Law and Digital Society

In this article we argue the need for more socio-legal scrutiny in a digitally mediated and data-driven development. We focus and briefly outline socio-legally relevant aspects of the “sharing” economy, that poses a number of conceptual issues on how we understand and regulate innovative platform based ventures. This also arguably underscores a number of issues relating to the role of consumer and user data and the implications of this “datafication”, not least in terms of questions of accountability and balancing of both powers and privacy in a data-driven world that often is described as a “black box” (cf. Pasquale, 2015) in the sense that much of the automated processes – such as the workings of algorithms and third party trade of consumer data – is withheld from insight and transparency

Pyxine tiinae (Caliciaceae, Ascomycota), a new lichen species from high elevation in Peru

Pyxine tiinae, a new foliose lichen species, is described from an alpine locality in Peru. The new species is character- ized by convex and radiating, grey lobes, a K– cortex and K– epihymenium, the presence of terpenes, and by comparatively long pycnoconidia. A phylogenetic analysis places P. tiinae as sibling to the genus Culbersonia, although the morphological characters do not fit with either this genus or with Pyxine as currently circumscribed

Corruption in a culture of money: Understanding social norms in post-Soviet Uzbekistan

The aim of this article is to explore the social meaning and ordinary activities surrounding informal transactions in order to better understand the social context forming the premises and informing the meaning of corruption in Uzbekistan. A theoretically founded hypothesis is that informal transactions in Uzbek society reflect different cultural meanings than in the Western world. If this is true, there may be reasons to re-evaluate the concept of corruption in order to reflect the morality of exchange in Uzbekistan. This article is based on two periods of field research between 2009-2010 in Oltiariq district of Fergana region, Uzbekistan. We used ethnographic methods and the case of wedding ceremonies in order to illustrate local perceptions of informal exchange. Our results can be summarised in three main points: (a) informal transactions are deeply embedded in cultural practices; (b) not all informal transactions are corrupt; (c) when talking about (or measuring) corruption, local perceptions should be taken into account

Intellectual Property Law Compliance in Europe: Illegal File Sharing and the Role of Social Norms

The current study empirically demonstrates the widely discussed gap between copyright law and social norms. Theoretically founded in the sociology of law, the study uses a well-defined concept of norms to quantitatively measure changes in the strength of social norms before and after the implementation of legislation. The ‘IPRED law’ was implemented in Sweden on 1 April 2009, as a result of the EU IPR Enforcement Directive 2004/48/EC. It aims at enforcing copyright, as well as other IP rights, when they are violated, especially online. A survey was conducted three months before the IPRED law came into force, and it was repeated six months later. The approximately one thousand respondents between fifteen and twenty-five years-of-age showed, among other things, that although actual file-sharing behaviour had to some extent decreased in frequency, social norms remained unaffected by the law

Strategier för ökad regelefterlevnad på trafikområdet - lagstiftning, polisiärt arbete och sanktioner

Den här rapporten utgår från en litteraturstudie avseende vissa trafiksäkerhetsfrågor som genomfördes vid Rättssociologiska avdelningen i Lund, på uppdrag av Vägtrafikinspektionen i Borlänge, under våren 2005. Studien syftade till att kartlägga befintlig kunskap avseende möjligheterna att med ökad trafikövervakning och strängare sanktioner uppnå högre grad av regelefterlevnad i trafiken. Studien som begränsades till att gälla regelefterlevnad på områdena hastighet, nykterhet samt bältesanvändning presenterades på ett seminarium vid Vägtrafikinspektionen den 2 juni 2005. I det följande ges en översiktlig beskrivning av resultaten från den studien; samt en fördjupad diskussion som tar avstamp i samtalen vid nämnda seminarium. Analysen vilar på en vidareutveckling av Ajzens & Fishbeins teori om avsiktsstyrda beteenden (Ajzen, 1991, s.179-211) som tar hänsyn till modern kunskap om sociala normers samhälleliga funktioner. I huvudsak handlar det om Håkan Hydéns, professor i Rättssociologi, modell över normernas tre dimensioner (Hydén, 2002, s.287). Rapportens teoretiska konstruktion kan därmed sägas beröra integrerade avsiktsstyrda beteenden (Theory of Integrated Planned Behavior) och benämnes fortsättningsvis TIPB. Den Europeiska kommissionen bedömer under 2004 kunskapsläget vara så tydligt att det är befogat att gå ut med en rekommendation (Europeiska unionens officiella tidning nr L 111 , 17/04/2004 s. 0075 – 0082) till medlemsstaterna där man förordar kraftfulla satsningar på ökad trafikövervakning och strängare sanktioner. Kommissionen slutsats grundas på resultaten från fem omfattande forskningsprojekt: ESCAPE, SUNflower, Clifford Chance, IFC Consulting och SARTRE. Kommissionens slutsatser väcker en del intressanta frågor för svenskt vidkommande vilka behandlas i den här rapporten. Är de europeiska slutsatserna giltiga för svenska förhållanden? Har man i Sverige redan inhöstat de i Europa förväntade resultaten och ligger svensk trafikövervakning och svenska sanktioner redan i dag på en optimal nivå? Avsikten är att utifrån den europeiska kunskapsbasen formulera slutsatser med högre giltighet för svenska förhållanden. Slutsatserna är preliminära. För att kunna uttala sig med en högre grad av säkerhet krävs ytterligare empiriska studie. Det står klart att Sveriges förutsättningar att öka regelefterlevnaden på de tre angivna områdena inte är lika goda som för det europeiska genomsnittet. Huvudsakligen på grund av att Sverige redan har inhöstat en stor del av den på europeisk nivå förväntade ökningen av regelefterlevnaden. Sveriges mångåriga och effektiva arbete med trafiksäkerhetsfrågor har lett till att det i praktiken återstår mindre att göra. Emellertid är förutsättningarna att skapa positiva förändringar förhållandevis goda på området för hastighet där Sverige i flera avseenden släpar efter den europeiska utvecklingen. Framför allt är det de sociala normerna (eller den kollektiva inställningen) till hastighetsöverträdelser som utgör det stora problemet i Sverige. Slutsatsen är att förändringar av regelefterlevnaden vad gäller hastighetsbegränsningar förutsätter förändringar av samhällets sociala normer. Erfarenheterna visar att en av de effektivaste vägarna mot att förändra sociala normer går via förändringar i den rättsliga praktiken. Vad gäller nykterhet och bältesanvändning är förutsättningarna att påverka med rättsliga instrument sämre. Det har att göra med att överträdelser mot de regleringarna i huvudsak har att göra med bristande omdöme respektive attitydstörningar. Typ av överträdelse Huvudsaklig förklaringsram Hastighet Normer Nykterhet Omdöme Bälte Attityder (a) När det gäller rattfylleri är Sverige ett av de länder i Europa som kommit längst vad gäller regelefterlevnad. Såväl sociala normer som det rättsliga systemet är tydliga i sina budskap. Den grupp bilister som fortfarande kör rattfulla gör det med tredubbel risk: (I) att råka ut för en olycka (II) att ertappas i en trafikkontroll med svåra följder i form av sanktioner och (III) de riskerar att dömas socialt. Förare som underlåter att tolka de här riskerna på ett adekvat sätt har nedsatt omdömesförmåga. Nedsättningens orsaker kan vara sådant som alkoholruset i sig självt, alkoholism, psykisk ohälsa, socialt utanförskap, ungdomligt oförstånd etc. Samtliga de här orsakerna är av sådan karaktär att ökad trafikövervakning och strängare sanktioner inte kan förväntas få stora effekter på regelefterlevnaden. Nuvarande nivåer bör dock upprätthållas – inte minst för att undvika negativa förändringar av den kraftfulla sociala övervakning som präglar samhället i dag. Förbättringar av regelefterlevnaden på området för nykterhet skapas snarare med stödjande insatser riktade mot de individer vilka begår överträdelserna. (b) Även vad gäller bältesanvändning tillhör Sverige den absoluta toppen avseende regelefterlevnad – trots att vare sig övervakningen eller sanktionerna utmärker sig som särskilt höga i ett internationellt perspektiv. I det här fallet handlar det snarast om att människor utifrån en omdömesgill riskbedömning i kombination med trycket från sociala normer själva kommer fram till det förnuftiga i att bära bälte. I de fall då bilbälte inte används har det i huvudsak att göra med ett bristande engagemang – människor hävdar i undersökningar att de glömmer att ta på sig bältet. Förnuftsmässigt stödjer trafikanter i Sverige bältesanvändandet. Men de saknar det känslomässiga engagemang som krävs för att de inte emellanåt skall glömma bort att ta på sig det. Det föreligger med andra ord en sviktande attityd till behovet av bältesanvändning hos somliga individer. De interna påminnelsesystemen i form av affektiva signaler brister. Ökad trafikövervakning och strängare sanktioner förefaller vara en ineffektiv och kostsam väg att öka engagemanget – inte minst med tanke på de praktiska svårigheterna i samband med effektiv övervakning av bältesanvändandet. Att arbeta med attityder är ett långsiktigt arbete som involverar uppfostran – en snabbare väg vore effektiva interlocksystem. (c) Såväl de sociala normerna, attityderna som det individuella omdömet sviktar när det handlar om inställningen till fortkörning i Sverige. Vad gäller hastighetsöverträdelserna kan sägas att Sverige utmärker sig genom att bilförarna i högre grad än i övriga länder i Europa njuter av att köra för fort, samt att svenska bilförare är sämst på att uppfatta sambandet mellan ökad hastighet och ökad risk. Vidare står det klart att svenska bilförare uppvisar en lägre nivå vad gäller den subjektiva upptäcktsrisken än den faktiska. Det innebär att bilförarna inte inser hur stor risken att åka fast i en hastighetskontroll faktiskt är. Det faktum att det råder svag allmän acceptens för hårdare tag mot hastighetsöverträdelser hänger samman med att staten inte på ett tillräckligt tydligt sätt markerat avståndstagande till fortkörningen. I länder där man genomfört stora satsningar på att komma tillrätta med fortkörningen har också allmänhetens öppenhet för hårdare tag ökat i takt med att medvetenheten ökat. Mer problematiskt är då kanske att det är svårt att uppnå tillräckligt hög grad av upptäcktsrisk med tanke på det omfattande vägnätet, de stora avstånden och den låga trafikdensiteten. Analysen i den här rapporten antyder dock att man inte skall underskatta de sociala kontrollmekanismer som skulle aktiveras genom en ökad statlig aktivitet. När man i exempelvis SUNflower-rapporten avvisar möjligheterna att i Sverige påverka individuella bilförare genom ökad övervakning och strängare sanktioner är man ute på delvis ovetenskaplig grund. I dagsläget tyder det mesta på att sådana strategier faktiskt skulle nå framgång. De preliminära och ytterst översiktliga beräkningarna som gjorts i den här studien (utifrån ekonomisk sanktionsteori) anger att god regelefterlevnad skulle kunna uppnås på området för hastighetsbegränsningar om risken att ertappas vid regelbunden fortkörning under ett år låg på mellan 5-10 procent samt att bötesbeloppen låg på mellan 5000-10000 kronor. Med fördel kombineras då skärpta sanktioner med strategier för att uppnå medial uppmärksamhet. Slutsatsen är således att förändringar av trafikövervakningen och sanktionerna bör koncentreras till att bekämpa hastighetsöverträdelser. Preliminära beräkningar pekar på att förändringar i linje med vad som föreslås i den här rapporten har potential att minska antalet fortkörningar med över 50 procent. Antalet dödsfall i trafiken skulle minska med omkring 100 per år

Social Innovation in a Digital Context.

This book summarizes the project work of the very first batch of participants of Lund University’s international Social Innovation in a Digital Context programme, financed by the Swedish Institute. The programme targets human rights activists in a position from which they can initiate projects of change in their home countries in the area of social innovation. During the programme all participants initiate a change project using the knowledge and skills obtained during the programme and using digital technology. This book contains reports on projects aimed at creating sociopolitical improvement in Algeria, Gaza, Iraq, Jordan, Syria and Tunisia

Online Piracy, Anonymity and Social Change – Deviance Through Innovation

This article analyses current trends in the use of anonymity services among younger Swedes (15-25) and focuses on individuals engaging in illegal file sharing in order to better understand the rationale behind both file sharing as well as online anonymity, especially in relation to enforcement of copyright. By comparing the findings of a survey conducted on three different occasions (early 2009, late 2009 and early 2012), we measure the fluctuations in the use of anonymity services among approximately 1,000 15-25-year olds in Sweden, compare them to file sharing frequencies and, to some extent, trends within legal enforcement. The article also suggests that the key to understanding any relationship between copyright enforcement and fluctuations in online anonymity can be found in the law’s relationship to social norms in terms of legitimacy by showing a correlation between file sharing frequency and the use of anonymity services. The findings indicate that larger proportions of frequent file sharers (downloaders) also use anonymity services more often than those who file share less. However, in comparison to the earlier surveys, the strongest increase in the use of anonymity services is found in the groups where file sharing is less frequent, suggesting that reasons for actively making oneself less traceable online other than avoiding copyright enforcement have emerged since the initial two surveys in 2009. Further, the overall increase (from 8.6% to 14.9%) in using anonymity services found for the whole group of respondents suggests both that high file sharing frequency is a driver for less traceability as well as a larger trend for online anonymity relating to other factors than mere file sharing of copyright infringing content – for example, increased governmental identification, data retention and surveillance in the online environment. The results are analysed in Merton’s terminology as file sharers and protocol architects adapting in terms of both innovation and rebellion in the sense that institutional means for achieving specific cultural goals are rejected. This means, to some extent, participating in or contributing to the construction of other means for reaching cultural goals