Förord

Detta är den nionde skriften i forskningsprogrammet Vetenskap och beprövad erfarenhets (VBE:s) skriftserie om begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet. Denna gång är skriften resultatet av ett pågående samarbete med forskningsprogrammet Foresight vid Malmö universitet. Foresights forskning är inriktad på att hitta nya verktyg för att identifiera patienter som löper ökad risk för karies och tandlossning. Kunskaper om munhålans bakterieflora, biomarkörer och avancerad teknik skall gemensamt leda till effektiva prediktionsmodeller och ett bättre förebyggande arbete. Klinikern skall få användbara redskap. Det är inte alltid vetenskap och beprövad erfarenhet går hand i hand. Ibland finns vetenskapen men inte erfarenheten. De prediktionsmodeller Foresight skall forska fram kommer, när de blir verklighet, att behöva kompletteras med beprövad erfarenhet. Instrumenten och modellerna måste testas ute på klinikerna. Ibland finns erfarenheten men inte vetenskapen. I viss mån har tandvården kanske vuxit fram på det sättet. Och ibland står den praktiska erfarenheten i strid med samtida forskningsrön. Oavsett hur situationen ser ut påverkar kunskapsläget (vetenskap och beprövad erfarenhet) tandläkarens beslutsfattande, gör det enkelt eller komplicerat. Men det påverkar också på ett avgörande sätt utbildningen av framtidens tandvårdspersonal.Vetenskap och beprövad erfarenhet är ett viktigt begrepp, och att det är av stor betydelse framgår tydligt om man tittar närmare på tandvården

A new challenge for objective uncertainties and the propensity theorist

The paper is concerned with the existence of objective uncertainties. What would it take for objective uncertainties to exist, and what would be the consequences for our understanding of the world we live in? We approach these questions by considering two common theories on how we are to understand the being of propensities and how it pertains to possible outcomes that remain unmanifested. It is argued that both or these theories should be rejected, and be replaced with a theory we call unrestricted actualism according to which the possible outcomes of propensities (whether realized or unrealized) are denizens of the actual world

Climate change, values, and the cultural cognition thesis

Recently the importance of addressing values in discussions of risk perception and adaptation to climate change has become manifest. Values-based approaches to climate change adaptation and the cultural cognition thesis both illustrate this trend. We argue that in the wake of this development it is necessary to take the dynamic relationship between values and beliefs seriously, to acknowledge the possibility of bi-directional relationships between values and beliefs, and to address the variety of values involved (e.g. personal, epistemic and cultural values). The dynamic relationship between values and beliefs, we claim, highlights the need to bring ethical considerations to bear on climate change communication. In particular, we must ask whether it is acceptable to tailor information about the risks of climate change in an effort to maximize communicative effectiveness given the values of the target group

Why metaphysicians do not explain

The paper discusses the concept of explanation in metaphysics. Different types of explanation are identified and explored. Scientific explanation is compared with (alleged) metaphysical explanation. The comparison illustrates the difficulties with applying the concept of explanation in metaphysics

Value uncertainty and value instability in decision-making

The purpose of this paper is to clarify the role of value uncertainty and value instability in decision-making that concerns morally controversial issues. Value uncertainty and value instability are distinguished from moral uncertainty, and several types of value uncertainty and value instability are defined and discussed. The relations between value uncertainty and value instability are explored, and value uncertainty is illustrated with examples drawn from the social sciences, medicine and everyday life. Several types of factor producing value uncertainty and/or value instability are then identified. They are grouped into three categories and discussed under the headings ‘value framing’, ‘ambivalence’ and ‘lack of self-knowledge’. The paper then discusses the role of value uncertainty in decision-making. The concluding remarks summarize what has been achieved and what remains to be done in this area

Hur förstå "och" i "vetenskap och beprövad erfarenhet"?

”Varje läkare, vare sig han är i allmän tjänst eller enskilt utövar läkaryrket, åligger att i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet meddela patient de råd och, såvitt möjligt, den behandling, som patientens tillstånd fordrar,”Begreppet vetenskap och beprövad erfarenhet har åtminstone sedan 1800-talet följt svenska läkare, inte minst genom ovanstående bestämmelse i de läkarinstruktioner som gällde 1890-1994. Man tänker ofta på den som en ”relativt klar och preciserande bestämmelse” (SOU1989:60, 58), men både bestämmelsen och begreppet är numera så viktiga – för en mängd professioner – att man inte bör slå sig till ro med en känsla av lättnad.En av svårigheterna med att förstå innebörden i begreppet består i att förstå hur de två komponenterna vetenskap och beprövad erfarenhet hänger ihop. Vad betyder det att en behandling ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet? Det är om denna betydelsefulla men svårgripbara konjunktion som denna text handlar. Den användning av vetenskap och beprövad erfarenhet som vi är intresserade av här är när en bestämmelse där begreppet ingår används som en måttstock eller standard för våra handlingar. Det finns många sätt att uttrycka en sådan standard. Man kan kräva att handlingen ska vara i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, eller att den ska vara förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet, och så vidare. Att det vi gör är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet betyder ju inte att det just nu finns vetenskapligt stöd för våra handlingar eller att vi kan legitimera dem genom att referera till beprövad erfarenhet. Förenlighetskravet är avsevärt svagare än enlighetskravet. Vi ska här utgå ifrån att det är speciellt intressant att förbättra vår förståelse av vad som krävs för att en behandling ska vara i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det kravet är starkare än förenligt med men kanske svårare att precisera än i enlighet med. Det är en vanlig formulering när till exempel Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, granskar frågor som har med vetenskap och beprövad erfarenhet att göra, och den speglar också bestämmelsen läkarinstruktionen. Vår text vill alltså bidra med en analys av:(VBE) X är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhe

Science and proven experience: a Swedish variety of evidence-based medicine?

A key question for evidence-based medicine (EBM) is how best to model the way in which EBM should “[integrate] individual clinical expertise and the best external evidence” (Sackett et al. 1996). We argue that the formulations and models available in the literature today are modest variations on a common theme and face very similar problems. For example, both the early and updated models of evidence-based clinical decisions presented in Haynes, Devereaux and Guyatt (2002) assume (with Sackett, et. al., 1996) that EBM consists of, among other things, evidence from clinical research and clinical expertise. On this A-view, EBM describes all that goes on in a specific justifiable medical decision. There is, however, an alternative interpretation of EBM, the B-view, in which EBM describes just one component of the decision situation (a component usually based on evidence from clinical research) and in which, together with other types of evidence, EBM leads to a justifiable clincial decision but does not describe the decision itself. This B-view is inspired by a 100-years older version of EBM, a Swedish standard requiring medical decision-making and practice to be in accordance with ‘science and proven experience’. In the paper we outline how the Swedish concept leads to an improved understanding of the way in which scientific evidence and clinical experience can and cannot be integrated in light of EBM. In addition the paper sketches the as yet unexplored historical background to EBM