Taxable Income Responses to Tax Changes - A Panel Analysis of the 1990/91 Swedish Reform

The elasticity of taxable income indicates the effects on income from a change in the marginal tax rate. In a number of studies on U.S. data rather strong effects have been found, although estimates seem lower in more recent papers. Studies based on data from other countries are only a few and indicate lower effects. A difference-in-differences approach utilising differences in tax changes is the standard approach for analysis. Here a large Swedish tax reform is employed. Estimated effects of a tax cut are modest, in the interval 0.2 to 0.4 at the most. Problems of income variables and income groups for the analysis are extensively examined. According to an extended model there is a positive income effect of the tax change, implying a difference between the compensated and the uncompensated elasticity, contrary to earlier results for the U. S.Tax reform; taxable income elasticity; difference in differences

Wage and Compensation Inequality — How Different?

The paper compares the distribution of individuals’ wage to the distribution of labor compensation when important non-wage benefits are included. In our study for Sweden focus is on pensions, survivors’ benefits and sickness benefits. These are non-observed. A method of estimating these benefits indirectly is proposed and used to examine their contributions to overall earnings inequality. We find that insurance benefits increased annual earnings inequality by 40 percent. The share of the benefits to total earnings is 22 percent. The effect of the benefits is minor for blue collars and municipal white collars, while it is high for private white collars.Non-wage benefits; Compensation inequality; Wage inequality; Pension benefits; Sickness benefits; Survivors’ benefits; Collective-agreement insurance; Social insurance

Coping with Heterogeneities in the Difference in Differences Design

Carling, Holmlund and Vejsiu reported in the October 2001 issue of the Economic Journal that a cut in the unemployment insurance replacement rate from 80 to 75 percent caused a 10 percent increase in the job finding rate. They also identify an anticipatory reform effect up to five months before the reform. Implied elasticity at 1,6 is high compared to previous research in Sweden and elsewhere. After analysing their data for various heterogeneities, we conclude that the estimated coefficients designed to capture the reform and the anticipatory effects are statistical artefacts. The standard statistical tests and analytic procedures used by CHV do not warn for this eventuality.Heterogeneities; Difference in differences design; Unemployment insurance; Unemployment compensation

The Importance of Sickness Benefits Rights for a Comparison of Wages

In a total wage concept we include fringe benefits and earnings-related insurance rights, in addition to money wage. Sickness benefit rights are an important part of insurance rights in many industrial countries. In this paper we analyse sickness benefit insurance rights and estimate their importance compared to money wage, as well as for wage differentials and wage dispersion for Sweden. The estimation of money value for the sickness benefit rights requires data on absences due to sickness, data not readily available since the first part of a sickness period is handled by the employer. Data from registers and interview data from different surveys are combined in order to describe sickness behaviour and sickness remuneration of different occupational groups.Absenteeism; Non-wage benefits; Occupational insurance; Social insurance; Sickness benefit insurance.

Survivor's Pension Rights and Wages

Wages are not only money wages. For an employee, the wage consists of all the benefits that he or she is entitled to as a result of employment. His or her total remuneration for work is composed of money wages plus non-wage benefits such as earnings-related or employment-related insurance rights. In Europe, earnings-related insurance mainly takes the form of public and negotiated collective systems. Hence the individual value is hard to observe. This article is an original attempt to determine the individual value of certain public and negotiated insurance rights. A money value for earnings-related survivors' pension rights is estimated and added to the money wage to create an extended wage measure. We use Swedish micro data to analyse what the inclusion of different insurance rights might mean for wage differentials and wage dispersion. The study indicates that wage inequality is understated when non-wage benefits in the form of survivors' pension rights are excluded from the compensation measure and that a more complete picture of wage differentials is obtained when these rights are accounted for.non-wage benefits; wage inequality; earnings-related insurance rights; survivors' pension rights

Mandatory Earnings-Related Insurance Rights, Human Capital and the Gender Earnings Gap in Sweden

Most labour market analyses take money wages as the sole measure of compensation for labour, thus excluding fringe benefits. We examine an extended compensation measure by incorporating mandatory collective earnings-related insurance rights: the rights of individual old age pension, sickness benefit insurance and survivors’ pension. We estimate the return on investment in human capital and the gender earnings gap in a traditional earnings equation. The money wage and the extended wage are used as dependent variables in joint regressions, where a SUR framework enables proper joint cross-equation tests. The main finding is that the inclusion of earnings-related insurance rights does affect the return on education. When these non-wage benefits are included, the gender wage gap decreases by 21 per cent. However, the gender differences in returns to education are severely underestimated when money wage is used as a compensation measure.Non-wage benefits; Gender gap; Human capital; Occupational welfare

Arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten - En reanalys av IFAUs studie

Att ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen kan ha viss effekt på arbetslösheten är knappast ifrågasatt. Diskussionen i forskningen gäller mest hur stor den effekten kan tänkas vara i praktiken. Det statliga Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU) publicerade i december 1999 en rapport enligt vilken sänkningen 1996 av ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen ledde till en 10-procentig höjning av övergångarna till arbete. Detta implicerar en elasticitet så hög som 1,6. Tidigare studier har funnit elasticiteter mellan 0,2 och 0,9. Eftersom IFAUs resultat har både utomvetenskapliga och inomvetenskapliga implikationer av stor vikt har vi reanalyserat undersökningen. I vår reanalys finner vi att signifikanstest och ett stort bortfall av individer i kontrollgruppen leder till osäkerhet om de sambandens generaliserbarhet. Vi visar att experimentgrupp och kontrollgrupp står inför olika arbetsmarknader genom de stora och i vissa avseenden kategoriska skillnaderna i gruppernas sammansättning. Vi visar att de också beter sig olika när de blir arbetslösa. Vidare gäller inte en linjär monoton dos/effekt-relation för det samband som forskarna funnit för reform-effektvariabeln och ”effekten” vid samma ”dos” varierar kraftigt mellan olika grupper. Den antecipationseffekt som forskarna funnit innebär att ”reformeffekten” är en form av skensamband. Vi har till slut också kunnat visa hur ett skensamband uppkommer genom att måltillståndet ”i arbete” visar sig vara överraskande heterogent.Arbetslöshetsförsäkring; hasardregression; reformeffekt

Arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten(2). Reformeffekt vid 1993 års sänkning av ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen?

Ersättningsgraden i arbetslöshetsförsäkringen har förändrats flera gånger under 1990-talet. 1996 års sänkning från 80 till 75 procent ledde till en tioprocentig ökning av övergångarna till arbete enligt det statliga Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU). I vår reanalys av IFAU-studien kom vi fram till att reformeffekten var en statistisk artefakt som inte kan tolkas kausalt. 1993 års sänkning av ersättningsgraden från 90 till 80 procent har tidigare studerats av Harkman. När vi här analyserar denna dubbelt så stora sänkning av ersättningsgraden med likartad metod, ansats och med variabelspecifikationer som i IFAU-studien får vi liksom Harkman ingen signifikant reformeffekt enligt konventionella kriterier. Däremot får vi i detta material tydliga belägg för samma problematiska statistiska fenomen som omöjliggör kausal tolkning i reanalysen av IFAU-studien. Det gäller i särskild grad den s k antecipatoriska effekten. Ett sidoresultat är stora skillnader i arbetsmarknadsbeteende mellan kvinnor och män som vi inte kunnat förklara helt.Arbetslöshetsförsäkring; reformeffekt

Emsalö suomalaista perua? Uudenmaan saariston ruotsinkielisten paikannimien etymologiaa

De nuvarande ortnamnen i den nyländska skärgården är till stor del svenskspråkiga, men en del av dem har sina rötter i förhistoriska finskspråkiga namn. Det tyder på att den svenskspråkiga befolkning som anlände till området på 1100–1300-talen, dvs i slu-tet av järnåldern och den förhistoriska tiden, övertog finskspråkiga namn som redan var i bruk. Det i sin tur tyder på åtminstone någorlunda fredliga kontakter mellan nybyggarna och de människor de stötte på vid ankomsten, eftersom några ortnamn knappast hade kunnat flyttas över mellan språkgrupperna i annat fall. Syftet med den här pro gradu-avhandlingen är att med språkvetenskapliga metoder undersöka några ortnamn som kan antas vara av finskspråkigt ursprung för att se ifall deras etymologi och ålder stöder antagandena om ursprunget. Undersökningen är en empirisk fallstudie, ett urval av olika typer av namn på öar granskas ingående, totalt 10 namn i fyra kategorier. I granskningen används resultat som andra forskare har kommit fram till kompletterade med egna analyser. En systematisk metod framtagen av Ritva Liisa Pitkänen är ett väsentligt hjälpmedel i analyserna. Med hjälp av Pitkänens metod kan man på ett någorlunda enkelt sätt analysera hur stavelse- och ljudförändringar skett i namnen så att de fått sin nuvarande form. Uppgifter om hur Finland befolkats används tillsammans med andra tillgängliga historieuppgifter för att avgöra hurdana förhållan-dena i Nyland var på 1100–1300-talen och hurdan verksamhet som förekom på öarna i skärgården och i deras omgivning. Eftersom inflyttningen skedde under förhistorisk tid är det svårt att med säkerhet få fram önamnens ursprungliga form och betydelse eller ens på vilket språk de givits. Några namn är ändå relativt tydligt av finskt ursprung, vilket stöder undersökningshypotesen om att namn förts över mellan språkgrupperna under fredliga omständigheter.fi=Opinnäytetyö kokotekstinä PDF-muodossa.|en=Thesis fulltext in PDF format.|sv=Lärdomsprov tillgängligt som fulltext i PDF-format