Added values in groceries : a case study of a market leader

Konkurrensen på den svenska dagligvarumarknaden är stor. I dagens matbutiker möts konsumenten av ett ofantligt utbud av produkter. Varje vara finns i olika märken, i olika prisklasser och i olika produktutformningar med olika egenskaper. Detta gör att det är svårt för producenter att få in en ny produkt på marknaden och dessutom allt svårare att hålla kvar den där. Därmed kan mervärdesaspekten bli allt viktigare för producenterna eftersom den ger en möjlighet till att differentiera sig från konkurrenterna genom att skapa mervärden som konsumenten efterfrågar. Mervärden ses som värdeökningar för en produkt eller tjänst som uppkommer på grund av till exempel en speciell egenskap, aktivitet, funktion eller nytta. Denna studie syftar till att förklara några av de grunder som finns för att använda mervärden i marknadsföringen av livsmedel. Studien förklarar också vad Lindahls mejeriprodukter anser är differentieringsgrunder för deras produkt turkisk yoghurt. För att ge den empiriska studien ett djup och kontext har en kombination av flera källor använts. En litteraturstudie har gjorts för att skapa en teoretisk kunskapsbas med hjälp av tidigare forskning och därefter har en fallstudie genomförts på produkten turkisk yoghurt från företaget Lindahls mejeriprodukter. Den teoretiska kunskapsbasen har varit en grund för insamlingen och tolkningen av empiriskt data. Några centrala begrepp inom den teoretiska kunskapsbasen är marknadsföringsmixen, varumärkesteori, köpbeslutskategorisering och mervärden. Det som framkommit under studien är att differentieringsgrunder för Lindahls mejeriprodukter är att de var först in på marknaden, att de har ett starkt varumärke, en bra grundprodukt, en god kundkontakt samt är och har alltid varit marknadsledare i produktsegmentet matlagningsyoghurt. Vidare visar studien att de grunder för mervärdesskapande som anses mest betydelsefulla är hälsoaspekten, miljö- och hållbarhetsaspekten, identitetsskapande samt design.The competition in the Swedish grocery market is well developed. In grocery stores the consumers meet a vast range of products. Each product is available in different brands, price ranges and characteristics. This makes it difficult for producers to get their new products into the market and even more difficult to keep them there. Therefore it is possible that the aspect of added value becomes increasingly important for the producers as it provides a means to differentiate them from the competition and enables a creation of added value that the consumers demand. Added value is seen as an increase of value for a product or service that comes from special characteristics, activities, functions or benefits that is seen as additional to the expected standard. The aim of this study is to explain grounds used in marketing a food product with added values. The study also explains what the company Lindahls dairy products believe are the grounds for differentiation for their Turkish-style-yoghurt. A combination of sources has been used as a means to give the paper a greater understanding. A literature study has been done on previous research to create a theoretical knowledge-base and a case study has been done on the product Turkish-style-yoghurt from Lindahls dairy products. The theoretical knowledge-base functioned as a ground for the collecting of empirical data. Some of the key conceptions from the theoretical knowledge-base are the marketing mix, branding, buying behavior and added values. The study demonstrates that the grounds for differentiation for Lindahls dairy products are the following: they were first in the market, they have a strong brand, their product has a good standard, they have a well-established contact with their customers and they have always been the market leader in the segment of their products. Furthermore the study shows that the grounds considered the most important for creating added value are health concerns, environmental sustainability, identity creation and design

Retirement pension : a comparison between Swedish farmer and non-farmer business owners

The Swedish retirement system is hard to understand. The decisions about retirement must be applied on an individual basis. Business owners are not protected in the same way as employees. Employees usually get national retirement and occupational pension automatically from their employer. Business owners have to make their own decision to plan for their retirement savings. This study concerns the retirement planning of Swedish small business owners, comparing farmer and non-farmer business owners. It explains possible differences in their decision-making as concerns retirement pension. The decision-making process is the basis of this study. The process includes individual preferences, psychological processes and environmental influences. The aim of this study is to provide theoretical explanations to possible differences between Swedish farmer and non-farmer business owners’ decision-making as concerns retirement pension. The investigation provides knowledge that makes it possible to see a pattern of behavior in decision-making about business owners’ retirement pension. This study needs quantifiable data. A web-based questionnaire was sent by e-mail to 27,101 members of Småföretagarnas Riksförbund (The Federation of Swedish Small Businesses). To fulfil the aim of this study the data was compared to a previous study on Swedish farmer business owners. One of the most common and flexible techniques for statistical hypothesis testing is chi-square, which is used in this study to see if there is a correlation between two variables. In this study the maximum allowable level of significance 0.05 was used. The results from the hypothesis testing show that non-farmer business owners think it is more important to save for their retirement than farmer business owners. Another observation is that farmer business owners will retire later than non-farmer business owners. The conclusion of the study is that non-farmer business owners are more prone to actively plan for their retirement savings the more complex the retirement scheme is. Both non-farmers and farmers are more willing to search for information about retirement planning if they are interested in the topic and if they already have some knowledge about the topic. Non-farmer business owners have a higher level of education than farmers. The higher level of education does not increase the knowledge about retirement savings. Another conclusion is that farmer business owners retire later than non-farmer business owners. Non-farmer business owners think it is more important to save for their retirement than farmer business owners. Family and friends do not influence how actively non-farmer nor farmer business owners plan for their retirement. Non-farmers find retirement planning more important than farmers.Det svenska pensionssystemet är komplext. Beslutet om en framtida pension måste göras på en individuell nivå. Småföretagare är inte skyddade på samma sätt som anställda. Anställda i Sverige får vanligtvis allmänpension och tjänstepension automatiskt från arbetsgivaren. Därför måste småföretagare ta ansvar för att planera för sitt pensionssparande. Denna studie fokuserar på svenska lantbrukare och icke-lantbruksföretag för att förklara eventuella skillnader vid beslutsfattande gällande ålderspension. Beslutsprocessen är grunden för denna studie. Den inkluderar individuella preferenser, psykologiska processer samt omgivningens påverkan. Syftet med denna studie är att ge teoretiska förklaringar till eventuella skillnader mellan lantbrukare och icke-lantbruksföretagare vid deras beslutsfattande gällande ålderspension. Undersökningen ger kunskap som gör det möjligt att se ett beteendemönster i besluten om småföretagares ålderspension. I denna studie behövs data som är kvantifierbara. En webbaserad enkät skickades via e-post till 27,101 medlemmar i Småföretagarnas Riksförbund. För att nå syftet med denna studie jämfördes data med en tidigare studie om svenska lantbrukares pensionsplanering. En vanlig och flexibel hypotesprövnings metod är chi-två testet som tillämpats i denna studie för att se om det finns en korrelation mellan två variabler. Den högsta tillåtna signifikansnivå för denna studie är 0,05. Resultaten från hypotesprövningarna visar att icke-lantbruksföretagare tycker att det är viktigare att spara till sin pension än lantbruksföretagare. Vidare går lantbruksföretagare i pension senare än icke-lantbruksföretagare. En slutsats är att icke-lantbruksföretagare är mer benägna att aktivt planera för sitt pensionssparande ju mer komplext pensionssystemet är. Både icke-lantbrukare och lantbrukare är mer villiga att söka information om pensionsplanering om de är intresserade och om de redan har kunskap om ämnet. Icke-lantbruksföretagare har en högre utbildningsnivå än lantbrukare. Högre utbildningsnivå ökar inte kunskapen om pensionssparande. En annan slutsats är att lantbruksföretagare går i pension senare än icke-lantbruksföretagare. Icke-lantbruksföretagare tycker att det är viktigare att spara till sin pension än lantbruksföretagare. Familj och vänner påverka inte hur aktivt småföretagare planerar inför sin pension. Icke-lantbrukare tycker oftare att pension är viktigt än vad lantbrukare tycker