The construction of semantic waves of knowledge-building: High school students´ natural science writing

This paper investigates popular science articles written by Swedish high school students as part of a project aimed at building their knowledge of the content of their natural science curriculum by integrating it with their Swedish language studies. This work, an effort to promote content-area literacy and knowledge-building, was undertaken during their project time. By analyzing the students´ texts, the purpose of the study was to access their value as knowledge-building tools. The analysis of the texts was carried out utilizing Maton´s (2013) theoretical concepts of waves of semantic density and semantic gravity, which are seen as a prerequisite for cumulative knowledge-building. The investigation extends previous studies on semantic waves since it incorporates into the analyses both linguistic features and visual elements. The students were writing in pairs and a total of six texts were analyzed. The text analyses showed three different types of semantic profiles, with four of the texts including features that served as means of cumulative knowledge-building. In a concluding section, some pedagogical implications of the study are considered.&nbsp

Health-related quality of life and everyday life for children with right ventricular outflow tract anomalies. Perspectives from children and parents.

Background: Children with right ventricular outflow tract (RVOT) anomaliestypically undergo surgical repair during their first months of life and thereafter they will need one or more reoperations through their life.Aims: The overall aim was to describe health-related quality of life (HRQoL) forchildren with congenital heart disease (CHD) with a special focus on children withRVOT anomalies and to explore children’s and their parents’ experiences ofeveryday life during assessment that could result in a new heart surgery.Methods: Two quantitative studies with HRQoL assessment for 337 children withCHD and 97 children with RVOT anomalies were performed. Another twoqualitative interview studies were conducted, in which nine children with RVOTanomalies and their parents were interviewed at three time points (at start of thepreoperative assessment, at the assessment decision and around 11 months after the decision).Results: Children with three or more surgeries had lower HRQoL than children with fewer heart surgeries. Children with RVOT anomalies rated their lowest HRQoL for cognitive function, as did their parents. The agreement for HRQoL between children with RVOT anomalies and their parents was strong for 13 of 22 items. The thematic analysis of the interviews with children resulted in three themes and eight subthemes: Me and my heart disease explores the children’s experiences of their heart disease; Being me explores their sense of self; Being placed in someone else’s hands describes how the assessment was a safety net for the child, at least until the decision for heart surgery. The interviews with parents resulted in five themes: The heart surgery keeps my child alive illuminates’ parents’ experiences related to the assessment: Everyday struggles illuminates the struggles parents had to face on behalf of their child in everyday life; Unconditional love, Trust in life and Togetherness illuminates the ways in which the parents gained inner strength in their everyday lives.Conclusion: By inviting both the child and their parents to participate in the child’s care, individually tailored support can be identified and given

Jordgubbsvivel

Jordgubbsvivel eller hallonblomvivel (Anthonomus rubi), förekommer över hela Sverige och är en mycket allvarlig skadegörare i odlingar av jordgubbar och ibland även i hallon. Den lever på både kulturväxter och vildväxande arter inom släktena Fragaria, Rubus, Rosa och Alchemilla

Svampsjukdomar på hallon

Hallon kan angripas av många svampsjukdomar och det är vanligast med angrepp på skotten. Rotröta på hallon, som är en mycket allvarlig jord- och plantburen sjukdom, förekommer numera även i Sverige, men bör kunna begränsas genom noggrann hygien och friskt plantmateriaL Hallonodling i tunnel innebär att gråmögel inte behöver vara något större problem eftersom bären aldrig utsätts för regn. Det varmare och torrare klimatet i tunnlar och växthus kan medföra att andra sjukdomar som inte är så vanliga vid odling utomhus, t.ex. mjöldagg blir ett ökande problem

Integrerat växtskydd i jordgubbar

Integrerat växtskydd, IPM, i jordgubbar behöver utvecklas och implementeras i kommersiell jordgubbsproduktion. Under 2010 startade ett samverkansprojekt med demonstrationsförsök i tre svenska jordgubbsodlingar, i södra och nordvästra Skåne och i Östergötland. Fältförsöken har visats för odlare och rådgivare under varje säsong och resultaten har rapporterats och diskuterats kontinuerligt. En referensgrupp har följt projektet och fastställt åtgärder vid återkommande telefonmöten, vilket resulterat i ett mycket dynamisk projekt. Syftet med projektet var att identifiera verktyg för användning i IPM-strategier i jordgubbar, att involvera odlare i IPM och att skapa ett IPM forum. Genom att välja fältförsök på olika geografiska platser, har vi kunnat täcka in de viktigaste skadegörarna samt skillnader i klimat. Studien pågick under fyra år, 2010-2013, och tre olika behandlingar testades i varje försöksodling: 1) obehandlad kontroll; 2) odlarnas praxis; och 3) IPM (baserat på fältobservationer och beslut i referensgrupp). I projektet fokuserade vi på de viktigaste skadegörarna och sjukdomarna i jordgubbar: jordgubbsvecklare, jordgubbsvivel, trips, växthusspinnkvalster, jordgubbskvalster, gråmögel och mjöldagg. Den huvudsakliga IPM-strategin var att undvika syntetiska pyretroider och andra kemiska bekämpningsmedel när biologiska eller fysikaliska verkande produkter fanns tillgängliga som alternativ. Ett prognosprogram för gråmögel, BOTEM, användes för beslut om förebyggande bekämpning av gråmögel. Fältförsöken har visat flera gånger vid fältvandringar och diskuteras i kurser för odlare och rådgivare. Resultaten från dessa fältförsök visar bl.a. att prognosprogrammet för gråmögel inte är tillräckligt bra för att fungera som beslutsstöd. Biologisk bekämpning av jordgubbskvalster med rovkvalster fungerar tillfredsställande i fält. Skador av jordgubbsvecklaren ser ut att bli ett mer vanligt problem och behandlingar på våren med kemiska medel eller med den biologiska produkten Turex (Bacillus thuringiensis) är inte tillräckligt för att bekämpa skadegöraren effektivt, så tester med höstbehandlingar pågår. Tripsskador på mognande bär utgör stora problem i vissa odlingsområden och produktionssystem, särskilt i unga planteringar och i 60-dagarsproduktion där bären är fullt exponerad. Kemisk bekämpning av vuxna trips är ofta både olämpligt pga. blomning samt ofta otillräckligt och det finns inga tillfredsställande lösningar tillgängliga. Fältförsöken visade stora variationer mellan år och mellan försöksplatser vilket innebär att det måste finnas en genomtänkt strategi för att behovsanpassa bekämpning av skadegörare. Regelbunden dokumentation av fältdata samt registrering av klimat är viktiga verktyg för beslut angående bekämpning av skadegörare. Friskt plantmaterial är en grundförutsättning för att lyckas med integrerat växtskydd. Det aktuella projektet är ett exempel på gott samarbete mellan SLU, rådgivare och bärodlare för utvecklingen av IPM i jordgubbar

Gråmögel på jordgubbar

Gråmögel på jordgubbar, som orsakas av svampen Botrytis cinerea, är en sjukdom som kan orsaka mycket stora förluster i jordgubbsodling. När klimatet är gynnsamt för svampens utveckling kan skadorna bli så omfattande att hela bärskörden blir förstörd

Mjöldagg på vinbär och krusbär

Mjöldagg (egentligen amerikansk krusbärsmjöldagg) på svarta, röda och vita vinbär samt på krusbär och måbär orsakas av svampen Sphaerotheca mors-uvae. Denna svampsjukdom är idag vanligast på krusbär medan nya mjöldaggsresistenta sorter medfört att angreppen minskat i betydelse på svarta vinbär. På danska och norska kallas denna sjukdom för krusbärsdödaren, vilket anger hur allvarlig den kan vara. Du kan även läsa om mjöldagg i faktablad 63 T. Mjöldaggsangrepp på vinbär och krusbär förekommer över hela landet, men svampen är ofta mindre aggressiv i norra Norrland