Extending the Environmental Focus to Supply Chains. ISO 14001 as an Inter-Organizational Tool?

In the wake of preventive thinking, attention has turned towards a life cycle perspective of products. Businesses can no longer ignore the environmental impacts of the products outside the borders of their own facilities. Consequently companies are now extending their environmental considerations beyond their internal production to include the environmental performance of their suppliers and supply chains. At the same time, many companies are implementing environmental management systems, certified according to the international standard ISO 14001. Therefore, the question arises, could the structure of an EMS, as outlined in the ISO 14001 be used as an inter-organizational tool for setting, communicating, and monitoring the environmental requirements in the supply chain. This thesis considers this question and presents the results from recent literature, and practical experiences. It goes on to analyze and discuss the possibilities and potential problems connected to this extended use of the standard. The results establish the importance of building trust and close relationships between the cooperating companies. Trust relates also to credibility of the ISO 14001 and its certification audit. The research suggests better use of the companies’ internal capabilities stemming from implementation of ISO 14001 in order to overcome some of the problems

Miljöarbete inom Svensk Tillverkningsindustri. En färd från myt till verklighet

Föreliggande undersökning genomfördes under hösten och vintern 2007 av forskare vid Internatio-nella Institutet för Industriell Miljöekonomi (IIIEE) vid Lunds Universitet på uppdrag av Miljömålsrå-det. Syftet med undersökningen var att belysa dagens miljöarbete inom tillverkningsindustrin och göra jämförelser med resultat från tidigare motsvarande studier som genomfördes 1991 och 1998. Syftet var också att belysa hur och i vilken omfattning de nationella miljökvalitetsmålen påverkar företagens miljöarbete. Rapporten bidrog därmed till den samlade utvärderingen av arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen som presenterades under våren 2008. Undersökningen baserades på telefonintervjuer med miljöansvariga/personer som konkret utför miljöarbete i 272 slumpvis valda tillverkande företag fördelade över landet i olika branscher och storleksklasser. Bortfallsfrekvensen var 16 procent. Miljöarbetet undersöktes genom vilka konkreta åtgärder som genomförts inom olika områden, hur dessa åtgärder speglas i den övergripande bil-den av företagets miljöaspekter, hur miljöarbetet organiserats och personalen involverats. En sam-lad bedömning av företagens miljöarbete gjordes genom att indela dem i olika kategorier. Katego-rierna motsvarar en femgradig ”betygsskala” från miljöpassiva till miljöanpassade strategier för mil-jöarbetet. Företagens drivkrafter, policies och motiv för miljöarbete undersöktes också. Under tidsperioden 1991- 2007 har tillverknings¬industrins miljöarbete suc¬cessivt förbättrats. Kategorimedelvärdet (”medel¬betyget”) har höjts mellan varje undersökningstillfälle, såväl totalt sett som inom varje storleksklass, vilket framgår av diagrammet. Kategorimedel¬värdet för hela till-verkningsindustrin var år 2007 1,9 jämförelse med 1,4 år 1991. Kategorimedelvärdet för anställda inom tillverkningsindustrin har ökat från 2,1 år 1991 till 2,7 år 2007. Ett mönster som går igen från de tidigare undersökningarna är att de större företagen i allmänhet har mer utvecklat miljöarbete och tydligare miljöstrategi än de mindre företagen. De största företagen (>500 anställda) införde mycket av sitt miljöarbete under 1990-talet och har fortsatt att utveckla sitt miljöarbete. Det är dock bland de medelstora (50 – 499 anställda) företagen de tydligaste förbättringarna kan konstateras. Kategorimedelvärdet har även ökat inom storleksklassen småföretag (1- 49 anställda), men i väsentligt lägre utsträckning. Fortfarande är miljömedvetenheten relativt låg bland de minsta före-tagen. Miljökravställarna har skiftat från att domineras av miljömyndigheterna till i allt högre grad utgöras av kunder och konsumenter. Klassiska ”end-of-pipe”-lösningar på miljöproblemen har under perio-den 1991-2007 kompletterats en blandning av tekniska och organisatoriska åtgärder. Miljöanpass-ning av transporterna har seglat upp som en miljöaspekt som anses som allt viktigare och underle-verantörernas roll i miljöarbetet har fått större betydelse. Miljöarbetet integreras i styrningen och uppföljningen i företagen och ifrågasätts alltmer sällan. Företag med miljöledningssystem (ISO 14001) har generellt ett mer utvecklat och systematiskt miljöarbete. De flesta tillverkningsföretag (78 procent) känner inte till Sveriges 16 miljökvalitetsmål. Omkring var femte företag (21 procent) känner till målen, men endast 1 procent av företagen vet vilka de olika målen är. Dessa siffror präglas dock av småföretagens stora dominans i antal. Mer än hälften av de företag som har femtio eller fler anställda känner till miljökvalitetsmålen. Det är endast 5 procent av det totala antalet tillverkande företag som anser sig påverkade av miljömålen. Eftersom dessa i huvudsak är större företag sysselsätter de emellertid ca 30 procent av arbetskraften inom tillverk-ningsindustrin

ISO 14001 as a tool for environmental supply chain engagement- what is in the way?

This paper reports on research on the engagement of ISO 14001 certified companies in environmental supply chain management, the drivers and barriers that influence their involvement, and how these forces correspond to the internal environmental management activities. In parallel, the issues of internal capabilities of companies, crucial for companies to respond to such driving forces, are highlighted. The research is based on qualitative in-depth interviews with experienced environmental managers, as well as upon outputs from focus group discussions with managers, environmental experts and industrial association members. The study reveales that companies are primarily induced to engage in environmental supply chain management by external drivers, such as media attention and general public interest. Engagement in the environmental supply chain management activities are not perceived as a means to increase a company‟s competitive advantage, but as a method to minimize risk of reputation loss. Environmental supply chain management is explored from the viewpoint of industry representatives themselves, and is contrasted with the opinions of the industry association representatives. In addition it focuses upon internal capabilities of customer companies and the potential use for supply chain activities

Åtgärdsprogram för miljömålen i Kronobergs län 2014-2020 Komplettering : Hållbar konsumtion, beslutad av Länsstyrelsen 2015-11-17

BAKGRUND Målsättningen för Sveriges miljöpolitik är att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Detta övergripande mål är det så kallade generationsmålet. Grunden för miljöarbetet är våra miljökvalitetsmål som beslutades av riksdagen år 1999. MILJÖMÅLSTRUKTUREN Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål och ett övergripande generationsmål. Miljökvalitetsmålen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö-, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Målen ska nås inom en generation, det vill säga till 2020 (Begränsad klimatpåverkan till 2050). Miljökvalitetsmålen syftar till att: • främja människors hälsa • värna den biologiska mångfalden och naturmiljön • ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena • bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga • trygga en god hushållning med naturresursernaLänsstyrelsen har fastställt Regionala miljömål för perioden  2013-2020. För Kronobergs län finns där med 45 regionala mål som har beslutats för att komplettera Generationsmålet, Miljökvalitets- målen och Etappmålen. Samtliga aktuella mål finns samlade i dokumentet Regionala mål i Kronobergs län 2013-2020. Dokumentet finns på Länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/kronoberg.ÅTGÄRDSPROGRAM Miljöarbetet pågår ständigt i många verksamheter med sikte på miljömålen. Sammantaget visar de bedömningar som görs varje år, att även om arbetet går framåt, krävs det kraftfulla insatser om vi ska kunna nå miljökvalitetsmålen till år 2020. Takten i åtgärdsarbetet måste helt enkelt öka. För att skynda på arbetet har regering och riksdag beslutat att länsstyrelserna ska arbeta mer aktivt för att nå målen på regional och lokal nivå. Ett sätt att göra detta är att ta fram åtgärdsprogram för varje län i bred samverkan med berörda aktörer. SYFTE Åtgärdsprogrammet är en del av det miljöarbete som pågår ständigt i många verksamheter i länet. Både offentlig sektor och näringslivet jobbar med egna internsatta miljömål och många har även lyckats att påbörja arbetet med de tidigare beslutade åtgärderna. De åtgärder som finns i tidigare beslutat åtgärdsprogram 2014-2020 syftar på att öka möjligheten att nå de nationella och regionala miljömålen. Men för att nå generationsmålet krävs det dock bredare syn på vår miljöpåverkan, där vi tar hänsyn till vårt beteende och miljöproblem som förekommer utanför Sveriges gränser men ändå är orsakade av oss. Vår konsumtion är ett sådant område. Den ger upphov till miljöföroreningar och förstörelse, inte bara i vårt eget län utan också ofta i största grad där våra varor är producerade. För att omfatta även generationsmålet i åtgärdsarbetet har Länsstyrelsen antagit utmaningen att utveckla ett kompletterande tema till åtgärdsprogrammet, tema Hållbar konsumtion

Inter-organizational use of EMS in the supply chain management: some experiences from Poland and Sweden

The paper investigates the possibility of using environmental management systems (EMSs) as a tool for the environmental management of supply chains. Based on interviews with environmental managers of selected companies, the paper highlights the importance of taking a long-term perspective in terms of both the cooperation with suppliers and developing the supply chain perspective for EMSs. The role of cultural influence from foreign partner companies in building the proactive environmental focus and stimulating the spread of EMSs is underlined here. In addition, the paper looks at the development, use and control of supply chain environmental requirements and their possible integration into the buyer's and supplier's EMSs. Finally, important shortcomings of EMSs, such as the lack of enforcement forbearance and the credibility of ISO 14001 certification, are discussed

Environmental supply chain management, ISO 14001 and RoHS. How are small companies in the electronics sector managing?

This study explores the use of environmental management systems for initiating and controlling environmental improvements in the context of supply chain cooperation. It examines how environmental requirements are reaching smaller companies in the electronics supply chain, especially in the light of recent legal changes such as enforcement of the RoHS Directive. It is based on qualitative interviews with environmental and purchasing managers of 21 small and medium-sized companies. The results point out a lack of significant drivers for these companies to implement proactive measures when dealing with environmental issues, owing to limited customer pressure. RoHS and legal compliance are the only environmental customer criteria to be met, while ISO 14001 works as an optional supplier selection criterion. In consequence, companies are not focusing on environmental work within their supply chains, and the potential of influencing the environmental profile of suppliers by shaping their ISO 14001 is not used

Spa and wellness- are there environmental challenges?

This article focuses on sustainability and environmental challenges in spa industry and describes motivations and possible barriers spas can face while addressing them. Environmental issues are gaining on importance for spa industry, as visiting spa becomes a popular leisure activity, leading to steady growth of the industry and increased public visibility. Spa companies are known to consume natural resources such as energy or water, cleaning chemicals, personal care and disposable products, as well as to produce waste, all in amounts related to the type of spa. Additionally, as customers’ environmental awareness grows, they are becoming an important stakeholder group interested in receiving wellness treatments not burdened with substantial environmental impacts. The research related to this field is however still rather fragmented and not well represented in academic literature. This meta-analysis highlights therefore the sustainability challenges in spa industry by drawing upon existing academic literature related to this industry as well as to better established research fields of sustainability in hotel and hospitality industries. With use of comparative analysis it demonstrates the relevance of sustainability concept for spa industry, discusses the environmental implications of spa operations as well drivers and possible obstacles for companies to tackle them. It also highlights the potential role customers may play in the greening process of spas. This paper contributes as well to development of the research field by highlighting possible future research directions

Use of environmental requirements in the supply chain relations: some experiences from Poland and Sweden.

Growing number of ISO 14001 certifications worldwide creates new possibilities for organizations to benefits from the global recognition of the standard. One of them is unequivocally the use of ISO14001 certificate as one of conditions for supply chain cooperation. Such situation pulls many enterprises into implementation of the systems for the bare reason of fulfilling the requirement, abreast to creating new control structures for supply chain relations maintenance. While this continues, the reality check pulls research and business communities to realize that requiring the bare certification is not enough to assure the proper level of environmental performance of actors in question. The main goal of the study was to evaluate the gap between the encountered practice of suppliers management and accommodating of this issues within the existing environmental management systems. The status of environmental requirements in selected elements of supply chains was investigated, comparing the present practice in Poland and Sweden. In the same time the application of environmental management systems in terms of originating the requirements, their management and control was further explored. The results were projected on the possibilities of functional upgrade of the EMS to the function of the supply chain management tool

Finding the connection: environmental management systems and environmental performance

With more than 130,000 organizations worldwide certified according to ISO requirements, business people, regulatory authorities and other stakeholders have reason to wonder whether the purpose of ISO 14001, which is to help improve environmental performance, is being fulfilled. There is a growing body of literature attempting to answer this question. The results, however, are inconclusive. This meta-study analyzes a pool of 23 studies connecting environmental performance to environmental management systems. It shows that the reason that earlier studies arrived at mixed conclusions is twofold. Firstly, there is no agreement on what environmental performance is or how to measure it. Secondly, there is neither clarity nor agreement about how or why environmental management systems are expected to aid performance. It is therefore unclear whether the mechanisms that lead to improvement are expected to be the same for all companies or dependent on each implementation. The authors conclude that it is more fruitful to research how environmental management systems affect performance, rather than whether they do so or not. The recommended starting point for such studies is environmental performance as each organization defines it. This in turn implies a case by case approach and a need for much more research in the field

ISO 14001 in environmental supply chain practices

This paper focuses on the role of ISO 14001 in environmental supply management practices in Swedish companies. It discusses the existing and potential role of ISO 14001 for three key operational tasks of environmental supply chain management: to communicate the requirements to the supplier, to motivate and enable the supplier, and to verify that the supplier follows the requirements. The study used three different research methods: interviews with environmental managers, focus group discussions and a survey of two multinational companies and their operating units in several countries. It concludes that cooperation between the purchasing and environmental functions within a company is frequently not sufficiently achieved in implementation of ISO 14001; this makes the communication of customer requirements to suppliers less efficient. Building close relationships with suppliers is important to overcome initial difficulties, but this often conflicts with having a large supplier base. For the supplier to have an ISO 14001 certificate is seldom an absolute requirement, however, preference is often given to such suppliers. The value of the ISO 14001 certificate, as a proof of environmental performance, is a combination of the supplier’s environmental ambitions, the advancement of supply chain practices of the customer and the ambitions of the certification bodies. Supplier audits are not commonly used as they are resource-consuming. Monitoring and verification approaches need further development