag behandlingen og godkendelsen af planen i Kø-benhavns Kommune. Indlægget giver et indblik i, hvordan Københavns Kommune vil udfylde sin nye rolle i forbindelse med tilrettelæggelsen af bustrafikken i kommunen. Det vil forhåbentlig kunne give stof til en bredere dialog/debat omkring håndteringen af de nye roller med kommu-nalreformen

Kystbanens opgradering: Næste skridt i udviklingen af Øresundsregionen

Den danske og svenske regering har med rapporten: "Øresund - en region bliver til"1 udtrykt deres ønske om at medvirke til at virkeliggøre visionen om en fuldt integreret Øresundsregion. Dette indebærer, at by-, bolig- og erhvervsudviklingen i Skånes to største byregioner - Malmö-Lund og Helsingborg med henv. 500.000 og 300.000 indbyggere - bliver knyttet tæt til København

6-by samarbejdet - om hurtige tog mellem byerne

De 6 største byer i Danmark har ønsket et overblik over mulighederne for at modernisere det danske jernbanenet. I notatet redegøres for status på det nedslidte banenet, om udviklingsmuligheder og om den udbygning, der finder sted i andre lande.&nbsp

Sporvogne og tog på fælles spor - nye potentialer i kollektiv trafik

I en række europæiske byer, hvor trafik- og miljøproblemerne synes at være stadigt voksende, er man begyndt at undersøge muligheden for at etablere nye sporvognslinier i byens centrum – evt. i kombination med eksisterende regional togstrækninger. Dette paper redegør for et EU-udviklingsprojekt under 5. rammeprogram, kaldt CrossRail, som forfatterne er en del af. Projektet studerer mulighederne for at sammenkoble lokal og regional sporvogns- og nærbanetrafik, i form af anvendelse af flersystem togmateriel. Der undersøges de markedsmæssige potentialer, tekniske og organisatoriske barrierer, og der ses specielt på problemerne der opstår når sådanne systemer også skal krydse en landegrænse. Projektet skal i 2001 opstille en funktionel kravspecifikation på materiel, der har en fælles standard, så anvendelse kan finde sted i en række forskellige byer, idet sigtet hermed er at materielpriserne kan reduceres, hvorved udbredelse af disse nye kollektive trafiktilbud bliver større