Bladkryddor på friland

Frilandsodling av bladkryddor innebär ofta att de romatiska ämnena utvecklas på ett gynnsamt sätt, men idag finns brister i kunskapen om vilka produktionsmetoder och sortval som under svenska förhållanden ger en bra aromutveckling, kvalitet och hållbarhet. Detta projekt syftade till att bidra till utveckling av rationella och kostnadseffektiva produktionsmetoder, liksom att ge ökad kunskap om vilka sorter som är lämpliga för svenska klimat- och odlingsförhållanden för att erhålla såväl en hög kvalitet som en god hållbarhet. Basilika såddes på Torslunda försöksstation och på Björnhovda gård, Öland av sorterna/typerna genovestertyp ’Genoveser’, ’Edwina’ och ’Martina’, ’Stam 6’ och ’Stam 7’, klotbasilika ’Piccolino’ samt ’Fino Verde’, citronbasilika, röd basilika ’Rubin’ och. ’Ararat’ samt ’Petra’, kanelbasilika, limebasilika, och sorterna ’Emily’ och ’Greek Bush’. Sortimentet av basilika varierade något mellan de två försöksplatserna. Vidare planterades rosmarin på Torslunda försöksstation för att undersöka om vävtäckning kunde förbättra vinterhärdigheten. Betydelsen av tidpunkten för vävtäckningen undersöktes för rosmarinplantorna. Båda försöken utfördes som blockförsök med tre upprepningar. Efter skörd förpackades de olika sorterna/typerna av basilika i plasttråg, och lagrades vid 10 ºC under 10 dagar. Skördeutbyte, torrvikt vid skörd, vitamin C-innehåll vid skörd och efter lagring samt kvalitetsbedömning av andel säljbar vara vid skörd och efter lagring undersöktes i alla sorter av basilika, med undantag för vitamin C-innehåll som endast bestämdes för de sorter som odlades på Torslunda försöksstation. Vitaliteten hos rosmarinplantorna följdes under vinter och våren, och uppskattades under påföljande sommar. Resultaten från försöket visar att samtliga typer av basilika som ingick i försöket hade en god uppkomst samt tillväxt och utveckling. Variationen mellan sorterna fanns främst på tillväxten och utvecklingen, där till exempel hos limebasilika blominduceringen skedde tidigt, och den blommade vid skörd. I detta års pilotstudier visade basilika en stor variation i skördeutbyte, innehåll av vitamin C samt lagringskvalitet. Odlingsplats påverkade också kvalitet och hållbarhet hos basilikan, och i viss mån skördeutbytet. Lagringskvalitet vid förvaring i 10oC i 10 dagar gav ett övervägande bra resultat. Genovesertyperna, klotbasilika av sorten ’Piccolino’ samt en röd sort ’Ararat’ visade en högre andel säljbar vara efter lagring i förpackning i jämförelse med de övriga sorttyper. Rosmarinplantorna visade god vitalitet under höst och vinter, och täckningen med väv hade positiv inverkan på plantorna. Förhållandena under vårmånaderna mars/april gav dock skador på plantorna, som medförde att endast ett fåtal plantor klarade övervintringen. I detta försök verkade alltså det kritiska skedet för övervintring vara omställningen från vinter till vår, för vilken vävtäckningen var otillräcklig för att ge effektivt skydd

Salladslök

De senaste åren har färdigförpackade asiatiska bladgrönsaker introducerats på den svenska marknaden med stor försäljningsframgång. Konsumenter efterfrågar nya produkter som är fräscha, har ett attraktivt utseende samt kräver lite tillagningstid. På den svenska marknaden finns idag endast ett begränsat utbud av löksorter, även om sortimentet har ökat under senare år. Med det ökande intresset för andra länders matkulturer finns det potential för ett ökat användande av salladslök även i Sverige. Detta projekt har haft som målsättning att utveckla nya lökprodukter för svensk produktion med god kvalitet. Nya sorters lök av salladslök har provodlas under olika tider på säsongen, och kvalitet och hållbarhet har därefter testas, liksom olika typer av förpackningar. Vidare var även målsättningen att undersöka resultat på ogräsförekomst samt avkastning och kvalitet av olika sorters salladslök vid sådd i en kommersiell odling med de odlingsmetoder som praktiseras. Olika sorters salladslök (Allium fistulosum) odlades i ett fältförsök på Torslunda försöksstation (SLU), Öland. År 2008 odlades sorterna ’Ishikura improved’, ’Summer’, ’Kujo’, ’Red Beard’ och ’White Ishikura’ med sådd i högsommaren och skörd på hösten. År 2009 odlades sorterna ’Ishikura improved’, ’Summer’, ’Kujo’, ’Red Beard’, ’Evergreen’, ’Fuyuyo’, ’Shandong’, ’Parade’, ’Performer’ samt ’Tycoon’ F1 med sådd på våren och skörd på sommaren. Salladslök direktsåddes i maj 2010 i en kommersiell odling. I försöket såddes sorterna ’Parade’, ’Totem’, ’Kaigaro’, ’Tycoon’, ’Apache’ samt ’Ishikura White’ samtidigt för att bedöma sortskillnader med avseende på uppkomst och ogräskonkurrens. Försöket var både 2008 och 2009 indelat i tre block, och med slumpvis fördelning av parcellerna i blocken. Sådd skedde med såmaskin, med enradigt såband, vilket satte begränsningar för planttätheten 2008, och med treradigt såband 2009. Radavståndet var 50 cm. 2010 var utsädesmängden kalibrerad till 100-120 frön per löpmeter. Försöken gödslades efter jordanalys med mängd efter behov. Försöket skördades 2008 den 8:e oktober och 2009 7:e juli för hand, och avkastning per löpmeter registrerades. Utvalda sorter paketerades och hållbarheten vid lagring i kylrum följdes. 2010 skördades försöket efter 13 veckors kulturtid. De olika undersökta sorterna av salladslök gav olika resultat i uppkomst, tillväxt och skörd. 2008 gav ’Kujo’, följt av ’White Ishikura’ störst skördad totalvikt, men skillnaden mellan sorterna var mindre för den rensade skörden. Andel rensad skörd av totalvikt var 52,8 % för ’White Ishikura’, 53,1 % för ’Ishikura improved’, 51,3 % för ’Summer’, 48,0 % för ’Kujo’ och 58,8 % för ’Red Beard’. Vid skörden 2009 var totalvikten mellan 0,10 och 0,57 kg per löpmeter. ’Ishikura improved’ hade störst rensad skörd med 0,42 kg/löpmeter, vilket motsvarar 74,7 % av den totala vikten. Den rensade vikten av ’Kujo’ var 0,31 kg/löpmeter och av ’Performer’ 0,35 kg/löpmeter, vilket motsvarar 71,5 % respektive 74,7 % av den totala vikten. Härdighet och lagringsegenskaper var goda, med minst en veckas hållbarhet. På fält med god bördighet och inte alltför stort ogrästryck, går det att producera salladslök med direktsådd

Odling av basilika på friland i Sverige med sikte mot nya basilikaprodukter

Bladkryddor odlade på friland har en stor utvecklingspotential och kan svara mot det ökande intresset för smak och olika smakupplevelser. Färdigförpackade färska bladkryddor har potential att möta efterfrågan av lättillgängliga produkter som också ökar den kulinariska upplevelsen. Detta projekt har syftat till att undersöka om basilika går att odla på friland med acceptabel skördekvalitet och skördeutbyte i Sverige, samt vilken kvalitet och hållbarhet som kan förväntas. Projekt vill bidra till en kunskapsuppbyggnad för att öka utbudet av produkter från frilandsodlade bladkryddor, och att utveckla rationella och kostnadseffektiva produktionsmetoder för dessa produkter. Produktionstekniska åtgärder för basilika har undersökts; vilka åtgärder som är lämpliga för svenska förhållanden för att erhålla såväl en hög kvalitet som en god hållbarhet. Vidare har projektet utvärderat om efterfrågad kvalitet kan erhållas för dessa produkter vid maskinell och manuell skörd. Valet av förpackning är av stor betydelse för färska trädgårdsprodukter, och så även för förpackade bladkryddor, eftersom det kan ha stor inverkan på hållbarheten hos produkterna. Olika förpackningsfilmer har jämförts med avseende på dess inverkan på hållbarhet och på bibehållande av kvaliteten efter skörd. I projektet har även analyser av fenoliska ämnen utförts, vilka är av intresse för skördeproduktens hållbarhet efter skörd. Fenoliska ämnen är även ämnen som anses ha hälsobefrämjande mervärde. I projektet analyserades nivåerna av fenoler i olika basilikatyper. Då basilika är en bladkrydda med generellt kort hållbarhet efter skörd har i projektet också olika torkmetoder testats med avseende på bevarande av produktens färg. Resultaten visar att skördeutbytet för basilika med en utsädesmängd på 6 kg/ha i ett radodlat odlingssystem var tillfredställande. Det var en fördel med kulturtäckning tidigt för att påskynda uppkomst och tillväxt, men det fanns ingen signifikant skillnad i skördeutbyte av basilika med kulturtäckning i 3 veckor i förhållande till 6 veckor. Skördeutbyte för basilika med en utsädesmängd på 18 kg/ha i ett bäddodlingssystem för maskinell skörd med en planthöjd på 10-16 cm kan vara tillfredställande för packning i tråg men denna planthöjd är för hög för skörd för påsförpackning. Förpackad färsk basilika kan uppnå en hållbarhet i upp till 10 -14 dagar, vid 10oC. Vid förpackning av färsk basilika i tråg med OPP film vid 10oC i 14 dagar är laserperforerad eller operforerad film att rekommendera framför makroperforerad. Genomgående var viktminskningen under lagringen lägst på basilika förpackad i operforerad OPP-film, för både basilika odlad med 3 och 6 veckors kulturtäckning. Vidareförädling av basilika till en torkad produkt gav ett tillfredställande resultat. Det fanns en skillnad i utseende beroende på ursprungsmaterialets färg och färgnyans, samt torkmetod. Genomgående har den mikrotorkade basilikan en djupare färg med mer lyster. De sorttyper som överlag ger en godtagbar torkad produkt med god färgåtergivning oberoende av torkprocess är Genoveser och limebasilika, med undantag för de frystorkade produkterna av dessa sorter

Klorofyllmätare är inte ett tillförlitligt redskap för kvävebestämning i vinblad

Behovsanpassad näringsförsörjning till vinplantor är en viktig förutsättning för stabila druvskördar av hög kvalitet, friska bär och hög vinkvalitet. För en optimal näringsförsörjning måste makro- och mikronäringsämnen föreligga i marken i tillgänglig form då växten behöver dem. Tillgång till näring måste vara säkrad under hela vegetationsperioden. I detta sammanhang spelar försörjning med kväve en särskild roll. Överdosering leder inte bara till obalans i vinstockarnas tillväxt och utveckling samt skördekvalitet, utan har också miljömässiga konsekvenser. Dessutom är kvävegödselmedel dyra. Behovsanpassad försörjning med kväve är därför viktigt. Denna studie är en första utvärdering av samspelet mellan bladfärg och kvävehalt i bladen. Studien genomfördes i en odling på Bjärehalvön med fyra olika vitvinssorter (Solaris; Ortega; Pinot gris; Siegerrebe) på fyra lokaler. Bladfärgen mättes icke-destruktivt vid tre utvecklingsstadier (BBCH 55, 65, 73) i första hand genom klorofyllfluorescens; kontrollmätningarna genomfördes med en fotoelektrisk kolorimetrisk metod (Hunter lab color space). Fem färgkategorier definierades utifrån klorofyllfluorescensmätning. Näringsinnehåll i bladet bestämdes genom bladanalys vid ett av tillfällena. Första insamlingstillfället användes för kalibrering och definiering av gränsvärde för färgkategoriseringen. Våra preliminära resultat visar att Bladfärgen varierar mellan de fyra vitvinssorterna Bladfärgen skiljer sig mellan de tre provtagningstillfällena Klorofyllfluorescensmätning inte är en tillförlitlig generell metod för bedömning av kvävehalt i vinblad