Permaculture : a health garden?

I detta kandidatexamensarbete utreds betydelsen av och designprinciperna för begreppen permakultur och hälsoträdgårdar. Arbetet syftar till att jämföra designprinciperna för permakultur och hälsoträdgårdar för att se om och hur dessa kan kombineras. Metoden för arbetet är litteraturstudier av permakultur respektive hälsoträdgårdar, följt av en analys av de designprinciper som identifierats under litteraturstudierna. Under mitten av 1900-talet formades en idé för hur vi ska lyckas åtgärda den förstörelse människan har åsamkat jorden sedan industrialismens intåg, och därmed kunna fortsätta leva på planeten i symbios med vår omvärld. Idén kom så småningom att kallas permakultur​  och kan utformas efter tolv designprinciper vilka presenteras i första delen av  litteraturstudien. På senare tid har forskningen börjat belysa naturens hälsofrämjande effekter, och ett flertal teorier om hur människan påverkas av naturen har lagts fram. I andra delen av litteraturstudien behandlas ett urval av dessa teorier. Principer för hur hälsoträdgårdar bör gestaltas har i uppsatsen definierats ur dessa. Designprinciperna ställs emot varandra under analysdelen av arbetet. Här presenteras de i en tabell som tydliggör vilka designprinciper som passar ihop, och vilka som inte gör det. Kombinationerna delas in under kategorierna​ gynnande​ , ​neutrala​  och ​krockande​ . För att  ytterligare ge en överblick över hur de kan matchas visas även en konceptuell illustration i vilken permakultur och hälsoträdgården samsas. Exempel på hur hälsoträdgårdar kan kombineras med permakultur ges i diskussionen. I diskussionen diskuteras även lösningar på eventuella problem som kan uppstå när kombinationen sker. Min studie visar att samspelet mellan de flesta designprinciperna är neutralt, men att det även finns gynnande effekter. De krockande designprinciperna är få (två) och indirekta. Kombinationen av hälsoträdgårdar och permakultur kan därmed bidra till att skapa förutsättningar för såväl god hälsa som ett hållbart samhälle.This bachelor thesis deals with the concepts of permaculture and health gardens in an attempt to find out what they mean and what design principles that exist in the fields. It aims to compare the design principles of permaculture and health gardens to see if and how these can be combined. During the mid-1900s an idea was formed about ​​how we could manage to overcome the destruction man has inflicted upon the earth since the advent of industrialization and how we could continue living on the planet in symbiosis with our environment. The idea eventually was named ​permaculture​  and can be designed by twelve design principles which  are presented in this thesis. Recently, research has begun to highlight nature's health promoting properties and several theories on how humans are affected by nature has been formulated. In this thesis, principles regarding how healing gardens should be designed have been defined based on these theories. Finally, the identified design principles are compared to each other in a chart, which clarifies the design principles that fit together, and which ones that doesn’t. The combinations are labelled ​promoting​ , ​neutral​  and ​colliding​ .  Examples of how health gardens can be combined with permaculture is given in the discussion section. Possible solutions for the potential problems that can rise due to some combinations of design principles are also discussed in this last conclusive part of the thesis. My study shows that the interaction between most of the design principles are neutral, but it also has beneficial effects. The colliding design principles are few (two) and indirect. The combination of health gardens and permaculture can thus contribute to creating the conditions for good health as well as a sustainable society

Landskapsobservatorier i Europa - organisationsformer och relevans för kulturarvet

Vid landskapsobservatorier sker verksamheter för att förmedla kunskaper om landskapet, att öka medvetandet om landskapets värden och bevaka landskapsförändringar. Landskapsobservatorier drivs ofta i samverkan mellan regionala eller lokala myndigheter, frivilligorganisationer och akademiska institutioner. I denna rapport beskrivs olika organisationsformer och metoder för landskapsobservatorier i Europa, på olika nivåer. Även några besläktade organisationer för att studera landskapsförändringar tas upp. Landskapet är enligt landskapskonventionens innebörd en mötesplats och arena där hållbar utveckling kan ske. Det är en plats där lärande och engagemang kan skapas om kulturarv och naturvärden, för t.ex. barns utveckling och lärande, och där integration kan ske. Landskapsobservatorier verkar för att detta skall kunna bli möjligt