How police officers juggle work, a life partner, and kids

Police officers frequently encounter stressful social situations during their working days. Furthermore, previous research on policing and families show that police officers’ families are impacted in different ways when at least one member of the family has the role of a police officer. Despite work spilling over to family life there is currently little research on police officers’ role-balancing. Thus, the purpose of this study was to explore and describe the challenges that arise at the intersection between police officers’ professional roles and their private life roles as parents and life partners, as well as how police officers balance these roles in between. We used qualitative content analysis after interviewing 13 uniformed police officers. The findings show how the police officers’ professional roles affect their private life roles within three different sub-themes and are summarized under the theme of “Balancing conflicting roles: Coping with professional and private life commitments”. The theme revolves around the various challenges of working as a uniformed police officer, such as hypervigilance and risks, as well as the enrichments and conflicts of working shifts while also juggling private life roles. The results also touch on gender and equality in life-partner relationships. The study raises an important question about how these challenges can be mitigated within Police authorities to enable uniformed police officers to balance their professional and personal lives in a healthy and sustainable manner

Resilience and Migration: Iranians Living in Australia

Migration is often a challenging and stressful experience but there is significant variation in the response of individuals to migration-related challenges. This study investigated factors that contribute to resilience among Iranians living in Australia and the relationship between resilience, migration, and socio-demographic variables. Data was collected from 182 Iranian immigrants and refugees. This study used a mixed-method design comprised of an online questionnaire and 12 semi-structured interviews. Lower levels of resilience were found among individuals who had experienced higher levels of discrimination compared to those who had experienced moderate levels (p < 0.05). Refugees reported lower levels of resilience and a higher experience of discrimination than immigrants (p < 0.05). Interview findings reveal the two main themes that contributed to resilience, which were protective factors including personal and social competencies, social and family support, and longer duration in Australia and risk factors such as unemployment, discrimination, and loneliness. Several possible approaches to assist immigrants and refugees are suggested, including strategies that could lessen the challenges of the migration process and enhance protective factors associated with resilience

Реконструкция системы электроснабжения ОАО «Гомсельмаш» в связи с изменением технологического процесса и внедрение энергосберегающих мероприятий

Background: The Health System Responsiveness Questionnaire is an instrument designed by the World Health Organization (WHO) in 2000 to assess the experience of patients when interacting with the health care system. This investigation aimed to adapt a Mental Health System Responsiveness Questionnaire (MHSRQ) based on the WHO concept and evaluate its validity and reliability to the mental health care system in Iran. Design: In accordance with the WHO health system responsiveness questionnaire and the findings of a qualitative study, a Farsi version of the MHSRQ was tailored to suit the mental health system in Iran. This version was tested in a cross-sectional study at nine public mental health clinics in Tehran. A sample of 500 mental health services patients was recruited and subsequently completed the questionnaire. Item missing rate was used to check the feasibility while the reliability of the scale was determined by assessing the Cronbach's alpha and item total correlations. The factor structure of the questionnaire was investigated by performing confirmatory factor analysis (CFA). Results: The results showed a satisfactory feasibility since the item missing value was lower than 5.2%. With the exception of access domain, reliability of different domains of the questionnaire was within a desirable range. The factor loading showed an acceptable unidimentionality of the scale despite the fact that three items related to access did not perform well. The CFA also indicated good fit indices for the model (CFI=0.99, GFI=0.97, IFI=0.99, AGFI=0.97). Conclusions: In general, the findings suggest that the Farsi version of the MHSRQ is a feasible, reliable, and valid measure of the mental health system responsiveness in Iran. Changes to the questions related to the access domain should be considered in order to improve the psychometric properties of the measure

There Is Still So Much to Learn From Legislation

Denna rapport tar sin utgångspunkt i den svenska regeringens ställningstagande att barn som inte anses ha skyddsbehov eller andra skäl att stanna i Sverige ska kunna återvända hem på värdiga sätt. Samma regering har dock också tydligt uttalat att antalet av- och utvisningar väsentligen ska öka i förhållande till tidigare år. Det är den potentiella spänningen mellan skarpa krav på effektivitet i av- och utvisningsärenden å ena sidan och kraven på värdighet, respekt för mänskliga rättigheter och barnets bästa å den andra, som undersöks i den här rapporten. Fokus ligger på hur centrala aktörer förhåller sig till och tolkar dessa krav och på vad deras respektive förhållningssätt och tolkningar betyder för samverkan dem emellan. Tre fallstudier i kommuner av varierande storlek belägna i de geografiskt åtskilda länen Västerbotten, Skåne och Värmland har genomförts. Fallstudierna bygger på totalt 49 intervjuer med handläggare på Migrationsverket, socialsekreterare, gode män, HVBpersonal och poliser – alla verksamma som centrala aktörer vid av- och utvisningar. I analysen av det insamlade materialet betraktas de professionella aktörerna (de gode männen undantagna) som gräsrotsbyråkrater med vida handlingsutrymmen. Det som undersöks är i vilken utsträckning de anser sig kunna omsätta de politiska målsättningarna om ökad effektivitet och bibehållen värdighet i praktiken. För att kunna analysera vad det är som utmärker samarbete och samverkan mellan aktörerna används teorier om interorganisatorisk samverkan. De huvudsakliga slutsatser som framkommit i rapporten är att uppfattningar om och förhållningssätt till det effektiva och värdiga återvändandet skiljer sig åt bland de olika aktörerna i Västerbotten, Skåne och Värmland. Aktörerna gör egna tolkningar av begreppen effektivitet och värdighet, i vilka mening skapas utifrån professionella erfarenheter, roller och uppdrag. De största skillnaderna i uppfattning och tolkning har återfunnits mellan aktörskategorierna, inte mellan de tre fallstudierna. Polis och Migrationsverk anser generellt att effektivitet och värdighet går att förena. Poliserna och tjänstemännen på Migrationsverket har jämfört med de andra aktörerna oftare ett uttalat legalt perspektiv och ser både värdighet och respekt för barnens mänskliga rättigheter som inbäddade i det juridiska ramverket. Socialsekreterare, HVB-personal och gode män anser däremot generellt att ett återvändande mot ett barns vilja inte någonsin kan bli värdigt. De är också mer benägna att se det som att Barnkonventionen i relation till utlänningslagen hamnar i underordnad ställning. Vissa likheter mellan aktörerna har också kunnat identifieras. Samtliga betonar gott bemötande, god kommunikation och tydlig information i relation till de barn som fått av- eller utvisningsbeslut. Aktörernas olika förhållningssätt får konsekvenser för deras samverkan. Överlag kan samverkan i samtliga undersökta kommuner beskrivas som begränsad, oklar, personberoende och utan gemensamma mål. Aktörerna uttrycker brist på tillit och många upplever en känsla av ensamhet i sina roller. Goda erfarenheter av samverkan finns visserligen men det är tydligt att skilda professionella normer, organisationskulturer, erfarenheter och perspektiv försvårar samverkan.Vad är ett värdigt återvändand

Trauma and resiliency : a study of refugees from Iran resettled in Sweden

Several single factors have been identified as related to coping with trauma and as protective factors. Several studies emphasize the importance of personality, core beliefs, coping strategies and social support. However little attention has been paid to resiliency. The aim of the study was to identify some determinants of an individual’s resiliency after experienced traumatic life events, and to address the issue of its relationship to personality characteristics, psychopathology, coping resources and strategies, social support, sense of coherence and quality of life. In the present study, a convenience sample of 100 Iranian refugees, 66 males and 34 females in the age range of 18-65 were investigated. All the subjects have experienced one or several traumatic life events as soldiers, political prisoners or have been victims of torture or have escaped from the country in a stressful way. At the time of the present investigation the mean time living in Sweden was for male subject’s 12.8 years and for female 11.8. Nine instruments were administered during individual sessions, Temperament, Character Inventory (TCI), The EMBU (Swedish acronym for own memories concerning upbringing), The Symptom Checklist-90-Revised (SCL-90 – R), Beck Depression Inventory (BDI), Interview Schedule of Social Interaction (ISSI), Coping Resources Inventory (CRI), The Dysfunctional Attitude Scale (DAS), WHOQoL Group, 1995 (WHOQoL-100), The Sense of Coherence Scale (SoC). Several significant associations were found between personality temperament and character, parental rearing and psychopathology. When experiences of parental rearing were investigated in relation to psychopathology, male subjects scored high on parental rejection and were also more depressed compared to females. Although the individuals in the sample suffered from depression or anxiety, there were individuals that had adapted them-self well with the new life in Sweden and its demands. Nineteen percent of subjects who had low harm avoidance and high self directedness received more social support, had better coping strategies, higher sense of coherence and finally a better quality of life. This dissertation underscores the importance of multiple indicators when trying to understand resiliency. Personality traits, parental rearing, coping resources, social support and sense of coherence were the strongest predictors for resiliency. Having a systemic perspective helps to explain why some individuals are healthy and resilient despite traumatic life events, escaping from home country, applying for asylum, establishing a new home, learning new languages, to study and stablish and develop new bonds

Risk- och friskfaktorer i arbetsmiljön för poliser i yttre tjänst

Poliser i yttre tjänst har en avgörande roll i att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, samt att bevaka den allmänna ordningen och säkerheten. Detta uppdrag är inte begränsat till en specifik plats utan spänner över hela samhället. Det innebär att hela samhället utgör polisernas arbetsmiljö. Denna arbetsmiljö är dock komplex och involverar risker såsom hot och våld. Det gör att poliser i yttre tjänst löper en särskilt hög risk för övergrepp, vilket kan leda till långvariga fysiska och psykiska påverkningar. Poliser ställs inför ökande krav, särskilt med tanke på de samhällsutmaningar som finns idag med exempelvis den grova organiserade brottsligheten. En hög andel poliser överväger att lämna yrket och upplever känslor av otillräcklighet. Det indikerar att det finns utmaningar i arbetsmiljön. Det är därför nödvändigt att få en systematisk översikt över risk- och friskfaktorer på individ-, organisations och samhällsnivå för att utveckla effektiva arbetsmiljöstrategier för en hållbar polisorganisation. Forskargruppens uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap är att sammanställa befintlig forskning som genomförts i Sverige och Europa de senaste tio åren gällande arbetsmiljö för poliser i yttre tjänst. Resultatet kan vara ett stöd i den svenska polismyndighetens arbetsmiljöarbete