Mykotoxiner och deras effekt på hästens hälsa

Abstract Mycotoxins are secondary metabolites produced by filamentous fungi. Moulds producing mycotoxins grow on various crops that are used as horse feeds. Since the treatments of mycotoxin poisoned horses are limited it is important to prevent production of mycotoxins in feed. The major mycotoxin producing moulds in horse feeds are Fusarium spp., Penicillium spp. and Aspergillus spp. Other moulds are also of concern in horse feeds. Claviceps purpurea (ergot) have been known for centuries to cause disease in both humans and animals. The mould Rhizoctonia leguminicola which can produce the mycotoxin slaframine grow on legumes and can therefore be of concern in forages. The most important mycotoxins in horse feeds are fumonisin, trichotecenes, aflatoxin, ochratoxin A, ergot alkaloids and slaframine. Zearalenone may have an impact on horse health, but it is still not completely investigated. Horses are the species most sensitive to fumonisins and the mechanisms of intoxication in horses is therefore well studied. Horses poisoned by mycotoxins show various signs from vague such as loss of appetite or depression to acute such as convulsions and sudden death. This review gives a brief summary of the most important mycotoxins known to affect horses’ health and the most common symptoms of poisoning. Sammanfattning Mykotoxiner är sekundära metaboliter som bildas av filamentösa svampar. Mykotoxinproducerande mögelarter kan tillväxa i många olika grödor som senare blir hästfoder. Eftersom möjligheten att behandla mykotoxinförgiftade hästar är mycket begränsad är det viktigt att arbeta förebyggande för att motverka mykotoxinbildning i foder. De vanligast förekommande mykotoxinproducerande mögelarterna i hästfoder är Fusarium spp., Penicillium spp. och Aspergillus spp. men även andra mögelarter är viktiga att ta hänsyn till. Claviceps purpurea eller ”mjöldryga” är känd sedan århundraden tillbaka för att orsaka sjukdom hos både djur och människor. Mögelarten Rhizoctonia leguminicola kan producera mykotoxinet slaframin och växer på baljväxter som exempelvis rödklöver och kan därmed utgöra en risk i vallfoder. De mykotoxiner som är viktigast att ha kunskap om när man utfodrar hästar är fumonisiner, trichotecener, aflatoxin, ochratoxin A, ergotalkaloider och slaframin. Zearalenon kan ha betydelse för hästens hälsa, men hur är ännu inte helt klarlagt. Hästar är de djur som är mest känsliga för fumonisiner och det är därför väl studerat hur hästar påverkas av dessa. Mykotoxinförgiftning kan ge allt från diffusa symptom som aptitförlust och depression till mer akuta som kramper och plötslig död. Detta arbete ger en kort genomgång av de viktigaste mykotoxinerna som i dagsläget är kända för att påverka hästars hälsa samt de vanligaste symptomen på förgiftning

Possibilities to make temperament assessment of horses at Young Horse Test

Den här studien utfördes under treårstest på fyra platser 2011 i Sverige och totalt ingick 315 hästar. Syftet var att undersöka möjligheter att så objektivt som möjligt bedöma unghästars temperament i samband med redan befintligt treårstest. Detta eftersom det finns en önskan att fler temperamentsegenskaper införs i avelsvärderingen. Det gjordes en etologisk studie av beteendet vid uppställning för exteriörbedömning och betygsuppläsning där alla avvikelser från stillastående på hästens egna initiativ registrerades. Ägare eller utbildare av de hästar som observerades ombads fylla i en enkät där de skulle göra en bedömning av flera olika temperamentsegenskaper. Syftet med enkäten var att se om en objektiv bedömning under testet kunde stämma med hur hästens temperament uppfattades av ägaren/utbildaren. Under studiens gång utarbetades en mall för att beskriva hästarnas temperament och beteende under hela testet (TB). TB bestod av sex olika punkter där temperamentsegenskaper beskrevs utifrån en linjär modell. Sambanden mellan de olika resultaten från studien studerades med Spearman rangkorrelationer och ett antal olika signifikanta korrelationer kunde ses. Korrelationerna mellan enkätsvar från ägare/utbildare och olika punkter i TB visade på att en häst som blev nervös när den isolerades från andra hästar eller en mer flyktbenägen häst bråkade mer vid uppställning. En mer flyktbenägen häst var även mindre samarbetsvillig när den visades vid hand. Mellan enkätsvaren och resultaten från den etologiska studien fanns endast ett samband som visade på att en häst som blev nervös när den isolerades från andra hästar rörde mer på sig vid exteriörbedömningen. Det fanns flera samband mellan de enskilda punkterna i TB och den etologiska studien där högst korrelation var till punkten som beskrev hästens beteende vid exteriörbedömningen. Mellan betyget hästarna fick av domarna på treårstestet och temperamentsfrågorna i enkäten fanns låga korrelationer. En mer förutsägbar häst fick ett något högre betyg på skritten och en mindre flyktbenägen häst fick ett lite högre temperamentsbetyg i löshoppning av domarna. Mellan TB och hoppbetygen kunde några korrelationer ses, de starkaste innebar att en häst med mer framåtbjudning i löshoppning fick ett lite högre betyg för temperament och allmänt intryck i löshoppning samt för teknik och förmåga. Ett annat samband innebar att en mer samarbetsvillig häst fick ett högre hoppbetyg av domarna. Det fanns några låga korrelationer mellan TB och gångartsbetygen; en mer samarbetsvillig häst fick ett högre betyg för skritt, en häst som var spänd i början av testet fick ett något högre betyg på traven och en häst som visade mer framåtbjudning i lösgalopp eller löshoppning fick ett något högre betyg på galoppen. Slutsatsen blev att det är möjligt att beskriva en del av hästarnas temperamentsegenskaper utifrån deras beteende vid treårstestet men det behövs ytterligare studier för att säkerställa vilka egenskaper som är relevanta att beskriva.This study was performed during the young horse tests at four locations in 2011 in Sweden and included a total of 315 horses. The aim was to explore possibilities to assess the young horses' temperament as objectively as possible in already existing young horse tests. The study was initiated because there is a desire to include more temperamental characteristics in the genetic evaluation. In an ethological study of the behavior at standing still for conformation assessment all deviations from standing still on the horses own initiatives were recorded. The owner or trainer of the horses that were observed were asked to fill out a questionnaire in which they would make an assessment of several different temperament characteristics. The purpose of the survey was to see if an objective assessment during the test was consistent with how the horse's temperament was perceived by the owner/trainer. During the study a protocol to describe the horses' temperament and behavior throughout the test was developed (TB). TB consisted of six different parts where temperament characteristics were described based on a linear model. The relationships between the various study results were studied with Spearman rank correlations and a number of significant correlations were seen. The correlations between survey responses from the owners/trainers and various parts of TB showed that a horse who was nervous when it was isolated from other horses or a more flighty horse was less cooperative more when it should stand still. A more flighty horse was also less cooperative when it was shown at hand. There was only one significant correlation between survey responses and results of the ethological study and it showed that a horse that was nervous when it was isolated from other horses moved more at the exterior assessment. There were several correlations between the individual parts in TB and the ethological study where the strongest correlation was to the part that described the behavior of the horse at the exterior assessment. There were some low correlations between grades horses got by the judges on the young horse test and temperament questions in the survey. A more predictable horse received a slightly higher grade for walk and a less flighty horse got a little higher temperament grade in free jumping by the judges. Between TB and jumping grades there were some correlations, the strongest meant that a horse with more willingness to go forward in free jumping got a bit higher grades for temperament and overall impression in the free jumping as well as for technique and ability. A more cooperative horse also got a higher jumping grade by the judges. There were some low correlations between TB and gaits; a more cooperative horse got a higher grade for walk, a horse that was tense at the beginning of the test, received a slightly higher grade for trot and a horse that showed more willingness to go forward in free canter or free jumping got a slightly higher grade for free canter. It was concluded that it is possible to describe some of the horses' temperament characteristics in terms of their behavior at the young horse test but further studies are needed to determine which characteristics are relevant to describe