Supervising the tutors

Bakgrund och genomförande Uppsatshandledning är en väsentlig förutsättning för och del av studenternas kandidat- eller magisterexamen. På sjuksköterskeprogrammet (180 hp) ges dels en yrkesexamen (sjuksköterskeexamen) samt en kandidatexamen. Examensarbetet/uppsatskursen på sjuksköterskeprogrammet på BTH omfattar 15 hp och involverar lärare och doktorander med minst en magisterexamen att handleda studenterna. Någon formell utbildning i att handleda uppsatser har dock varken krävts eller tidigare tillhandahållits på institutionen. För att öka handledarnas kompetens anordnades 2012-2013 en kurs i ”uppsatshandledning för högskolelärare” (4 hp) på institutionen. Kursen gavs på arbetstid och var upplagd med fyra studieträffar med en månads mellanrum. Förutom studieträffar och diskussionsgrupper innehöll kursen tre skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande skriftligt examinationsuppgift som var obligatoriska för de som ville få ut 4 hp på kursen. Det var även möjligt att följa kursen utan att ta ut några poäng. Det var 30 lärare och doktorander som följde kursen, varav 27 lämnade in inlämningsuppgifter och 19 fullföljde hela kursen. En skriftlig och anonym utvärderingsenkät avslutade kursen. Enkäten visade att 19 av de 25 som besvarade enkäten gav kursen betyget bra eller mycket bra som sammanfattande omdöme, 5 gav kursen betyget godkänt medan 1 svarade att kursen varit dålig. Överlag fick kursen och kursens upplägg bra betyg och endast själva examinationsuppgiften ansågs mindre bra. Utöver kursen anordnas nu regelbundet vid institutionen tre gånger varje termin ”handledning på handledning” som ett diskussionsforum där examinatorer och handledare träffas och kan diskutera allmänna och generella problem i uppsatser och uppsatshandledning. Diskussion En formell kurs i uppsatshandledning kan vara ett sätt att stärka handledarna och handledarrollen i uppsatshandledning. Erfarenheterna från den kurs som getts vid Institutionen för hälsa på BTH visar att kursen uppskattats av såväl erfarna handledare som nybörjare. Utvärderingen visade att upplägget av och omfattningen på kursen var ”lagom”, medan själva examinationsuppgiften kan utvecklas och göras tydligare. Utbildning är viktig för att få en gemensam plattform, inte bara för en likriktning, men även som en gemensam grund när diskussionsforumet bedrivs. Dock är en kurs en punktinsats, även om den upprepas. Diskussionsforumet behöver finnas för att upprätthålla kontinuitet i den löpande handledningen. De regelbundet återkommande träffarna mellan handledare och examinatorer utgör en bra grund för gemensamma diskussioner om studenternas uppsatser och gör det dels möjligt att höja kvaliteten på examensarbetena och dels för att undvika missförstånd mellan handledare och examinatorer.Bakgrund och genomförande Uppsatshandledning är en väsentlig förutsättning för och del av studenternas kandidat- eller magisterexamen. På sjuksköterskeprogrammet (180 hp) ges dels en yrkesexamen (sjuksköterskeexamen) samt en kandidatexamen. Examensarbetet/uppsatskursen på sjuksköterskeprogrammet på BTH omfattar 15 hp och involverar lärare och doktorander med minst en magisterexamen att handleda studenterna. Någon formell utbildning i att handleda uppsatser har dock varken krävts eller tidigare tillhandahållits på institutionen. För att öka handledarnas kompetens anordnades 2012-2013 en kurs i ”uppsatshandledning för högskolelärare” (4 hp) på institutionen. Kursen gavs på arbetstid och var upplagd med fyra studieträffar med en månads mellanrum. Förutom studieträffar och diskussionsgrupper innehöll kursen tre skriftliga inlämningsuppgifter samt en avslutande skriftligt examinationsuppgift som var obligatoriska för de som ville få ut 4 hp på kursen. Det var även möjligt att följa kursen utan att ta ut några poäng. Det var 30 lärare och doktorander som följde kursen, varav 27 lämnade in inlämningsuppgifter och 19 fullföljde hela kursen. En skriftlig och anonym utvärderingsenkät avslutade kursen. Enkäten visade att 19 av de 25 som besvarade enkäten gav kursen betyget bra eller mycket bra som sammanfattande omdöme, 5 gav kursen betyget godkänt medan 1 svarade att kursen varit dålig. Överlag fick kursen och kursens upplägg bra betyg och endast själva examinationsuppgiften ansågs mindre bra. Utöver kursen anordnas nu regelbundet vid institutionen tre gånger varje termin ”handledning på handledning” som ett diskussionsforum där examinatorer och handledare träffas och kan diskutera allmänna och generella problem i uppsatser och uppsatshandledning. Diskussion En formell kurs i uppsatshandledning kan vara ett sätt att stärka handledarna och handledarrollen i uppsatshandledning. Erfarenheterna från den kurs som getts vid Institutionen för hälsa på BTH visar att kursen uppskattats av såväl erfarna handledare som nybörjare. Utvärderingen visade att upplägget av och omfattningen på kursen var ”lagom”, medan själva examinationsuppgiften kan utvecklas och göras tydligare. Utbildning är viktig för att få en gemensam plattform, inte bara för en likriktning, men även som en gemensam grund när diskussionsforumet bedrivs. Dock är en kurs en punktinsats, även om den upprepas. Diskussionsforumet behöver finnas för att upprätthålla kontinuitet i den löpande handledningen. De regelbundet återkommande träffarna mellan handledare och examinatorer utgör en bra grund för gemensamma diskussioner om studenternas uppsatser och gör det dels möjligt att höja kvaliteten på examensarbetena och dels för att undvika missförstånd mellan handledare och examinatorer.http://sites.upc.umu.se/nu2014/wp/wp-content/uploads/abstracts-nu2014.pd

Book Reviews

Teaching Atlas of Urologic Imaging. First edition. By R. A. Older &amp; M. J. Bassignani. Stuttgart, New York: Thieme Medical Publishers, 2009. ISBN: 978-1-60406-016-4. 330 pages, 390 illustrations. Price (hardback): EUR 119.95 </jats:p

A new Expression for the Uncertainty of a Current Meter Discharge Measurement

A method for the conduction of routine current meter discharge measurements practised in Denmark and Norway is described. Contrary to traditional methods (ISO-recommendations) it incorporates information about the geometry of the stream profile in question into the choice of measurement layout. An associated method for calculation of the measurement uncertainty is developed. By tentative application to a testset of mesaurements it is rendered probable that the developed method will be able to provide satisfactory estimates of the uncertainty of current meter measurements while at the same time having a wider applicability and being easier to use than existing methods.</jats:p

Anglia plurimis modis Lutheranizans sive de contemtu concilii Dordraceni in Anglia

schediasma theologicum propositum a Severino Lintrupi

The Self-serving Altruist: A humanist project in cooperation with DaneAge Association's End-of-Life Companionship Service

The study considers altruism by looking at big and small, theory and practice. The “big” theoretical foundation derives from diverse sources: Stanford Encyclopedia of Philosophy, Bourdieu, Macaskill, Nørretranders, Wrangham, Honneth, Kant, Sørlander, … The “small” practical underpinning is Ældre Sagens vågetjeneste (DaneAge Association’s End-of-Life Companionship Service). Findings are that altruism must not challenge evolutionary constraints. Thus, unbounded altruism becomes pathological and possibly toxic and hypocritical. Evolutionwise, binodal altruism (self vs. other) is futile. Trinodal altruism (self, in-group, out-group) is all that is possible. Going back to Adam Smith, trinodal altruism has traditionally been labelled sentimentalism, but recently it has been fully rationalised by Sørlander. It may upset proponents of Effective Altruism, but EA is found to be simplistic; the equivalent of seeing all problems as nails when you possess a hammer. Real (possible) altruism is about community building, and community building represents altruism. The big-picture transformative potential of altruism is about realizing and recognizing that, and the End-of-Life Companionship Service is a prime example. Zooming in on the EoLCS, transformative potential is identified in the form of deliberately including physically disabled persons to perform the service of life-end-presence. It could increase the number of volunteers, and very likely grow self-esteem and life-satisfaction of those enrolled.The study considers altruism by looking at big and small, theory and practice. The “big” theoretical foundation derives from diverse sources: Stanford Encyclopedia of Philosophy, Bourdieu, Macaskill, Nørretranders, Wrangham, Honneth, Kant, Sørlander, … The “small” practical underpinning is Ældre Sagens vågetjeneste (DaneAge Association’s End-of-Life Companionship Service). Findings are that altruism must not challenge evolutionary constraints. Thus, unbounded altruism becomes pathological and possibly toxic and hypocritical. Evolutionwise, binodal altruism (self vs. other) is futile. Trinodal altruism (self, in-group, out-group) is all that is possible. Going back to Adam Smith, trinodal altruism has traditionally been labelled sentimentalism, but recently it has been fully rationalised by Sørlander. It may upset proponents of Effective Altruism, but EA is found to be simplistic; the equivalent of seeing all problems as nails when you possess a hammer. Real (possible) altruism is about community building, and community building represents altruism. The big-picture transformative potential of altruism is about realizing and recognizing that, and the End-of-Life Companionship Service is a prime example. Zooming in on the EoLCS, transformative potential is identified in the form of deliberately including physically disabled persons to perform the service of life-end-presence. It could increase the number of volunteers, and very likely grow self-esteem and life-satisfaction of those enrolled

Aspects of nutrition in geriatric patients - Especially dietary assessment, intake and requirements

The aim of this thesis was to develop and test the feasibility of a dietary record routine, where nursing staff assess the patient’s food and fluid intake based on standardised portion sizes and household measurements. The energy intake (EI) was studied with a dietary record in 61 geriatric patients. During the 6-month follow-up 11 patients died and an EI below median (1378 kcal) was associated with an age adjusted increased 6-month mortality risk, odds ratio 12.5. In the reproducibility study the dietary intake of 81 geriatric patients was recorded for two periods of 7 consecutive days. The mean difference in EI between the two periods was 4%. In the validity study total energy expenditure (TEE) was measured with the doubly labelled water (DLW) method concurrently using the dietary record routine in a 7-day recording in 31 body weight stable geriatric patients. The dietary record routine overestimated EI by 8% compared to DLW-measured TEE. In order to explore the accuracy of different equations to predict the TEE, 13 equations developed for the elderly were tested against DLW-measured TEE in 31 geriatric patients. The mean estimated physical activity level was 1.2. Three out of 13 equations could best predict TEE. Out of 81 patients 28% were classified as having a protein-energy malnutrition. Out of 220 patients 62% had an EI below the calculated energy requirements. Almost the entire EI took place within 9 hours during daytime. CONCLUSIONS: The 7-day dietary record routine seems to have a good reproducibility and validity in assessing the intake of energy and fluids in geriatric patients. However, the nursing staff seemed unable to ensure that the patients’ individual dietary needs were met. The low dietary intake indicates a need for general daily dietary supplementation to all geriatric patients