Inertia in Cooperative Remodeling

Which organization model is appropriate for a cooperative enterprise depends on the prerequisites in its business environment. When conditions are changing, the firm must adapt itself. The entry of Sweden, Finland, and Austria into the European Union led to radical changes for agricultural cooperation, especially for Swedish cooperatives since agricultural policy was not allowed a transitional period. After two years, Swedish cooperatives have still not adapted their organization model despite poor agricultural profitability. The hindering factors are conservatism among members and difficult institutional conditions with regard to legislation and public opinion.Agribusiness,

The New Zealand Dairy Cooperatives’ Adaptation to Changing Market Conditions

This article examines the market conditions, the strategies, and the organizational structures of agricultural cooperatives. Based on the growing literature on cooperative organizational models, it is expected that the new organizational patterns in the New Zealand dairy cooperatives in the early 2000s are a consequence of market changes. Case studies of the three cooperatives are conducted, focusing on the organizational structures in terms of collective versus individualized attributes. The dissolution of the New Zealand Dairy Board created new market opportunities for the cooperatives. Hence, the co-operatives had reason to develop new market strategies, and in order to pursue these well, they changed their organizational structures. The observations indicate that more liberalized and open markets require cooperative organizational models with more individualized traits.Cooperative, Dairy, New Zealand, Fonterra, Market strategy, Organizational model, Agribusiness, Livestock Production/Industries,

Kapitalenheter kan ge australiensiska kooperativ finansiella muskler

Det finns stora skillnader mellan lagstiftningen om kooperativt företagande i olika länder. Det är alls inte självklart att en föreningslag innehåller regler om förlagsinsatser och emissionsinsatser på samma sätt som i Sverige. Båda dessa finansieringsinstrument har visat sig vara värdefulla särskilt för de stora svenska föreningarna. När efterlikvider och återbäringar till en del kan behållas inom föreningen såsom emissionsinsatser, stärks föreningens balansräkning utan att medlemmens likviditet försämras, eftersom emissionsinsatserna kan köpas och säljas på en marknad. Genom att utge förlagsinsatser kan föreningen få in ett stabilt kapital från medlemmar och andra investerare, och omsättningsbarheten garanterar att innehavet finns hos de, som har rätta riskpreferenser, avkastningskrav och planeringshorisonter

Annat än pengar styr engagemang i Lantmännen

När en demokratisk organisation blivit stor, måste det finnas mellanled mellan medlemmarna och ledningen. Så är det i alla kooperativa, politiska, ideella, och andra större medlemsorganisationer. Mellanleden ska förmedla synpunkter från gräsrotsnivån till organisationens topp. Vidare ska mellanleden ge information till medlemmarna om vad som händer inom organisationen. Utan dessa funktioner kommer ledningen inte att styra såsom medlemmarna vill och medlemmarna kommer inte att uppleva organisationen som meningsfull

Kooperation på kinesiska

Det finns lantbrukskooperation i alla länder med marknadsekonomi. De kooperativa företagens uppgift är ju att se till så att marknader fungerar bättre än vad de skulle ha gjort utan kooperation. Under många år har USA varit landet med mest omfattande lantbrukskooperation. Nu har Kina gått förbi och det med råge. Statistik säger att det år 2012 fanns 689 000 föreningar med 43 miljoner bönder som medlemmar dock endast är en femtedel av landets alla bönder. En förklaring är att Kina år 2007 antog sin första föreningslag. Regeringen fick en del hjälp av utländska experter och det blev en lagstiftning som rimmar väl med vad man internationellt sett anser vara kooperation. Således kräver lagen att föreningar ska tjäna medlemmarnas ekonomiska intressen, vara styrda av medlemmarna samt vara ägda av medlemmarna

Lantbrukarandan är ur fas med omvärlden

Familjejordbruk är ett ord med starka känslomässiga laddningar. Alla tycks omhulda familjejordbruket och familjejordbruk har också varit en politisk målsättning i olika länder. Ekonomer har hävdat att familjeägande är den ekonomiskt överlägsna organisationsformen för lantbruksproduktion. Visst förekommer stordriftsfördelar inom lantbruk, men det finns gränser. En gräns är att det är kostsamt att ha anställd ledningspersonal när det gäller biologisk produktion. De anställda agerar inte självklart för att produktionen ska bli så effektiv som möjligt. En familjejordbrukare har däremot intresse av att ständigt hålla uppsikt över vad som kan tänkas hända i produktionen