The boundary cap: a source of neural crest stem cells that generate multiple sensory neuron subtypes

The boundary cap (BC) is a transient neural crest-derived group of cells located at the dorsal root entry zone (DREZ) that have been shown to differentiate into sensory neurons and glia in vivo. We find that when placed in culture, BC cells self-renew, show multipotency in clonal cultures and express neural crest stem cell (NCSCs) markers. Unlike sciatic nerve NCSCs, the BC-NCSC (bNCSCs) generates sensory neurons upon differentiation. The bNCSCs constitute a common source of cells for functionally diverse types of neurons, as a single bNCSC can give rise to several types of nociceptive and thermoreceptive sensory neurons. Our data suggests that BC cells comprise a source of multipotent sensory specified stem cells that persist throughout embryogenesis

Hållbart växtskydd. Analys av olika strategier för att minska riskerna med kemiska växtskyddsmedel

Risker som är förknippade med kemiska växtskyddsmedel kan sammanfattas i fem områden: risker för användare, risker för rester i livsmedel samt i yt- och grundvatten och risker för natursystemet (t.ex. förlorad biodiversitet). De viktigaste fördelarna med växtskyddsmedel är att de bidrar till skördeökningar och att de förbättrar möjligheten till stabila skördenivåer, oavsett årsmån. Det finns olika strategier för att hantera växtskyddet i dagens jordbruk och beroende på vilken strategi som väljs förändras riskerna som är förknippade med användningen av växtskyddsmedel. Syftet med MAT 21-projektet Hållbart Växtskydd har varit att analysera den miljömässiga hållbarheten i olika växtskyddsstrategier med hjälp av konkreta exempel. Ambitionen är att ge vägledning om genomförandet av politiska miljömål, tolkning av miljöanalyser och utveckling av kvalitets- och miljöledningssystem i livsmedelsföretag. I projektet har en varierad växtföljd setts som en viktig förebyggande åtgärd för att minska riskerna med växtskyddsmedel. En diversifierad växtföljd bidrar till att reducera vissa typer av ogräs och till att minska trycket av många svampsjukdomar. Mekanisk ogräsreglering ger tillsammans med förebyggande åtgärder möjligheter att minska användningen av växtskyddsmedel. Exempel på tekniska lösningar som kan minska riskerna är bandsprutning i kombination med radrensning eller ny bredsprutningsteknik med lufttillsats vilket reducerar vindavdriften vid en applikation med växtskyddsmedel. För att analysera riskerna som är förknippade med växtskyddsmedel användes modellen PRI-Farm som är en riskindikatormodell utvecklad av Kemikalieinspektionen. I modellen poängsätts faktorer för fara och exponering vid applikation av växtskyddsmedel. Farofaktorerna utrycker belastningen av de inneboende egenskaperna hos preparatens aktiva substans som persistens, bioackumulering och rörlighet. Exponeringsfaktorerna beaktar applikationsmetod, använd dos, markegenskaper och spruttidpunkt. Resultaten vägs samman i en poängsumma (ett miljöriskindex), där risk för transport till yt- och grundvatten väger tungt. Även ett hälsoriskindex kan beräknas, vilket inte gjorts i denna studie. Modellen kan inte användas för att kvantifiera risker utan är i stället ett verktyg för att kunna göra jämförande bedömningar mellan olika strategier för växtskyddsinsatser, identifiera problemanvändningar eller för att visa på risktrender över tiden. För att analysera andra miljöeffekter (t.ex. klimatpåverkan och energianvändning) användes metodiken för livscykelanalys (LCA). Detta är en metod som används för att göra miljöbedömningar av produkter och tjänster. Man genomför beräkningar för produktens potentiella bidrag till olika miljöeffekter, såsom växthuseffekt och försurning, och man summerar även den förbrukning av viktiga resurser som produkten givit upphov till. Tanken är att dessa beräkningar skall kunna ge information som kan leda till att man kan minska miljöpåverkan från en viss produkt på ett effektivt sätt. Resultaten kan också ge vägledning vid val mellan produkter som är likvärdiga i övrigt. I fallstudien av den allsidiga växtodlingsgården jämfördes också nuläget med ett scenario där gården lades om till ekologisk produktion. I detta alternativ användes inga kemiska växtskyddsmedel. Omläggningen till ekologisk produktion påverkade även andra miljöeffekter, förutom riskerna med växtskyddsmedel. En negativ effekt av det ekologiska scenariot var att grödan kepalök fick utgå p.g.a. att risken bedömdes som för stor för ett stort skördebortfall utan tillgång på fungicider. På grund av en lägre skördenivå i ekologisk produktion behövdes en betydligt större yta för att producera en given mängd livsmedel. I en ekonomisk analys jämfördes nuläget på den allsidiga växtodlingsgården med ett ekologiskt scenario. Resultatet var likvärdigt för de två alternativen. För att ekologisk odling skall vara en ekonomiskt lyckad satsning på gårdar i intensiva slättbygder med odling av specialgrödor är det, med dagens nivå på miljöstödet för ekologisk produktion, helt nödvändigt att det finns ett bra merpris för produkterna. I en fallstudie av en allsidig växtodlingsgård jämfördes nuläget med ett scenario där olika strategier testades som minskade riskerna med växtskyddsmedel utan att skördenivån ändrades nämnvärt. Detta scenario (kallat Bästa Möjliga Teknik) innebar användning av mekanisk och/eller termisk behandling som alternativ till konventionell bekämpning i vissa grödor samt medvetna val av växtskyddsmedel som hade mindre dåliga miljöegenskaper. Fallstudien visade på flera olika möjligheter till att reducera riskerna i konventionell drift. Eftersom gården i studien hade många radodlade specialgrödor bedömdes bandsprutning kombinerat med radrensning vara en intressant förbättring. Att väsentligt reducera användningen av fungicider i potatis och lök utan att äventyra skördenivån bedömdes som mycket svårt i konventionell drift, även med bästa odlingsteknik. I fallstudien av den allsidiga växtodlingsgården jämfördes också nuläget med ett scenario där gården lades om till ekologisk produktion. Detta alternativ minskar riskerna med växtskydds-medel radikalt men påverkar även andra miljöeffekter. För många grödor minskade energianvändning, liksom utsläpp av växthusgaser vid en övergång till ekologisk odling. En negativ effekt av det ekologiska scenariot var att grödan kepalök fick utgå p g a att risken bedömdes som för stor för ett betydande skördebortfall utan tillgång till fungicider. Ur miljö- och resurssynpunkt var den mest negativa effekten att det ekologiska scenariot krävde mycket större yta för att producera en given mängd livsmedel. I en ekonomisk analys jämfördes nuläget på den allsidiga växtodlingsgården med ett ekologiskt scenario. Resultatet var likvärdigt för de två alternativen. För att ekologisk odling skall vara en ekonomiskt lyckad satsning på gårdar i intensiva slättbygder är det helt nödvändigt att det finns ett bra merpris för produkterna. Studien visar att det finns flera olika strategier för att minska riskerna med användningen av växtskyddsmedel. En varierad växtföljd är en grundläggande förutsättning i alla odlingssystem och inom detta område finns det mycket gammal kunskap som behöver väckas till liv. Miljöanalyserna visar också att många tekniska lösningar, som leder till minskat behov av växtskyddsmedel, kan tillämpas utan att andra miljöeffekter påverkas nämnvärt. Att välja bort växtskyddsmedel som har mindre goda miljöeffekter är en strategi som förefaller ha stor potential för att minska riskerna. PRI-Farm kan bli ett viktigt beslutsstöd i lantbrukets arbete för bättre produktval och säkrare växtskydd. Ekologisk produktion har goda förutsättningar att bli en viktig strategi för minskade risker i de utökade vattenskyddsområden som kommunerna nyligen har beslutat om. För att denna strategi skall bli lyckosam krävs att marknaden fortsätter att öka för ekologiska produkter i Sverige, så att produkternas merpris tillsammans med samhällets stöd via miljöersättningsprogram fortsätter att betala merkostnaden för denna produktionsform

Short Communication: In Vitro Efficacy Testing of Praziquantel, Ivermectin, and Oxfendazole against Taenia Solium Cysts

Oxfendazole is recommended as the drug of choice for treating porcine cysticercosis. The drug does not kill brain cysts and is not registered for use in pigs. Latest its safety in the recommended dose has been questioned. The aim of this study was to investigate two alternative anthelminthics. The efficacy of praziquantel and ivermectin was compared to oxfendazole In Vitro on Taenia solium. Cysts of T. solium were isolated from infected pork and incubated in culture media together with the drugs. The degree of evagination was used as effect measurement and determined after 6 hours. Praziquantel had a half maximal effective concentration (EC50) of value 0.006 ± 0.001 μg/mL. Ivermectin did not show any impact on the evagination in concentrations from 0.001 to 30 μg/mL and neither did oxfendazole in concentrations from 0.001 to 50 μg/mL

FOXC2 Is a Winged Helix Gene that Counteracts Obesity, Hypertriglyceridemia, and Diet-Induced Insulin Resistance

AbstractObesity, hyperlipidemia, and insulin resistance are common forerunners of type 2 diabetes mellitus. We have identified the human winged helix/forkhead transcription factor gene FOXC2 as a key regulator of adipocyte metabolism. Increased FOXC2 expression, in adipocytes, has a pleiotropic effect on gene expression, which leads to a lean and insulin sensitive phenotype. FOXC2 affects adipocyte metabolism by increasing the sensitivity of the β-adrenergic-cAMP-protein kinase A (PKA) signaling pathway through alteration of adipocyte PKA holoenzyme composition. Increased FOXC2 levels, induced by high fat diet, seem to counteract most of the symptoms associated with obesity, including hypertriglyceridemia and diet-induced insulin resistance—a likely consequence hereof would be protection against type 2 diabetes

Variation in carbon footprint of milk due to management differences between Swedish dairy farms

To identify mitigation options to reduce greenhouse gas (GHG) emissions from milk production (i.e. the carbon footprint (CF) of milk), this study examined the variation in GHG emissions among dairy farms using data from previous CF studies on Swedish milk. Variation between farms in these production data, which were found to have a strong influence on milk CF were obtained from existing databases of e.g. 1051 dairy farms in Sweden in 2005. Monte Carlo analysis was used to analyse the impact of variations in seven important parameters on milk CF concerning milk yield (energy corrected milk (ECM) produced and delivered), feed dry matter intake (DMI), enteric methane emissions, N content in feed DMI, N-fertiliser rate and diesel used on farm. The largest between farm variation among the analysed production data were N-fertiliser rate (kg/ha) and diesel used (l/ha) on farm (coefficient of variation (CV) 31-38%). For the parameters concerning milk yield and feed DMI the CV was approx. 11 and 8%, respectively. The smallest variation in production data was found for N content in feed DMI. According to the Monte Carlo analysis, these variations in production data led to a variation in milk CF of between 0.94 and 1.33 kg CO2 equivalents (CO2e) per kg ECM, with an average value of 1.13 kg/CO2e kg ECM. We consider that this variation of ±17% that was found based on the used farm data would be even greater if all Swedish dairy farms were included, as the sample of farms in this study was not totally unbiased. The variation identified in milk CF indicates that a potential exists to reduce GHG emissions from milk production on both national and farm level through changes in management. As milk yield and feed DMI are two of the most influential parameters for milk CF, feed conversion efficiency (i.e. units ECM produced per unit DMI) can be used as a rough key performance indicator for predicting CF reductions. However, it must be borne in mind that feeds have different CF due to where and how they are produced

Extending an industrial root controller : implementation and applications of a fast open sensor interface

An overview is given of the design and implementation of a platform for fast external sensor integration in an industrial robot system called ABB S4CPlus. As an application and motivating example, the implementation of force-controlled grinding and deburring within the AUTOFETT-project is discussed. Experiences from industrial usage of the fully developed prototype confirms the appropriateness of the design choices, thus also confirming the fact that control and software need to be tightly integrated. The new sensor can be used for the prototyping and development of a wide variety of new application

Observation of Space-Charge-Limited Transport in InAs Nanowires

Recent theory and experiment have suggested that space-charge-limited transport should be prevalent in high aspect-ratio semiconducting nanowires. We report on InAs nanowires exhibiting this mode of transport and utilize the underlying theory to determine the mobility and effective carrier concentration of individual nanowires, both of which are found to be diameter-dependent. Intentionally induced failure by Joule heating supports the notion of space-charge-limited transport and proposes reduced thermal conductivity due to the nanowires polymorphism

Produktorienteret miljøindsats i landbrugssektoren - forudsætninger

For at styrke den produktorienterede miljøindsats i landbruget nedsatte Miljøstyrelsen primo 2003 et produktkædepanel for landbrugsområdet. Panelets primære mål er at fremme udvikling og afsætning af landbrugsprodukter, der set i et livscyklusperspektiv ("fra jord til jord") er mindre miljøbelastende end tilsvarende traditionelle produkter. Som fundament for panelets arbejde er udarbejdet denne rapport, som beskriver de eksisterende forudsætninger for en produktorienteret indsats i sektoren - i form af en kortlægning af relevante projekter/tiltag. Denne rapport har dannet udgangspunkt for udarbejdelsen af et såkaldt fremsyn på området, som er publiceret særskilt. Fremsynet og information om panelets arbejde i øvrigt kan fås på www.produktpanel-landbrug.dk. En produktorienteret indsats vil altid være et supplement til de eksisterende overordnede reguleringer af samfundets adfærd, forbrug og udledninger. Vi vil stadig i fremtiden opleve berettiget miljøarbejde, der tager udgangspunkt i en konkret produktion eller proces eller i ønsket om at reducere en arealbelastning. Med produktorientering følger en anderledes og mere nuanceret opfattelse af, hvad der er "godt og dårligt" for miljøet, hvilke områder, der skal prioriteres i fødevaresektorens miljøindsats, og hvad miljøarbejdet kan omfatte i alle led i fødevarernes produktkæde. Et produktorienteret miljøarbejde stiller krav til og udfordrer alle aktører i produktkæderne. Der skal ikke alene udveksles og håndteres oplysninger om produktets miljøpåvirkning bagud og fremad i produktkæden, men der skal også ageres på baggrund af de erkendelser, denne udveksling af oplysninger giver anledning til. Helhedsorienteringen skaber også muligheder for at synliggøre og dokumentere valg undervejs i produktkæden. Produktorientering giver dermed en enestående mulighed for aktører/virksomheder for at dokumentere adfærd og valg overfor aftagere (herunder forbrugeren). Også for landbrugs- og gartnerierhvervet er produktorienteringen en udfordring. En kvalificeret diskussion af muligheder og perspektiver i produktorienteringen i landbrugserhvervet er derfor langt fra kun et spørgsmål om værktøjer, opgørelsesmetoder og mulighederne for afsætning af miljødokumenterede varer. Produktorienteringen er i langt højere grad den ramme, hvori f.eks. nedenstående spørgsmål kan diskuteres: Hvilke langsigtede scenarier for landbrugserhvervet er tænkelige? Hvilke strategier kan anlægges for erhvervsudvikling, forskning, kompetenceudvikling etc. for bedst muligt at sigte på de mest attraktive scenarier? Hvordan bringes aktørerne i spil, og hvordan skal ansvar fordeles? De hidtidige erfaringer med produktorientering viser, at en væsentlig forudsætning for succes er åbenhed og kommunikation i produktkæderne