TREM2 is down-regulated by HSV1 in microglia and involved in antiviral defense in the brain

Immunological control of viral infections in the brain exerts immediate protection and also long-term maintenance of brain integrity. Microglia are important for antiviral defense in the brain. Here, we report that herpes simplex virus type 1 (HSV1) infection of human induced pluripotent stem cell (hiPSC)-derived microglia down-regulates expression of genes in the TREM2 pathway. TREM2 was found to be important for virus-induced IFNB induction through the DNA-sensing cGAS-STING pathway in microglia and for phagocytosis of HSV1-infected neurons. Consequently, TREM2 depletion increased susceptibility to HSV1 infection in human microglia-neuron cocultures and in the mouse brain. TREM2 augmented STING signaling and activation of downstream targets TBK1 and IRF3. Thus, TREM2 is important for the antiviral immune response in microglia. Since TREM2 loss-of-function mutations and HSV1 serological status are both linked to Alzheimer's disease, this work poses the question whether genetic or virus-induced alterations of TREM2 activity predispose to post-infection neurological pathologies

ER stress induces caspase-2-tBID-GSDME-dependent cell death in neurons lytically infected with herpes simplex virus type 2

Neurotropic viruses, including herpes simplex virus (HSV) types 1 and 2, have the capacity to infect neurons and can cause severe diseases. This is associated with neuronal cell death, which may contribute to morbidity or even mortality if the infection is not controlled. However, the mechanistic details of HSV-induced neuronal cell death remain enigmatic. Here, we report that lytic HSV-2 infection of human neuron-like SH-SY5Y cells and primary human and murine brain cells leads to cell death mediated by gasdermin E (GSDME). HSV-2-induced GSDME-mediated cell death occurs downstream of replication-induced endoplasmic reticulum stress driven by inositol-requiring kinase 1α (IRE1α), leading to activation of caspase-2, cleavage of the pro-apoptotic protein BH3-interacting domain death agonist (BID), and mitochondria-dependent activation of caspase-3. Finally, necrotic neurons released alarmins, which activated inflammatory responses in human iPSC-derived microglia. In conclusion, lytic HSV infection in neurons activates an ER stress-driven pathway to execute GSDME-mediated cell death and promote inflammation.</p

Sensing of HSV-1 by the cGAS-STING pathway in microglia orchestrates antiviral defence in the CNS

Herpes simplex encephalitis (HSE) is the most common form of acute viral encephalitis in industrialized countries. Type I interferon (IFN) is important for control of herpes simplex virus (HSV-1) in the central nervous system (CNS). Here we show that microglia are the main source of HSV-induced type I IFN expression in CNS cells and these cytokines are induced in a cGAS-STING-dependent manner. Consistently, mice defective in cGAS or STING are highly susceptible to acute HSE. Although STING is redundant for cell-autonomous antiviral resistance in astrocytes and neurons, viral replication is strongly increased in neurons in STING-deficient mice. Interestingly, HSV-infected microglia confer STING-dependent antiviral activities in neurons and prime type I IFN production in astrocytes through the TLR3 pathway. Thus, sensing of HSV-1 infection in the CNS by microglia through the cGAS-STING pathway orchestrates an antiviral program that includes type I IFNs and immune-priming of other cell types

Är flexibilitet något att sträva efter? : En kvalitativ stuide om hur flexibilitet påverkar en arbetstagares välmående i den offentliga- respektive den privata sektorn

Problembakgrund: Trots att den industriella revolutionen, inte minst den digitala revolutionen har gynnat uppkomsten av flexibla arbetsformer, har det även framkommit att denna revolution satt sina spår på arbetstagarens välmående. Ny teknik gör det möjligt för arbetstagarna att vara tillgängliga när och var som helst, vilket leder till att man som arbetstagare har möjlighet till att vara flexibel. Samtliga arbeten i den svenska arbetsmarknaden återfinns inom den offentliga- och/eller den privata sektorn. Dock råder det skillnader mellan sektorerna, bland annat arbetstagarnas arbetsvillkor och hur organisationerna styrs. Tidigare forskning antyder att detta kan vara en anledning till varför arbetstagarnas flexibla arbetsförhållanden och välmående skiljer sig åt, men någonting som ej har studerats mer utförligt. Problemformulering: Hur påverkar flexibilitet arbetstagarnas välmående, både psykiskt, fysiskt och socialt, inom den offentliga- respektive den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen gällande arbetstagarnas välmående inom flexibilitetens ramar. I denna studie har vi valt att undersöka flexibilitet utifrån de fyra dimensionerna: tid, rum, samarbete och utförande. Vi hoppas kunna bidra med användbar information kring hur man kan tillämpa och hantera flexibla arbetsformer så det gynnar individens psykiska, fysiska och sociala välmående på arbetsplatser där man har möjlighet att arbeta flexibelt. Slutligen önskar vi att kunna öka kunskapen kring arbetstagarnas välmående inom respektive sektor och ge praktiska rekommendationer kring vad sektorerna kan lära sig av varandra, för att utveckla hållbara arbetsförhållanden.  Teoretisk referensram: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier gällande ett arbete utan gränser, flexibilitetens dimensioner, välmående, balans mellan privatliv och arbetsliv samt teorier om när balansen inte uppnås. Slutligen redogör vi för krav-kontroll-stödmodellen. Metod: Studien bygger på både en deduktiv och induktiv ansats där vi genom en kvalitativ undersökning har genomfört djupgående semistrukturerade intervjuer med respondenter inom den privata- samt den offentliga sektorn. Totalt intervjuades 8 respondenter, varav sju arbetsplatser totalt. Vidare grundar sig vår analysmetod på den teoretiska referensramen, där vårt mål har varit att hitta gemensamma nämnare men även unika ting för att utveckla nuvarande teori.  Slutsats: Utifrån de fyra dimensionerna har vi kommit fram till att den offentliga sektorn har större möjlighet att påverka dimensionen samarbete, medan den privata sektorn har större möjlighet till att påverka dimensionerna tid och rum. Vidare har vi valt att revidera teorin angående de fyra dimensionerna till att utesluta genomförande och istället inkludera en ny dimension; tillgänglighet. Utifrån dessa dimensioner har vi analyserat arbetstagares välmående på det fysiska, psykiska och sociala planet. Vi kan konstatera att beroende på dimension, påverkades välmåendet olika.

Är flexibilitet något att sträva efter? : En kvalitativ stuide om hur flexibilitet påverkar en arbetstagares välmående i den offentliga- respektive den privata sektorn

Problembakgrund: Trots att den industriella revolutionen, inte minst den digitala revolutionen har gynnat uppkomsten av flexibla arbetsformer, har det även framkommit att denna revolution satt sina spår på arbetstagarens välmående. Ny teknik gör det möjligt för arbetstagarna att vara tillgängliga när och var som helst, vilket leder till att man som arbetstagare har möjlighet till att vara flexibel. Samtliga arbeten i den svenska arbetsmarknaden återfinns inom den offentliga- och/eller den privata sektorn. Dock råder det skillnader mellan sektorerna, bland annat arbetstagarnas arbetsvillkor och hur organisationerna styrs. Tidigare forskning antyder att detta kan vara en anledning till varför arbetstagarnas flexibla arbetsförhållanden och välmående skiljer sig åt, men någonting som ej har studerats mer utförligt. Problemformulering: Hur påverkar flexibilitet arbetstagarnas välmående, både psykiskt, fysiskt och socialt, inom den offentliga- respektive den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen gällande arbetstagarnas välmående inom flexibilitetens ramar. I denna studie har vi valt att undersöka flexibilitet utifrån de fyra dimensionerna: tid, rum, samarbete och utförande. Vi hoppas kunna bidra med användbar information kring hur man kan tillämpa och hantera flexibla arbetsformer så det gynnar individens psykiska, fysiska och sociala välmående på arbetsplatser där man har möjlighet att arbeta flexibelt. Slutligen önskar vi att kunna öka kunskapen kring arbetstagarnas välmående inom respektive sektor och ge praktiska rekommendationer kring vad sektorerna kan lära sig av varandra, för att utveckla hållbara arbetsförhållanden.  Teoretisk referensram: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier gällande ett arbete utan gränser, flexibilitetens dimensioner, välmående, balans mellan privatliv och arbetsliv samt teorier om när balansen inte uppnås. Slutligen redogör vi för krav-kontroll-stödmodellen. Metod: Studien bygger på både en deduktiv och induktiv ansats där vi genom en kvalitativ undersökning har genomfört djupgående semistrukturerade intervjuer med respondenter inom den privata- samt den offentliga sektorn. Totalt intervjuades 8 respondenter, varav sju arbetsplatser totalt. Vidare grundar sig vår analysmetod på den teoretiska referensramen, där vårt mål har varit att hitta gemensamma nämnare men även unika ting för att utveckla nuvarande teori.  Slutsats: Utifrån de fyra dimensionerna har vi kommit fram till att den offentliga sektorn har större möjlighet att påverka dimensionen samarbete, medan den privata sektorn har större möjlighet till att påverka dimensionerna tid och rum. Vidare har vi valt att revidera teorin angående de fyra dimensionerna till att utesluta genomförande och istället inkludera en ny dimension; tillgänglighet. Utifrån dessa dimensioner har vi analyserat arbetstagares välmående på det fysiska, psykiska och sociala planet. Vi kan konstatera att beroende på dimension, påverkades välmåendet olika.

Är flexibilitet något att sträva efter? : En kvalitativ stuide om hur flexibilitet påverkar en arbetstagares välmående i den offentliga- respektive den privata sektorn

Problembakgrund: Trots att den industriella revolutionen, inte minst den digitala revolutionen har gynnat uppkomsten av flexibla arbetsformer, har det även framkommit att denna revolution satt sina spår på arbetstagarens välmående. Ny teknik gör det möjligt för arbetstagarna att vara tillgängliga när och var som helst, vilket leder till att man som arbetstagare har möjlighet till att vara flexibel. Samtliga arbeten i den svenska arbetsmarknaden återfinns inom den offentliga- och/eller den privata sektorn. Dock råder det skillnader mellan sektorerna, bland annat arbetstagarnas arbetsvillkor och hur organisationerna styrs. Tidigare forskning antyder att detta kan vara en anledning till varför arbetstagarnas flexibla arbetsförhållanden och välmående skiljer sig åt, men någonting som ej har studerats mer utförligt. Problemformulering: Hur påverkar flexibilitet arbetstagarnas välmående, både psykiskt, fysiskt och socialt, inom den offentliga- respektive den privata sektorn? Syfte: Syftet med denna studie är att utveckla kunskapen gällande arbetstagarnas välmående inom flexibilitetens ramar. I denna studie har vi valt att undersöka flexibilitet utifrån de fyra dimensionerna: tid, rum, samarbete och utförande. Vi hoppas kunna bidra med användbar information kring hur man kan tillämpa och hantera flexibla arbetsformer så det gynnar individens psykiska, fysiska och sociala välmående på arbetsplatser där man har möjlighet att arbeta flexibelt. Slutligen önskar vi att kunna öka kunskapen kring arbetstagarnas välmående inom respektive sektor och ge praktiska rekommendationer kring vad sektorerna kan lära sig av varandra, för att utveckla hållbara arbetsförhållanden.  Teoretisk referensram: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier gällande ett arbete utan gränser, flexibilitetens dimensioner, välmående, balans mellan privatliv och arbetsliv samt teorier om när balansen inte uppnås. Slutligen redogör vi för krav-kontroll-stödmodellen. Metod: Studien bygger på både en deduktiv och induktiv ansats där vi genom en kvalitativ undersökning har genomfört djupgående semistrukturerade intervjuer med respondenter inom den privata- samt den offentliga sektorn. Totalt intervjuades 8 respondenter, varav sju arbetsplatser totalt. Vidare grundar sig vår analysmetod på den teoretiska referensramen, där vårt mål har varit att hitta gemensamma nämnare men även unika ting för att utveckla nuvarande teori.  Slutsats: Utifrån de fyra dimensionerna har vi kommit fram till att den offentliga sektorn har större möjlighet att påverka dimensionen samarbete, medan den privata sektorn har större möjlighet till att påverka dimensionerna tid och rum. Vidare har vi valt att revidera teorin angående de fyra dimensionerna till att utesluta genomförande och istället inkludera en ny dimension; tillgänglighet. Utifrån dessa dimensioner har vi analyserat arbetstagares välmående på det fysiska, psykiska och sociala planet. Vi kan konstatera att beroende på dimension, påverkades välmåendet olika.