Att ta över gården – hur fungerar generationsskiften i europeiska jordbruk?

När äldre lantbrukare går i pension är det viktigt att det finns yngre lantbrukare som kan ta över, både för sektorns framtid och för en tryggad livsmedelsförsörjning. Att förstå processen för generationsskifte är avgörande för att kunna stödja jordbrukssektorns utveckling. I denna Policy Brief beskriver vi processen för generationsskifte på europeiska gårdar och faktorer som påverkar dessa skiften. Vi diskuterar också politiska styrmedel som kan stödja generationsskiften i det europeiska jordbruket

Att ta över gården – hur fungerar generationsskiften i europeiska jordbruk?

När äldre lantbrukare går i pension är det viktigt att det finns yngre lantbrukare som kan ta över, både för sektorns framtid och för en tryggad livsmedelsförsörjning. Att förstå processen för generationsskifte är avgörande för att kunna stödja jordbrukssektorns utveckling. I denna Policy Brief beskriver vi processen för generationsskifte på europeiska gårdar och faktorer som påverkar dessa skiften. Vi diskuterar också politiska styrmedel som kan stödja generationsskiften i det europeiska jordbruket. Resultaten visar att: Generationsskifte är en process i tre faser: identitetsbyggande som lantbrukare, överlåtelseprocess och gårdsutveckling. Stöd till unga lantbrukare underlättar gårdsutvecklingen men inte identitetsbyggandet eller överlåtelseprocessen. Åtgärder för att öka yrkets och livsstilens attraktivitet behövs för att det ska vara möjligt att bygga en identitet som lantbrukare, eftersom beslutet att bli lantbrukare ofta fattas under den första fasen

Influence of rural development policy targets on farm efficiency: An efficiency study of labour intensive grape growing family farms

The aim of this study was to provide an empirical analysis of the performance of Macedonian grape-growing family farms assessed in terms of technical, allocative, and economic efficiency and to relate aspects targeted in the Rural Development Program (RDP) to the efficiency scores. The study was based on a two-step efficiency analysis, applying Data Envelopment Analysis (DEA), in the first step, and Tobit regression analysis in the second step. Data were collected between 2006 and 2008 through face-to-face interviews with 300 grape growers in the Tikvesh vineyard district in Macedonia, each represented by the three-year average of inputs, outputs and prices. The results indicated a large potential for efficiency improvement. The average efficiency was 0.71 for technical efficiency, 0.79 for allocative efficiency and 0.56 for economic efficiency. More efficient farms used smaller areas, irrigated a smaller proportion of total area, used less hired labour, used and paid less for inputs, but produced a larger quantity, with higher value per hectare. RDP measures targeted at stable yield, yield quality, and modernisation of equipment were important for enhancing and improving farm efficiency and consequently, the competitiveness of the entire sector. --Data Envelopment Analysis,rural development program,Tobit regression

Strukturomvandling och effektivitet i det svenska jordbruket

Denna studie undersöker hur det svenska lantbrukets struktur har utvecklats jämfört med ett antal konkurrentländer (Danmark, Finland, Tyskland och Storbritannien) samt hur stukturvariabler såsom företagsstorlek, specialisering, och entreprenörsverksamhet påverkar lantbrukets effektivitet. Resultaten visar att strukturomvandlingen har gått långsammare än i konkurrentländerna, även om utvecklingsdynamiken skiljer sig påtagligt mellan olika regioner och produktionsgrenar. Snabbast har strukturen förändrats för mjölk- och grisföretag, som också är de mest effektiva. Dessutom visar resultaten att hög specialisering ökar effektiviteten för grisgårdar och att ökad gårdsstorlek och entreprenörsaktiviteter ökar effektiviteten för alla produktionsgrenar

Mot en miljövänlig växtodling - hur påverkas gårdens ekonomi?

Svensk växtodling står inför både ekonomiska och miljömässiga utmaningar. För att möta de miljömässiga utmaningarna rekommenderar EU-kommissionen bland annat ökad ekologisk odling och växtdiversifiering. Detta kan resultera i lägre avkastning och lägre inkomster för lantbrukare som därför erbjuds jordbruksstöd. I denna studie undersöker vi hur ekonomin på växtgårdar (effektiviteten) påverkas av hållbara odlingsmetoder och jordbruksstöd. Vi finner att:• Växtdiversifiering generellt bidrar till högre effektivitet.• Skillnaden i effektivitet mellan gårdar som bedriver ekologisk odling och konventionella gårdar är inte signifikant.• Stöd till jordbruket ökar effektiviteten även om det finns skillnader mellan stödtyper. Miljöstöd ökar effektiviteten medan förgröningskravet minskar effektiviteten

Influence of rural development policy targets on farm efficiency: An efficiency study of labour intensive grape growing family farms

The aim of this study was to provide an empirical analysis of the performance of Macedonian grape-growing family farms assessed in terms of technical, allocative, and economic efficiency and to relate aspects targeted in the Rural Development Program (RDP) to the efficiency scores. The study was based on a two-step efficiency analysis, applying Data Envelopment Analysis (DEA), in the first step, and Tobit regression analysis in the second step. Data were collected between 2006 and 2008 through face-to-face interviews with 300 grape growers in the Tikvesh vineyard district in Macedonia, each represented by the three-year average of inputs, outputs and prices. The results indicated a large potential for efficiency improvement. The average efficiency was 0.71 for technical efficiency, 0.79 for allocative efficiency and 0.56 for economic efficiency. More efficient farms used smaller areas, irrigated a smaller proportion of total area, used less hired labour, used and paid less for inputs, but produced a larger quantity, with higher value per hectare. RDP measures targeted at stable yield, yield quality, and modernisation of equipment were important for enhancing and improving farm efficiency and consequently, the competitiveness of the entire sector

An economic analysis of the Macedonian viticulture

The study deals with an analysis of the competitiveness characteristics of the Macedonian grape and wine sectors during the period 1995 to 2004. The study is based on theoretical tool, the Diamond model (Porter, 1998, 127) on which qualitative and quantitative competitiveness parameters are incorporated. In addition the SWOT analysis has been used as a diagnostic tool for identifying the strengths, (sectors' areas that need further development, and area that could seriously impact the ability to stay competitive), and the problematic areas, which need additional adjustment to the market conditions. The research showed that the basic strengths of both sectors are due the existence of favorable factor conditions, and that the roots of the sectors weaknesses come from the lack of infrastructural investments (lack of capital) and application of inappropriate management strategies. Significant sectors benefit is the possibility given by the European Union, by which the wine production is classified as highly sensitive product. The specifically applied measures minimise disruption to existing wine markets and protect the Macedonian wine sector during a prolonged transition period to 2011, when the beneficial treatment will be terminated.Studien analyserar konkurrensfördelarna i den makedonska druv- och vinproduktionen under perioden 1995 till 2004. Studien använder ett teoretiskt verktyg, Diamant modellen (Porter, 1998, 127), vilken integrerar kvalitativa och kvantitativa konkurrensfaktorer. SWOT analys har även använts som diagnosverktyg för att identifiera styrkor (branschens områden som behöver utvecklas vidare och områden som allvarligt kan påverka förmågan att bevara konkurrenskraften) och problemområden, vilka behöver fortsatt anpassning till marknadsförhållanden. Undersökningen visade att de huvudsakliga styrkorna i båda branscherna är närvaron av fördelaktiga faktortillgångar och att orsaken till sektorernas svagheter står att finna i bristen på investeringar i infrastruktur (brist på kapital) och användandet av missriktade strategier i företagsledningen. En viktig fördel för industrin är den möjlighet som EU erbjuder, som har klassificerat vin som en mycket känslig produkt. De speciella stöd som tillämpas minimerar störningar på den existerande vinmarknaden och skyddar den makedonska vinproduktionen under en förlängd övergångsperiod till 2011, när den fördelaktiga behandlingen upphör

FoPIA-Surefarm 2 Case Study Report Sweden

We investigate the egg and broiler production system in Sweden. The system is undergoing continuous adaptation driven by continuous change in consumer preferences (animal welfare, food quality), continuous change in regulation which also requires technology adoption, as well as stricter standards applying to domestic products than imported products, making it more difficult for Swedish producers to be competitive on international markets. The main functions of the farming system are providing affordable and healthy food, economic viability, and maintaining natural resources in a good condition. Taking good care of animal health and welfare is also among the main functions and is considered a precondition for delivering healthy food. Indicators that are most representative for these main functions (function indicators) are presented in Table 1. On a scale of 1-5, with 1 being very low to 5 being perfect, the performance of the function indicators ranges from 2.8 for viable income, 3 (FoPIA-SURE-Farm 1) and 4 (FoPIA-SURE-Farm 2) for animal health and welfare, 3.6 for delivering healthy products, to 3.9 for maintaining the natural resources in good condition

Adaptability of the High-Value Egg and Broiler Production in Sweden

The Swedish egg and broiler sector faces strict regulation, changes in consumer’ preferences for high-quality food, and a need for constant technological adaptation. The aim of this chapter is to map key characteristics and to assess the resilience of the sector

Questioning the dichotomy: A Latent profile analysis of ecological management practices in Swedish agriculture

Currently, farmers who are not certified according to organic certification schemes are considered to be conventional farmers. Discussions in the farming sector reveal a view that the current organic classification system is too narrow and does not account for the full heterogeneity of the ecological practices that are prevalent in the agricultural sector. The failure to recognise practices within conventional farming, such as low-input farming or conservation agriculture, may therefore undermine efforts to adopt ecological practices. This study investigates heterogeneity in farmer uptake of management practices using factor analysis for dimension reduction and Latent Profile Analysis (LPA) for identification of farmer segments. The findings reveal four farmer profiles with a varying degree of use of chemicals and ecological, alternative, or mixed management approaches. Using seemingly unrelated regression, we find that being certified according to the Swedish organic certification scheme KRAV, or the EU organic label, does not have an impact on a farmer’s profile, suggesting that the data do not support the organic/conventional dichotomy. Instead, age, farming income and geographical location are to a greater degree the key factors in determining the larger farmer profile compared with the smaller, more diversified farmer profiles