Who knows best? : sources of knowledge when giving breastfeeding counseling at pediatric emergency wards

Background: Baby Friendly hospitals had a positive impact on breastfeeding statistics, but the trend in recent years has been more negative. Parents experience that they get difference advice and healthcare professionals feel that they have diverse skills. The use of nursing routines that encourage and enable breastfeeding are important. Staffs who have received training in breastfeeding support provide a more favorable environment for the family and therefore the parents' interaction with their child were affected positive. There is a lack of further research regarding breastfeeding support outside of obstetric- and neonatal care. Objective: To investigate which sources of knowledge registered nurses and nursing assistants have when giving breastfeeding counseling at pediatric emergency wards. Method: An empirical study with qualitative approach was carried out through in-depth interviews with six informants from two pediatric emergency wards. Latent content analysis was used. Result: The analysis resulted in three categories; Evidence, Parental Involvement and Personal Experiences. The categories were clarified by six subcategories: Education, Professional Experience, Trust in the parent's ability, Sensitive to parents' needs, Breastfeeding Experience and Intuition. Conclusion: To have up to date knowledge and a joint strategy for breastfeeding advice in the pediatric emergency wards are important for breastfeeding counseling. Evidence was seen as most as the important source of knowledge, followed by parental involvement, and when these sources of knowledge were unavailable; knowledge was based on personal experiences.Bakgrund: Amningsvänliga sjukhus inverkade positivt på amningsstatistiken, men idag syns en nedåtgående trend. Föräldrar upplever sig få olika råd och vårdpersonal upplever sig ha varierande kunskaper. Omvårdnadsrutiner som främjar och möjliggör amning är viktiga. Personal som genomgått utbildning i amningsstöd skapar en mer gynnsam amningsmiljö för familjen och föräldrarnas samspel med barnet påverkas då positivt. Vidare forskning saknas kring amningsstöd utanför förlossnings- och neonatal vård. Syfte: Att undersöka vilka kunskapskällor sjuksköterskor och barnsköterskor har vid amningsrådgivning på barnakutvårdsavdelningar. Metod: En empirisk studie av kvalitativ ansats genomfördes genom djupintervjuer med sex informanter från två barnakutvårdsavdelningar. En latent innehållsanalys användes. Resultat: Analysen gav tre kategorier; Evidens, Föräldrar och Personliga erfarenheter. Kategorierna förtydligas av 6 subkategorier: Utbildning, Yrkeserfarenhet, Tillit till förälderns förmåga, Lyhörd för förälderns behov, Amningsupplevelse samt Intuition. Slutsats: Att ha aktuella kunskaper och en gemensam amningsstrategi på barnakutvårdsavdelningarna har betydelse för amningsrådgivningen. Evidens anses viktigast, därefter föräldrar och sist när kunskaper inte finns tillgängliga hos omsorgsgivaren från evidens eller föräldrarna så tas kunskap från personliga erfarenheter

“The hayland was probably fenced and the cows had to live in the forest" : a comparative study of forest grazing in Örebro and Västerbotten counties

En studie som jämfört skillnader i skogsbeten i två delar av Sverige, Örebro län och Västerbottens län. Genom interjuver med lantbrukare och tjänstemän har denna studie samlat in data gällande deras drivkraft till att bevara traditionen bakom skogsbeten. De intervjuade personerna har även fått möjlighet att berätta hur deras arbete med skogsbeten ser ut. Skogsbeten har sedan det rationella skogsbruket tog fart blivit allt ovanligare och det känns viktigt att berätta om de fördelar som ett skogsbete kan medföra. Skogsbete är ett brukningssätt av skogen som människor har haft i tusentals år, och även om skogsbete inte idag får så mycket utrymme, finns mycket att lära sig därifrån. Det finns många likheter, men också skillnader i personers motiveringar. Även fast skogsbeten som koncept är väldigt begränsat, så har det stor betydelse för människor som håller på med det. Skogsbeten är betydelsefulla både praktiskt, estetiskt, kulturellt och inte minst biologiskt. Bevarande av biologisk mångfald och skogsbeten går hand i hand, då många naturvärden i ett skogsbete är knutna till just betesdjuren och den öppna strukturen bland träden i skogen. Resultatet kan också fungera som inspirationskälla för någon som funderar eller planerar att starta upp ett skogsbete. Den som redan har djur i skogen kan få information om hur andra lantbrukare gör och informationen om stödberättigade skogsbeten kan ge lantbrukaren tips om hur de kan gå vidare för att eventuellt få sin skog berättigad. Arbetet kan också vara givande för aktiva inom skogsbranschen att ta del utav för att få upp ögonen för alternativa metoder för brukande av skog.A study comparing differences in forest grazing in two parts of Sweden, Örebro county and Västerbotten county. Through interviews with farmers and officials, this study has collected data on their motivation to preserve the tradition of forest grazing. The people interviewed have also been given the opportunity to describe their work with forest grazing. Since the introduction of rational forestry, forest grazing has become increasingly rare, and it feels important to talk about the benefits that forest grazing can bring. Forest grazing is a way of using the forest that people have used for thousands of years, and even though forest grazing does not receive much attention today, there is much to learn from it. There are many similarities, but also differences in peoples' motivations. Even though forest grazing as a concept is very limited, it is of great importance to the people who work with it. Forest grazing is important practically, aesthetically, culturally and not least biologically. Conservation of biodiversity and forest grazing go hand in hand, as many natural values in a forest grazing area are linked to the grazing animals and structure of the forest. The result can also serve as a source of inspiration for someone who is considering or planning to start up a forest pasture. Those who already have animals in the forest can get information on how other farmers do it and the information on eligible forest pastures can give the farmer tips on how to proceed to possibly get their forest eligible. This report can also be rewarding for those active in the forestry industry to read in order to open their eyes to alternative methods of forest management

Grovfodermajs

The use of forage maize has increased over the last years. The aim of this litterateur review was to summarize a part of the research that has been conducted on forage maize for growing cattle, including cultivation and conservation of the maize. The forage maize is planted in April or the beginning of May when the temperature in the soil is between 6 and 10°C. Maize needs high temperatures and much water. Maize is harvested in the autumn when the dry matter (DM) is more then 30% or the plants have been exposed to the first frost in the autumn. Maize has a low protein content, an energy content around 12 MJ/kg DM and a varying starch content from around 17 to 40% of DM. Grass silage and forage maize silage complement each other and because of this a clover/grass silage mixed with forage maize silage is excellent for growing cattle. A mixture of clover/grass silage and forage maize increases the daily gain by 0.2 kg and shortens the time for getting cattle ready for slaughter. The proportion of forage maize in the mixture has to be adapted to the animal and its ability to deposit fat because the fat deposition can increase if forage maize is a part of the feedmix. No deterioration of the meat quality from animals that have been fed with forage maize has been seen.Användandet av grovfodermajs har ökat i Sverige under de senaste åren. Syftet med denna litteraturstudie var därför att sammanfatta en del av den forskning som gjorts på grovfodermajs till växande nötkreatur inklusive odling och konservering. Tidpunkten för sådd av majs infaller i april eller början av maj då jordtemperaturen ligger mellan 6 och 10°C. Majs kräver en hög temperatur och mycket vatten under tillväxtperioden. Majs skördas under hösten då torrsubstanshalten (ts-halten) är över 30 % eller då plantorna utsatts för den första höstfrosten. Majs har ett lågt proteininnehåll, ett energiinnehåll runt 12 MJ/kg ts samt ett varierande stärkelseinnehåll från ca 17 till 40 % av ts. En klöver/gräsensilagebaserad foderstat som kompletteras med grovfodermajs fungerar därför utmärkt till växande ungdjur eftersom de olika ensilagen kompletterar varandra. En blandfoderstat med klöver/gräsensilage samt grovfodermajs gör att uppfödningstiden för att få slaktmogna ungdjur minskar till följd av en ökad tillväxt med ca 0,2 kg/dag. Fettansättningen kan dock öka om grovfodermajs ingår i foderstaten, vilket gör att andelen majs i foderstaten ska anpassas efter djurens förmåga att ansätta fett. Någon försämring av ätkvaliteten på kött från djur som utfodrats med grovfodermajs har inte setts

Säkert Bondförnuft ur ett handledarperspektiv

Säkert Bondförnuft startade som projekt 2009 och hade som huvudmål att halvera olycksfallen inom svenskt lantbruk fram till 2013. Syftet var att få lantbrukarna själva att förstå att endast deras egna förändringar kunde resultera i en förbättrad arbetsmiljösituation. Det konstaterades att det skulle krävas olika typer av handledning och information för att få lantbrukarna att komma till insikt med detta. Det beslutades att utbilda cirka 140 handledare som skulle hålla aktiviteter där man valde att rikta in sig på små och medelstora lantbruks- och skogsföretag där både barn, vuxna och äldre vistades. Handledarna var verksamma under fem års tid och sedan utvärderades projektet. Aktiviteterna som handledarna främst utförde var Tre Träffar, Individuella gårdsbesök och Gårdsvandringar. I det här arbetet undersöks det hur handledarna själva upplevt sin tid som handledare i projektet Säkert Bondförnuft och vilka som var de vanligaste riskerna de såg ute hos lantbrukarna. För att ta reda på detta genomfördes arbetet i två steg där det första steget var en förstudie i form av kvalitativa intervjuer. Det andra steget gjordes via en enkätstudie där en kvantitativ metod användes. Totalt skickades enkäten ut till 68 personer varav 47 personer svarade, vilket gav en svarsfrekvens på 69 %. Av enkätstudien framgår det att majoriteten av handledarna har varit nöjda med sin utbildning och insats i Säkert Bondförnuft. Det framkommer också förslag på förbättringar och vad som kunde ha varit bättre. Av de riskerna handledarna fick gradera framgick det att stress och arbete med rörliga maskiner är de riskfaktor de bedömer som mest betydande.The Safe common-sense project was founded in 2009 with a main goal to reduce accidents in Swedish farming with 50 % by 2013. The purpose of the project was to make the farmers understand that only by making changes themselves could result in an improved work environment situation. It was pointed out that different types of guidance and information activities would be required in order to make the farmers realize this themselves. It was decided that 140 supervisors were to be educated in order to execute activities with the goal to pinpoint small and medium sized agriculture- and forestry enterprises housing elderly, adults and children. The supervisors worked with the project for five years and then it was evaluated. The activities executed by the supervisors were mainly “Three gatherings”, Individual farm visits and “Farm site walks”. This paper seeks to determine how the supervisors themselves have experienced their time working with the Safe common-sense project and witch ones of the risks that were the most common on the farms that they visited. In order to determine the above written the project was carried out in two different steps. In the first step using qualitative interviews a pilot study was done. In the second step a survey was sent out to a total of 68 respondents. In all it was answered by 47 of them giving a responding frequency of 69 %. The survey shows that the majority of the supervisors are all in all satisfied with their education and their contribution to the project. It also shows ideas on improvements and things that could have been carried out in a better way. Among the risks graded by the supervisors attention was given to especially ones concerning stress and tasks involving work using machines with moving parts

Critical role of the major histocompatibility complex and IL-10 in matrilin-1-induced relapsing polychondritis in mice

Relapsing polychondritis (RP) is an autoimmune disease that affects extra-articular cartilage. Matrilin-1-induced relapsing polychondritis (MIRP) is a model for RP and is useful for studies of the pathogenic mechanisms in this disease. There are indications that the major histocompatibility complex (MHC) class II plays a major role in RP, since DR4(+ )patients are more commonly affected than controls. We have now addressed the role of the MHC region, as well as the non-MHC contribution, using congenic mouse strains. Of the MHC congenic strains, B10.Q (H2(q)) was the most susceptible, the B10.P (H2(p)) and B10.R (H2(r)) strains developed mild disease, while B10 strains carrying the v, b, f, or u H2 haplotypes were resistant. A slight variation of susceptibility of H2(q )strains (B10.Q> C3H.Q> DBA/1) was observed and the (B10.Q × DBA/1)F(1 )was the most susceptible of all strains. Furthermore, macrophages and CD4(+ )T cells were the most prominent cell types in inflammatory infiltrates of the tracheal cartilage. Macrophages are the major source of many cytokines, such as interleukin-10 (IL-10), which is currently being tested as a therapeutic agent in several autoimmune diseases. We therefore investigated B10.Q mice devoid of IL-10 through gene deletion and found that they developed a significantly more severe disease, with an earlier onset, than their heterozygous littermates. In conclusion, MHC genes, as well as non-MHC genes, are important for MIRP induction, and IL-10 plays a major suppressive role in cartilage inflammation of the respiratory tract

Undersköterskans upplevelser av sjuksköterskans ledarskap i hemtjänst

Bakgrund: Sjuksköterskans ledarskap är väsentligt för att främja evidensbaserad omvårdnad när det gäller kvalitén i omvårdnaden kring patienten. Sjuksköterskans ledarskap syftar till att ta vara på undersköterskornas kompetens och tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål. Detta genom att informera, handleda och undervisa undersköterskorna när de saknar omvårdnadskompetens. Syfte: Var att undersöka hur undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten upplever sjuksköterskans ledarskap. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes på 10 undersköterskor i tre hemtjänstgrupper i södra Sverige. Resultatet analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkom att undersköterskorna upplevde att sjuksköterskans ledarskap fungerade bra när sjuksköterskan var närvarande men det fanns specifika situationer då ledarskapet var bristfälligt som när sjuksköterskans engagemang och förtroende sviktade samt när samarbetet mellan hemtjänsten och hemsjukvården inte fungerar. Det framkom också att undersköterskan och sjuksköterskan saknade vetskap om varandras arbetsuppgifter. Konklusion: Genom ett ökat samarbete mellan yrkeskategorierna kan bristerna som framkom i resultatet minimeras och därmed skapa en säkrare vård