Management and use of public outdoor playgrounds

Management and use of public outdoor playgrounds have become problematic issues for many municipal organisations. This thesis explores the interrelations between management organisations, playgrounds and users and examines whether playground management can contribute to the benefits for playground users. The research comprised two multiple case studies, with two comparative cases in each. Two towns with differences in surrounding landscape and local social connections were assessed regarding use and playground qualities. Methods included group interviews with school children, questionnaire surveys to preschools and parents of preschool children, mapping of children’s residences, playgrounds and private gardens with play equipment, and interviews with park workers. The differences found between the towns and different user groups emphasise the need for adaptation to the local context and to different categories of users. For children, playgrounds have values such as opportunities for physical and social play and closeness to nearby nature but are also perceived as problematic and inadequate. Variation between individual playgrounds is appreciated. Play equipment can create an interest, but place-specific qualities as regards access, placement and surroundings are more likely to make playgrounds much visited over time. The second case study was directed towards playground management strategies in two municipal organisations with different management strategies, where professionals were interviewed and playgrounds studied. Internal dialogue and formal user participation processes had positive effects on the professionals involved, but the outcome in terms of physical playground provision was more unclear. Public participation processes may improve playground management but require continuity and inspiration. Public playgrounds can play an important role for children and other users. They should be viewed in a comprehensive physical and social context and adapted to local needs. Professionals within the management organisation can have a key impact in this but need to become more communicative and cross-sectoral

Green space in compact cities: the benefits and values of urban ecosystem services in planning

This paper presents a literature review on urban green space benefits and values and discusses green space qualities that are important in providing ecosystem services for sustainability of compact cities. Green spaces and elements provide many functions, services and benefits which are needed for the sustainable development of urban areas, as shown in numerous research studies. However, there is often a gap between the research findings on urban ecosystem services and urban planning processes, with green spaces risking being undervalued in compact cities. Two possible reasons for this gap are discussed in this paper: lack of compiled knowledge of the number and extent of ecosystem services provided by urban green space and the need for descriptions of valuable green space qualities including properties and potentials. Previous studies on urban green spaces and their contribution to economic, health, quality of life and ecological benefits in compact cities are reviewed and described. Analysis of the literature indicates that sustainable compact cities can be expected to need green spaces which are close to people, coherent and of sufficient size, varied and well-maintained and where people can engage in development. Such aspects can be increasingly considered in planning practice

The Welfare Landscape and Densification—Residents’ Relations to Local Outdoor Environments Affected by Infill Development

Densification through infill developments is a common planning strategy where both advantages and problems have been brought forward. However, the knowledge on how such developments affect residents and their relations to local outdoor environments is limited. Also, modernist areas have been highlighted as planning heritage with specific values. We studied the case of a multi-family housing area in Uppsala, Sweden, originally planned in the 1960s as part of the Swedish modernist welfare era and later affected by densification through infill development. The mixed-methods approach included document analysis and observations followed by an online survey focused on the use of, perceived qualities of and satisfaction with outdoor environments among residents. The results revealed the heritage of careful planning during the 1960s concerning green space availability and solutions limiting car traffic, with recent densification affecting different sub-areas to various degrees. Respondents living in non-densified sub-areas reported higher levels of satisfaction, more qualities and a more varied use of the outdoor environment compared to in densified sub-areas. However, the management level was considered too low in mainly one of the non-densified sub-areas. Many respondents brought up the loss of qualities in their local outdoor environment through the infill development, both during the construction work and in the result, with less green spaces and increased car traffic. This study revealed large negative effects for residents of densification that focuses on density without securing sufficient qualities in the outdoor environment but also of neglected open space management

Barnvänlig bebyggd miljö – vad krävs? En forskningsöversikt

Vad är en barnvänlig bebyggd miljö, hur skapas den och av vem?Barnvänlighet handlar om att skapa förutsättningar för barns meningsfulla och hälsosamma tillvaro och utveckling, att bevara och utveckla strukturer och platser och skapa inkludering. Samtidigt främjar barnvänlighet i den bebyggda miljön en hållbar och demokratisk utveckling ur flera perspektiv och är en förutsättning för att uppnå olika nationella och internationella hållbarhetsmål samt FNs barnkonvention. Denna forskningsöversikt baseras på en genomgång av forskningsresultat från 88 vetenskapliga publikationer om ”child-friendly environments” – här översatt till ”barnvänlig bebyggd miljö”.Den fysiska och sociala miljöns egenskaper är helt avgörande för att åstadkomma barnvänlighet. Den socio-fysiska miljö som behöver eftersträvas beskrivs av tio kvaliteter, som ofta är sammanflätade med varandra. Kvaliteterna är här ordnade efter hur vanligt förekommande de är i den studerade litteraturen, där en grund för barnvänlig bebyggd miljö är en variation av platser som barn har god tillgänglighet till. Alla tio kvaliteter bör dock ses som olika aspekter av en helhet:Platser – en stor variation av både gröna miljöer och andra platser som barn enkelt kan nå, och som de kan använda sig av Tillgänglighet – närhet och välfungerande nätverk och strukturer för gång- och cykeltrafik som gör det möjligt för barn att självständigt nå olika platser En ren miljö – en miljö fri från skräp, föroreningar, buller och annat som kan störa och hindra användning Säkerhet och trygghet – reglering av trafik och andra oförutsägbara risker samt främjande av barns egen riskhantering och trygghet Frihet – barns rörelsefrihet, möjlighet att använda utemiljön och utmana sig själva Lek och fritid – en mångfald av möjligheter för lek och aktiviteter Deltagande – möjligheter för barn att vara aktörer som både formellt deltar och informellt kan påverka sin miljö Lärande – miljöer som stödjer utveckling och kompetensbyggande Platsanknytning – både fysisk miljö och människor i den som skapar en känsla av tillhörighet Inkludering – tillgång till olika platser, aktiviteter och anläggningar, oberoende av sociala faktorerÖversikten visar även att det behövs ett brett samarbete mellan olika aktörer och processer. Tillsammans kan de sätta fokus på både den byggda miljön som helhet och på dess sammanvävda fysiska och sociala kvaliteter. Detta kan inkludera planering, deltagande, reglering, utformning, förvaltning, forskning, samarbete, utbildning mm. I arbetet för en barnvänlig bebyggd miljö behövs dessutom både vuxnas barnperspektiv och barns egna perspektiv

Children's everyday recreational mobilities - growing up in a densifying Swedish small town

Access to urban open space is of large importance for the child-friendliness of built environments and might also play an important role in children's sustainable recreational mobilities. Yet, little is known about how children's everyday recreation and associated mobilities are affected by planning projects and densification processes, where ideas of sustainable mobility often focus on a transit-oriented development (TOD) based on densification in areas around transport nodes. In this study, we examine the current rapid development of a small town in the south of Sweden, affected by TOD ideals. The case is studied through the perspectives of local children aged 10-11, focusing on their recreational mobilities and the current development, using walking interviews. The children described the current projects as happening fast, diminishing their spaces and increasing car traffic without their perspectives being included. Compared to a study conducted 5 years earlier in the same small town, the children appeared to find less places for them and to focus more on formal places programmed for their use. There are reasons to be critical to how densification is being realised in relation to sustainable recreational mobilities, if leading to continuous car dependence but with less access to sufficient and varied open spaces of interest to children. This study also shows the importance of including children of various ages in both research and practice to strive for sustainability

Barnvänlig parkförvaltning i praktiken

Hur kan förvaltningen av parker och andra utemiljöer bli barnvänlig? Det har undersökts i ett forskningsprojekt riktat mot både kommunala parkförvaltare och barn, i Sverige och Danmark. Genom breda, inkluderande arbetssätt, där barns egna perspektiv ingår och flera möjligheter att ge barn tillgång till en mångfald av platser tillvaratas, har en del parkförvaltningar börjat utveckla en barnvänlig inriktning. Men kunskapen och engagemanget är ofta beroende av enskilda, drivna tjänstepersoner och flera utmaningar kan uppstå

Secondary school students' perspectives and use of three school grounds of varying size, content and design

School grounds can have multiple values, and especially sufficient size, green elements, variation, integrated design and participatory development have been described as positive qualities. However, many studies have focused on pre-school and primary school grounds, while less is known about school grounds for adolescents. This study explored how secondary school students experience and use school grounds of varying size, content and design. The study included one class in year 8 (aged 14-15) at each of three schools in southern Sweden. A questionnaire with mainly open questions was distributed, followed by both individual interviews and walking interviews with four students from each class. The results show that school grounds were appreciated, but also that many chose to stay indoors. Large surface area and varied content, with ball courts, greenery, seating and multifunctional equipment, were valued, but a school ground design with integrated and pleasant settings, allowing socialising and activities, particularly support use by secondary school students

Skolgårdsförgröning på lekens villkor

Att göra en skolgård grönare ger barnen chans till ökad naturkontakt i vardagen och är i förlängningen en nyckel till bättre folkhälsa. Malmö stad initierade 2010 projektet Gröna skolgårdar på ett drygt trettiotal platser. På två av dessa har forskare studerat skolgårdsaktiviteten före och efter förändringen. I detta Movium Fakta sammanfattas förgröningens inverkan på barnens lek, aktivitet och sociala liv

Lekplatsers kvalitet och kvantitet över tid - Ett projekt inom fortlöpande miljöanalys

Offentliga lekplatser är viktiga för barns lek och hälsa som en del av en barnvänlig bebyggd miljö. Det har tidigare saknats en nationell överblick över svenska lekplatsers kvalitet och kvantitet. I detta miljöanalysprojekt har antalet allmänna, kommunala lekplatser i Sverige beräknats och jämförts med tidigare insamlade data om antal i ett urval kommuner för att se förändring över tid. Ett forskningsbaserat verktyg för att analysera lekplatsers kvalitet har också testats och utvärderats. Antalet lekplatser i Sverige som är öppna för allmänheten utan inskränkning i tid samt förvaltas av kommuner har sammanställts med hjälp av kommunhemsidor och e-post eller telefonkontakt med tjänstepersoner. Antalet uppskattas vara 9590 stycken hösten 2022. Tre grupper av tidigare insamlad data möjliggör att se förändring i antal lekplatser i ett urval kommuner under två decennier. Från 2001 till 2022 beräknas antalet lekplatser i de norrländska kommunerna ha minskat med 48 %. Från 2005 till 2022 har antalet lekplatser i 20 andra kommuner minskat med 32 %, och från 2017 till 2022 har antalet hos totalt 52 kommuner minskat med 8 %. Även om vissa lekplatser kan ha tagits över av annan förvaltning, tyder sammanställningen på en tydlig minskning av antalet lekplatser förvaltade av svenska kommuner under 2000-talet, möjligen med hälften. Vad minskningen beror på har inte undersökts närmare i studien, men kommentarer från tjänstepersoner vittnar om en kombination av besparingar, eftersatt underhåll och nya krav på säkerhet och tillgänglighet. Det har ofta lett fram till lokala strategier som främjar färre lekplatser. Verktyget för att bedöma lekplatsers kvalitet är baserat på en sammanställning av forskning från 2010 och har vidareutvecklats i flera steg. I projektet har det testats av tjänstepersoner på 28 lekplatser i 11 kommuner, där spridningen i resultat var stor. Detta ger också grund för fortlöpande analys av kvalitet på just dessa 28 lekplatser. Med utgångspunkt i återkoppling från tjänstepersoner som har testat verktyget, har det justerats och presenteras här i sin senaste version, kallad Analysverktyg för lekmiljöer, ALM. Verktyget har visat sig vara användbart i flera faser. Dock kan användningen av verktyg för att analysera kvalitet hos lekplatser problematiseras då det riskerar att bland annat främja likformighet. Resultaten och diskussioner med projektets referensgrupp samt inspel från tjänstepersoner har stakat ut flera möjliga vägar framåt för fortsatta studier om lekplatser. Dessa kan omfatta mer detaljerade studier av olika typer och storlekar, av olika förvaltningsformer eller av de analyser som ligger bakom förändringar hos olika kommuner