Underlag för revidering av miljöövervakning av grundvatten inom Sötvattenprogrammet

Uppföljningen av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet kräver övervakning av effekter av sådana verksamheter som kan försämra grundvattnets kvalitet i syfte att kunna beskriva status, föreslå åtgärder och följa upp insatta åtgärders effektivitet. För att tillfredsställa de kraven behövs: • jordbruksövervakning anpassad till grundvattenförekomster som används eller avses användas för dricksvattenuttag till mer än 50 personer. • övervakning av grundvattenförekomster i tätortsnära områden • övervakning i kustnära områden för att följa effekterna av överuttag av grundvatten • övervakning av påverkan av vägsalt. Denna typ av övervakning faller även inom kategorin operativ övervakning enligt ramdirektivets kriterier. Ramdirektivet för vatten kräver en kontrollerande övervakning av grundvattenförekomster för att ge en sammanhängande bild av grundvattnets status inom vattendistriktet. Den kontrollerande övervakningen skall verifiera den bedömning som är gjord för huruvida risk föreligger att målen inte nås för förekomsterna. Med den inriktning och den utformning som befintlig miljöövervakning inklusive SGUs Grundvattennät har idag, kan den utgöra en liten delmängd av den kontrollerande övervakningen. Det gäller de förekomster för vilka målen bedömts kunna nås och förekomster vars enda orsak till att de bedömts inte kunna nå målen är försurning. Variabelsammansättningen är tillfredställande med undantag av organiska miljögifter. För bedömning av kemisk status hos grundvattenförekomster behövs bakgrundsvärden. För grundvattnets del är det inte ett krav, men möjligt att använda typologier för bakgrundsvärdena enligt ramdirektivet och dotterdirektivet. Vi har valt att använda den befintliga indelningen enligt bedömningsgrunder i 9 regioner och fem grundvattenmiljöer. Indelningen kommer att kompletteras med en områdesindelning avseende risker för förhöjda halter av vissa metaller. Vi har prövat hur representativ fördelningen av provtagningsstationerna är på de olika regionerna och hur väl grundvattnets kemiska sammansättning vid stationerna ansluter sig till haltfördelningen av det stora underlag som låg till grund för bedömningsgrundernas jämförvärden. Det är en överrepresentation av stationer i förhållande till arealen i de sydliga regionerna, medan det är en underrepresentation i de nordliga regionerna. Överrepresentationen i södra Sverige får anses acceptabel med hänsyn till kraftigare gradienter i föroreningsbelastningen. En mer representativ fördelning mellan regionerna har tagits fram, som underlag till en eventuell ny utformning av stationsnätet. Den typrelaterade representativiteten av den kemiska sammansättningen (alkalinitet och sulfat) är något så när god i de regioner som har flest stationer. För de flesta kombinationer av regioner och grundvattenmiljöer är representativiteten dålig. Slutsatserna är att om miljöövervakningen skall kunna möta kravet att ta fram representativa bakgrundshalter för bedömningsgrundernas 36 typmiljöer och samtidigt utgöra en del av den kontrollerande övervakningen så måste stationstätheten utökas. Inom gällande kostnadsram kan det bara göras genom att ha ett mindre antal tidsseriestationer och ett stort antal omdrevsstationer som provtas i ett rullande program under en sexårscykel

Provtagningsteknik för analys av låga metallhalter i grundvatten.

Den nya provtagningstekniken har testats i samma observationsrör där vatten tidigare tagits med äldre teknik. De nya proverna visar genomgående lägre tungmetallhalter än tidigare. Provtagning har skett med och utan omsättning av vattnet i röret. De analyserade metallerna Cd, Cu och Zn visar lägre halter efter länspumpning, medan Al visar högre halt. Olika tider för konservering av metallprover genom syratillsats har testats. Motstridiga resultat har erhållits vid två försök. Ytterligare försök måste göras om praxis (surgörning i fält) skall kunna frångås. Lakförsök av tidigare använda rörtyper (PVC) för grundvattenprovtagning visar att rören läcker metaller vid kontakt med svagt surt vatten, pH 5. Plexiglasrör läcker betydligt mindre Cd och Pb under samma betingelser.Den nya provtagningstekniken har testats i samma observationsrör där vatten tidigare tagits med äldre teknik. De nya proverna visar genomgående lägre tungmetallhalter än tidigare. Provtagning har skett med och utan omsättning av vattnet i röret. De analyserade metallerna Cd, Cu och Zn visar lägre halter efter länspumpning, medan Al visar högre halt. Olika tider för konservering av metallprover genom syratillsats har testats. Motstridiga resultat har erhållits vid två försök. Ytterligare försök måste göras om praxis (surgörning i fält) skall kunna frångås. Lakförsök av tidigare använda rörtyper (PVC) för grundvattenprovtagning visar att rören läcker metaller vid kontakt med svagt surt vatten, pH 5. Plexiglasrör läcker betydligt mindre Cd och Pb under samma betingelser

Utvärdering av grundvattendata från den regionalamiljöövervakningen i Blekinge : Rapport till Länsstyrelsen Blekinge län

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag har legat mätdata tillgängliga i mars 2001. Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l. Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B – Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö och djup hamnade 20 av lokalerna i B3g = ”grunda brunnar (<4 m) i öppna akviferer i morän eller svallsediment i region Sydsvenska höglandet”. Vid indelningen erhölls för övriga typområden-djup få lokaler. Resultaten visar ändå god samstämmighet med referensvärden. Alkaliniteten för lokalerna i morän i både region B och C är dock låg vilket visar på att övervakningsnätet bevakar grundvatten med mycket låg buffertförmåga. Mätseriernas längd och frekvens i provtagning varierar för lokalerna i de olika undersökningsprogrammen. För tolkningen av tidsmässiga förändringar används i första hand lokaler med tidsserier från en 15 års-period och där minst åtta analyser har utförts. De övriga, korta tidsserierna återspeglar främst tendenser från 90-talet. Resultaten visar att i jonsvaga grundvatten har en viss ökning skett av pH, alkalinitet och färg medan halterna av kalcium, magnesium och sulfat minskat. Förändringarna i halter som ger de signifikanta trenderna är oftast små. Det finns inget tydligt mönster i förändringar av klorid och konduktivitet. Halterna av kväve och fosfor minskar i flera lokaler. Det är av värde att de analyser som utförs är så samstämmiga som möjligt inom hela övervakningsprogrammet. För samtliga prov bör huvudkomponenterna kalcium, magnesium, kalium, natrium, alkalinitet, sulfat, klorid och kväve ingå för att jonbalanser skall kunna beräknas och kvaliteten i analyserna kunna kontrolleras. En översiktlig prioritering av källor och brunnar har föreslagits. För slutlig bedömning av programmets framtida omfattning behöver informationen om respektive lokal utökas, främst med en hydrogeologisk dokumentation i fält

Förslag till nytt nationellt miljöövervakningsprogram för grundvatten inom Sötvattenprogrammet

Vi har utrett i vilken utsträckning en kombination av trendstationer och omdrevsstationerkan svara upp till ramdirektivets krav avseende den kontrollerande övervakningen avförekomster som inte bedömts vara utsatta för risk att inte nå målen