Uppdatering av utsläpp från gräsklippning i Sveriges utsläppsrapportering

Beräkningar av utsläpp från gräsklippning i Sveriges utsläppsrapportering till FN:s Klimatkonvention och Luftvårdskonvention enligt submission 2021 baseras på ett antal parametrar varav några är mycket osäkra. I den här studien har ett förslag på uppdaterade utsläppsskattningar tagits fram baserat på ett antal tillkomna källor. Förslaget resulterar i lägre utsläpp av samtliga ämnen för hela tidsserien fr.o.m. 1990. Reviderade utsläpp av koldioxid är ca 100 tusen ton lägre år 2019 enligt det nya förslaget jämfört med utsläppen som rapporterades till Klimatkonventionen under våren 2021. Den största minskningen beror på uppdaterade uppskattningar av beståndet av maskiner som används för professionell gräsklippning. Utsläppen enligt förslaget är mer jämförbara med grannländerna Danmark och Finland än utsläppen som rapporterades 2021 som troligtvis är överskattade.Estimates of emissions from lawnmowers reported by Sweden to the UN Framework Convention on Climate Change and the UN Convention on Long-range Transboundary Air Pollution according to submission 2021 are currently based on a number of parameters, of which some are very uncertain. In this study, updated emission estimates are proposed, based on several additional sources. The proposal results in lower emissions of all pollutants throughout the time series from 1990. Revised carbon dioxide emissions are about 100 thousand tons lower in 2019 according to the updated estimates compared to emissions reported to the UNFCCC, submission 2021. Updated numbers of the fleet used for professional grass cutting stands for the largest part of the difference. The proposed emissions are better aligned to neighboring countries Denmark and Finland than emission reported in 2021, which likely are overestimated

Uppdatering av utsläpp från gräsklippning i Sveriges utsläppsrapportering

Beräkningar av utsläpp från gräsklippning i Sveriges utsläppsrapportering till FN:s Klimatkonvention och Luftvårdskonvention enligt submission 2021 baseras på ett antal parametrar varav några är mycket osäkra. I den här studien har ett förslag på uppdaterade utsläppsskattningar tagits fram baserat på ett antal tillkomna källor. Förslaget resulterar i lägre utsläpp av samtliga ämnen för hela tidsserien fr.o.m. 1990. Reviderade utsläpp av koldioxid är ca 100 tusen ton lägre år 2019 enligt det nya förslaget jämfört med utsläppen som rapporterades till Klimatkonventionen under våren 2021. Den största minskningen beror på uppdaterade uppskattningar av beståndet av maskiner som används för professionell gräsklippning. Utsläppen enligt förslaget är mer jämförbara med grannländerna Danmark och Finland än utsläppen som rapporterades 2021 som troligtvis är överskattade.Estimates of emissions from lawnmowers reported by Sweden to the UN Framework Convention on Climate Change and the UN Convention on Long-range Transboundary Air Pollution according to submission 2021 are currently based on a number of parameters, of which some are very uncertain. In this study, updated emission estimates are proposed, based on several additional sources. The proposal results in lower emissions of all pollutants throughout the time series from 1990. Revised carbon dioxide emissions are about 100 thousand tons lower in 2019 according to the updated estimates compared to emissions reported to the UNFCCC, submission 2021. Updated numbers of the fleet used for professional grass cutting stands for the largest part of the difference. The proposed emissions are better aligned to neighboring countries Denmark and Finland than emission reported in 2021, which likely are overestimated

Kartläggning av eldrivna arbetsmaskiner

Växthusgasutsläpp från arbetsmaskiner stod år 2019 för 6,5% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser rapporterade till FN:s klimatkonvention (UNFCCC). Inom flera sektorer har en elektrifiering av arbetsmaskiner påbörjats vilket kommer att leda till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från dessa maskiner. Den modell som används för beräkning av Sveriges utsläpp från arbetsmaskiner är i dagsläget inte anpassad för att ta hänsyn till att en del av arbetsmaskinerna är eldrivna. Dessutom har vi i dagsläget inte uppgifter om hur stor andel som är eldrivna.  Syftet med projektet är att kartlägga beståndet av olika eldrivna arbetsmaskiner som används idag samt hur den närstående utvecklingen kan komma att se ut. Kartläggningen är tänkt att fungera som ett underlag för utveckling av en metodik för hantering av elektrifierade arbetsmaskiner i utsläppsinventeringen samt som utgångspunkt vid framtagning avutsläppsscenarier för arbetsmaskiner. En kartläggning av antalet eldrivna maskiner har gjorts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer av bland annat branschrepresentanter och tillverkare. Undersökningen visar att elektrifieringen är mest utvecklad inom trädgårdsskötsel med till exempel robotgräsklippare. Inom gruvindustrin har utvecklingen börjat med ett fåtal stora eldrivna maskiner och inom bygg och anläggning börjar de mindre maskinerna elektrifieras. Elektrifiering av maskiner som används i hamnar och terminaler, skogsbruk och lantbruk bedöms däremot gå långsammare.  I nuläget bedöms elektrifieringen inte ha någon större påverkan på utsläppen, men om några år kan dock bilden se annorlunda ut och då är det viktigt att arbetsmaskinsmodellen fångar upp effekten av eldrivna arbetsmaskiner. Non-road mobile machinery contributed 6.5 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions in 2019, as reported to the UNFCCC. Within several sectors, the electrification of non-road mobile machinery has startedand will lead to reduced emissions of greenhouse gases and air pollutants. The model that is used to calculate Sweden’s emissions from non-road mobile machinery is currently not adapted to consider electric machines. Furthermore, we currently do not know how many of the machines that are electric.  The aim of the project is to map the types and number of electric non-road mobile machinery that are currently in use as well as the nearest future development. The study is meant to provide a basis for development of methodology to consider electric non-road mobile machinery in the emission inventory as well as a starting point for emission projections for non-road mobile machinery. Estimations of the number of electric machines have been made based on literature and interviews with sector representatives and manufacturers, among others. The study shows that electrification is furthest along when it comes to gardening appliances, such as robot lawn mowers. In the mining sector, the development has started with a small number of large machines whereas within construction, the electrification has started for the smaller machines. Electrification of machines that are used in harbors and terminals, forestry and agriculture is however thought to be slower.  The electric machines that are currently in use are not believed to affect emissions on a national scale to a large extent. However, within a few years the situation may be different, and it will be important that the non-road mobile machinery model captures the effect that electrification of non-road machinery has on emissions

Kartläggning av eldrivna arbetsmaskiner

Växthusgasutsläpp från arbetsmaskiner stod år 2019 för 6,5 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser rapporterade till FN:s Klimatkonvention (UNFCCC). Inom flera sektorer har en elektrifiering av arbetsmaskiner påbörjats vilket kommer att leda till minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar från dessa maskiner. Den modell som används för beräkning av Sveriges utsläpp från arbetsmaskiner är i dagsläget inte anpassad för att ta hänsyn till att en del av arbetsmaskinerna är eldrivna. Dessutom har vi i dagsläget inte uppgifter om hur stor andel som är eldrivna. Syftet med projektet är att kartlägga beståndet av olika eldrivna arbetsmaskiner som används idag samt hur den närstående utvecklingen kan komma att se ut. Kartläggningen är tänkt att fungera som ett underlag för utveckling av en metodik för hantering av elektrifierade arbetsmaskiner i utsläppsinventeringen samt som utgångspunkt vid framtagning av utsläppsscenarier för arbetsmaskiner. En kartläggning av antalet eldrivna maskiner har gjorts med hjälp av litteraturstudier samt intervjuer av bland annat branschrepresentanter och tillverkare. Undersökningen visar att elektrifieringen är mest utvecklad inom trädgårdsskötsel med till exempel robotgräsklippare. Inom gruvindustrin har utvecklingen börjat med ett fåtal stora eldrivna maskiner och inom bygg och anläggning börjar de mindre maskinerna elektrifieras. Elektrifiering av maskiner som används i hamnar och terminaler, skogsbruk och lantbruk bedöms däremot gå långsammare. I nuläget bedöms elektrifieringen inte ha någon större påverkan på utsläppen, men om några år kan dock bilden se annorlunda ut och då är det viktigt att arbetsmaskinsmodellen fångar upp effekten av eldrivna arbetsmaskiner.Non-road mobile machinery contributed 6.5 % of Sweden’s total greenhouse gas emissions in 2019, as reported to the UNFCCC. Within several sectors, the electrification of non-road mobile machinery has started and will lead to reduced emissions of greenhouse gases and air pollutants. The model that is used to calculate Sweden’s emissions from non-road mobile machinery is currently not adapted to consider electric machines. Furthermore, we currently do not know how many of the machines that are electric. The aim of the project is to map the types and number of electric non-road mobile machinery that are currently in use as well as the nearest future development. The study is meant to provide a basis for development of methodology to consider electric non-road mobile machinery in the emission inventory as well as a starting point for emission projections for non-road mobile machinery. Estimations of the number of electric machines have been made based on literature and interviews with sector representatives and manufacturers, among others. The study shows that electrification is furthest along when it comes to gardening appliances, such as robot lawn mowers. In the mining sector, the development has started with a small number of large machines whereas within construction, the electrification has started for the smaller machines. Electrification of machines that are used in harbors and terminals, forestry and agriculture is however thought to be slower. The electric machines that are currently in use are not believed to affect emissions on a national scale to a large extent. However, within a few years the situation may be different, and it will be important that the non-road mobile machinery model captures the effect that electrification of non-road machinery has on emissions

POLICY BRIEF: Improved knowledge base on air pollutant emissions after Nordic collaboration

Emissions of particle matter, heavy metals and persistent organic pollutants (POPs) cause health issues to humans and other organisms. Air pollution is also linked to climate change and global warming. Reducing air pollution emissions is thus pivotal to the Nordic countries in many aspects. However, mitigation actions on greenhouse gas emissions may lead to increased air pollution emissions. Balanced political decisions to curb both greenhouse gas emissions and emissions of air pollution are thus essential to the Nordic countries. The foundation for making well-informed decisions on policies and measures are accurate and well-founded national emission inventories. This policy brief summarizes a Nordic collaboration to improve the knowledge base of the Nordics national emission inventories on heavy metals and persistent organic pollutants

Emission factors for SLCP emissions from residential wood combustion in the Nordic countries

As a first step a Background analysis was performed. That report assesses and summarises current Nordic knowledge, emission inventories and emission levels, and lays the basis for the emission measurement program which was performed in this second phase of the project. In order to improve the national emission inventories of SLCP, and reduce uncertainties, a better understanding of the emission factors for residential wood combustion is essential. Apart from emission factors, also national activity data on wood combustion technologies, fuel consumption and combustion conditions are important. This project contributes to a better knowledge base for emission factors for PM2.5, EC, OC, CH4, NMVOC and CO from residential wood combustion, as well as ratios for increased emissions at “bad combustion conditions” which can be weighted into the national emission factors, depending on national circumstances. Emission measurements were conducted on residential wood burning appliances, boilers and stoves, representative for the Nordic countries. There are substantial differences in the stock of residential wood burning technologies between the five Nordic countries, but the common technologies in all countries were covered. Measurements were made using EN standards for boilers and for stoves, and also the Norwegian standard for stoves. Sampling for PM2.5, EC and OC were in all cases done in a dilution tunnel (i.e. sample including condensables) and not in hot flue gases. The technologies tested were grouped according to similarities in technology and emission levels when developing the emission factors. In a national emission inventory, lack of very detailed activity data on technologies is the common situation, why the emission factor results were adapted accordingly. Generally the older technologies exhibited higher emission levels than more modern types of equipment. For example, the traditional log wood boilers had emission levels that were in the order of 5–10 times higher (depending on pollutant) than for the modern log wood boilers or pellet boilers. Among the stoves the difference was not as large, with up to 2 times higher emission levels from the traditional tiled and masonry stoves, and an older type iron stove, compared to the modern wood stoves.The overall objective of this project is to improve the Nordic air emission inventories of Short Lived Climate Pollutants (SLCP). This project contributes to a better knowledge base for emission factors for PM2.5, EC, OC, CH4, NMVOC and CO from residential wood combustion, as well as ratios for increased emissions at “bad combustion conditions” which can be weighted into the national emission factors, depending on national circumstances. Den här rapporten finns endast på engelska

Revision of emission factors for stationary combustion within the industrial sector

The emission factors for public electricity and heat production (NFR/CRF 1A1a) were reviewed in 2016, which resulted in updates of several emission factors for the 2017 submission. Previous to this update, most emission factors had not been updated since 2004.  In this project, emission factors for fuel combustion within the industrial sector (CRF/NFR 1A2) were reviewed and updated. These updates draw in most cases on the conclusions from the previous project on public electricity and heat production, with some exceptions. For all industry sectors within 1A2, emission factors have generally been updated to those for CRF/NFR 1A1a public electricity and heat production. The reason for this is that many combustion processes in the industrial sector are similar to those in the heat and power sector. In addition, a method for reallocating emissions from black liquor combustion to the energy sector (1A2d) is proposed, including emission factors for combustion of black liquor.Emissionsfaktorerna för el- och fjärrvärmeproduktion (NFR/CRF 1A1a) sågs över under 2016 vilket resulterade i att flera emissionsfaktorer uppdaterades inför submission 2017. Innan denna uppdatering hade de flesta emissionsfaktorer inte uppdaterats sedan 2004. I föreliggande projekt har emissionsfaktorer för förbränning inom industrisektorn (CRF/NFR 1A2) setts över och uppdaterats. De här uppdateringarna följer i de flesta fall slutsatserna från det tidigare projektet, som behandlade el- och fjärrvärmesektorn, med vissa undantag. För samtliga industrisektorer inom 1A2 har emissionsfaktorerna generellt uppdaterats till samma som för CRF/NFR 1A1a el- och fjärrvärmesektorn. Anledningen är att många förbränningsprocesser inom industrisektorn liknar dem inom el- och fjärrvärmesektorn. Dessutom har en metod för omallokering av emissioner från förbränning av avlutar till energisektorn föreslagits, inklusive emissionsfaktorer för avlutar

Balansering av sol- och vindkraft - En förstudie kring utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar vid användning av olika tekniker

Den här förstudien syftar till att ge en första inblick i hur utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar varierar beroende på vilken teknik som används för att balansera den variabla elproduktionen från sol- och vindkraft. I rapporten presenteras olika balanseringslösningar och deras förutsättningar för balansering samt en jämförelse av direkta utsläpp från förbränningsbaserade balanseringslösningar

European climate policy frameworks : An overvierw of their structure, operation and data collection

An overview of the climate policy frameworks and the process of establishing these in four European countries, the UK, Denmark, the Netherlands and Germany, were presented in a previous report within the same project (European Best Practices – SMED Report No 12, 2020). The present overview deals in more detail with the same countries’ systems for assessing progress and follow-up on emission reduction targets. Focus is on data collection and institutional arrangements in regard to follow-up and progress assessment. In addition, information on each country’s policy system and systems for monitoring, reporting and evaluation (MRE) for climate change adaptation is included.  A summary of some of the similarities and differences between the countries is presented. Successful concepts that are common for all countries seem to include having in place a feed-back mechanism to policy level and an independent council to assess progress and review policy. There is not one general way of organizing greenhouse gas inventories and emissions projections, the set-up depends on national circumstances. The coordinating body may be a governmental organization or a contracted consultant.  In regard to climate adaptation, all countries have separate systems for climate adaptation policy and mitigation policy, although the UK Climate Change Committee assesses progress of adaptation as well as mitigation. Most countries have set up systems for monitoring, reporting and evaluation (MRE) of climate adaptation, but some countries have progressed further than others. Climate adaptation has some coordination on national level in all countries, but also regional or local plans exist in all countries.En översikt över de klimatpolitiska ramverken och processen för att etablera dessa i fyra europeiska länder, Storbritannien, Danmark, Nederländerna och Tyskland, presenterades i en tidigare rapport inom samma projekt (European Best Practices – SMED Report No 12, 2020). I denna översikt behandlas mer i detalj samma länders system för att bedöma framsteg och uppföljning av utsläppsminskningsmål. Fokus ligger på datainsamling och institutionella arrangemang när det gäller uppföljning och bedömning av framsteg. Dessutom ingår information om varje lands policysystem och system för övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) för anpassning till klimatförändringar. En sammanfattning av några av likheterna och skillnaderna mellan länderna presenteras. Framgångsrika koncept som är gemensamma för alla länder verkar vara att ha en återkopplingsmekanism till politisk nivå och ett oberoende råd för att bedöma framsteg och se över politiken. Det finns inte ett generellt sätt att organisera växthusgasinventeringar och utsläppsprognoser, upplägget beror på nationella förhållanden. Samordningsorganet kan vara en statlig organisation eller en kontrakterad konsult. När det gäller klimatanpassning har alla länder separata system för klimatanpassningspolicy och policy för begränsning av klimatförändringar, även om den brittiska klimatförändringskommittén bedömer framstegen med anpassning och begränsning. De flesta länder har inrättat system för övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) av klimatanpassning, men vissa länder har kommit längre än andra. Klimatanpassning har viss samordning på nationell nivå i alla länder, men även regionala eller lokala planer finns i alla länder

European climate policy frameworks : An overvierw of their structure, operation and data collection

An overview of the climate policy frameworks and the process of establishing these in four European countries, the UK, Denmark, the Netherlands and Germany, were presented in a previous report within the same project (European Best Practices – SMED Report No 12, 2020). The present overview deals in more detail with the same countries’ systems for assessing progress and follow-up on emission reduction targets. Focus is on data collection and institutional arrangements in regard to follow-up and progress assessment. In addition, information on each country’s policy system and systems for monitoring, reporting and evaluation (MRE) for climate change adaptation is included.  A summary of some of the similarities and differences between the countries is presented. Successful concepts that are common for all countries seem to include having in place a feed-back mechanism to policy level and an independent council to assess progress and review policy. There is not one general way of organizing greenhouse gas inventories and emissions projections, the set-up depends on national circumstances. The coordinating body may be a governmental organization or a contracted consultant.  In regard to climate adaptation, all countries have separate systems for climate adaptation policy and mitigation policy, although the UK Climate Change Committee assesses progress of adaptation as well as mitigation. Most countries have set up systems for monitoring, reporting and evaluation (MRE) of climate adaptation, but some countries have progressed further than others. Climate adaptation has some coordination on national level in all countries, but also regional or local plans exist in all countries.En översikt över de klimatpolitiska ramverken och processen för att etablera dessa i fyra europeiska länder, Storbritannien, Danmark, Nederländerna och Tyskland, presenterades i en tidigare rapport inom samma projekt (European Best Practices – SMED Report No 12, 2020). I denna översikt behandlas mer i detalj samma länders system för att bedöma framsteg och uppföljning av utsläppsminskningsmål. Fokus ligger på datainsamling och institutionella arrangemang när det gäller uppföljning och bedömning av framsteg. Dessutom ingår information om varje lands policysystem och system för övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) för anpassning till klimatförändringar. En sammanfattning av några av likheterna och skillnaderna mellan länderna presenteras. Framgångsrika koncept som är gemensamma för alla länder verkar vara att ha en återkopplingsmekanism till politisk nivå och ett oberoende råd för att bedöma framsteg och se över politiken. Det finns inte ett generellt sätt att organisera växthusgasinventeringar och utsläppsprognoser, upplägget beror på nationella förhållanden. Samordningsorganet kan vara en statlig organisation eller en kontrakterad konsult. När det gäller klimatanpassning har alla länder separata system för klimatanpassningspolicy och policy för begränsning av klimatförändringar, även om den brittiska klimatförändringskommittén bedömer framstegen med anpassning och begränsning. De flesta länder har inrättat system för övervakning, rapportering och utvärdering (MRE) av klimatanpassning, men vissa länder har kommit längre än andra. Klimatanpassning har viss samordning på nationell nivå i alla länder, men även regionala eller lokala planer finns i alla länder