Dokumenterat åtgärdsval väg 738, färjeläge Lyrön, Orust kommun

Den allmänna vägen 738 går från Nösund på Orust till Lyrön, via en färja som drivs av Färjerederiet. På Lyrön bor ca 115 personer året runt, men många fler fritidsboende. Vägnätet på ön är mycket smalt, och möten får ske vid mötesplatser eller korsningar/anslutningar. Vid färjeläget på Lyrön är vägen smal, men det finns inga extra ytor på någon av sidorna. Mot havet finns en brygga och båtplatser, och åt andra hållet en så gott som lodrät bergvägg. Detta innebär att om det står många fordon i kö för att köra på färjan, så blockerar de för de fordon som ska köra av, eftersom vägen är för smal att mötas på. Det blir också problem för större fordon, renhållning, räddningstjänst och liknande. Mot bakgrund av den låga belastningen finns inga planer på att standardhöja vägen på Lyrön. Delen allra närmast färjeläget har dock tappat sin funktion i takt med att bilarna blir fler och större, och här behövs åtgärder för att upprätthålla en godtagbar framkomlighet. Studien förordar en försiktig breddning genom sprängning av berget, på en sträcka av ca 200 m, så att vägbredden blir ca 6.5 m, och även bredare fordon kan mötas

Dokumenterat åtgärdsval väg 738, färjeläge Lyrön, Orust kommun

Den allmänna vägen 738 går från Nösund på Orust till Lyrön, via en färja som drivs av Färjerederiet. På Lyrön bor ca 115 personer året runt, men många fler fritidsboende. Vägnätet på ön är mycket smalt, och möten får ske vid mötesplatser eller korsningar/anslutningar. Vid färjeläget på Lyrön är vägen smal, men det finns inga extra ytor på någon av sidorna. Mot havet finns en brygga och båtplatser, och åt andra hållet en så gott som lodrät bergvägg. Detta innebär att om det står många fordon i kö för att köra på färjan, så blockerar de för de fordon som ska köra av, eftersom vägen är för smal att mötas på. Det blir också problem för större fordon, renhållning, räddningstjänst och liknande. Mot bakgrund av den låga belastningen finns inga planer på att standardhöja vägen på Lyrön. Delen allra närmast färjeläget har dock tappat sin funktion i takt med att bilarna blir fler och större, och här behövs åtgärder för att upprätthålla en godtagbar framkomlighet. Studien förordar en försiktig breddning genom sprängning av berget, på en sträcka av ca 200 m, så att vägbredden blir ca 6.5 m, och även bredare fordon kan mötas

Åtgärdsvalsstudie väg 172, Skällsäter-St Bön, Färgelanda kommun

Studien syftar till att utreda sträckan Skällsäter-Stora Bön på väg 172, och då särskilt ”svackorna” norr om Järbo mer i detalj, med avsikten att detta ska utgöra underlag för att objektet ska kunna prövas mot regional plan.

Åtgärdsvalsstudie Väg 27, Kilakorset (väg 154) – länsgräns, Svenljunga och Tranemo kommun

Det övergripande syftet med de åtgärder som studerats är att rädda liv, förhindra allvarliga personskador och att förbättra möjligheten att välja hållbara transportslag. Samtidigt ska alla transportslags tillgänglighet till målpunkter bibehållas och en hållbar samhällsutveckling främjas.   Tidigare åtgärdsvalsstudier och utredningar som har genomförts utmed den aktuella vägsträckan har beaktats och fungerat som underlag för studien (se avsnitt 1.3). De åtgärder som föreslås inom studien bedöms inte motverka den planerade utbyggnaden av industriområde i Lockryd. Utöver nationella transportpolitiska mål och regionala mål har även kommunala mål för kommunerna Tranemo, Svenljunga och Borås beaktats i studien

Åtgärdsvalsstudie väg 160 Stora Höga-Skåpesund

Väg 160 är en viktig väg för såväl arbetspendling som näringslivets godstransporter och sträckan mellan Stora Höga motet och rastplats Skåpesund är hårt belastad av biltrafik och köer uppstår dagligen. Det mest omfattande och komplexa problemet är på delsträckan Nösnäs – Myggenäs där det skapas köer som följer med upp på Stenungsöbron, över Stenungsön och i riktning mot Tjörnbron. Sedan har Källösundstunneln ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem i sig vilket innebär att lastbilar kör i mitten av det enda tunnelröret och därmed påverkar även övriga trafikanters framkomlighet. För att förbättra ovan beskrivna kapacitets- och framkomlighetsproblem föreslår ÅVS:en ett antal åtgärder för Stenungsöbron, Källösundstunneln och Källösundsbron, vilka kräver fördjupad teknisk utredning

Åtgärdsvalsstudie Väg 27, Kilakorset (väg 154) – länsgräns, Svenljunga och Tranemo kommun

Det övergripande syftet med de åtgärder som studerats är att rädda liv, förhindra allvarliga personskador och att förbättra möjligheten att välja hållbara transportslag. Samtidigt ska alla transportslags tillgänglighet till målpunkter bibehållas och en hållbar samhällsutveckling främjas.   Tidigare åtgärdsvalsstudier och utredningar som har genomförts utmed den aktuella vägsträckan har beaktats och fungerat som underlag för studien (se avsnitt 1.3). De åtgärder som föreslås inom studien bedöms inte motverka den planerade utbyggnaden av industriområde i Lockryd. Utöver nationella transportpolitiska mål och regionala mål har även kommunala mål för kommunerna Tranemo, Svenljunga och Borås beaktats i studien

Åtgärdsvalsstudie väg 160 Stora Höga-Skåpesund

Väg 160 är en viktig väg för såväl arbetspendling som näringslivets godstransporter och sträckan mellan Stora Höga motet och rastplats Skåpesund är hårt belastad av biltrafik och köer uppstår dagligen. Det mest omfattande och komplexa problemet är på delsträckan Nösnäs – Myggenäs där det skapas köer som följer med upp på Stenungsöbron, över Stenungsön och i riktning mot Tjörnbron. Sedan har Källösundstunneln ett allvarligt trafiksäkerhetsproblem i sig vilket innebär att lastbilar kör i mitten av det enda tunnelröret och därmed påverkar även övriga trafikanters framkomlighet. För att förbättra ovan beskrivna kapacitets- och framkomlighetsproblem föreslår ÅVS:en ett antal åtgärder för Stenungsöbron, Källösundstunneln och Källösundsbron, vilka kräver fördjupad teknisk utredning