Бюллетень новых поступлений за сентябрь 2015 года

I slutet av maj 2014 hölls för åttonde gången direktval till Europaparlamentet och väljare i 28 medlemsstater gick till valurnorna. Trenden med stadigt sjunkande valdeltagande stannade av och närmare 43 procent av väljarna röstade. Som Mark Franklin visade i en Sieps-publikation inför valet förklaras trenden med sjunkande valdeltagande till stor del av att EU har utvidgats och att de medlemsstater som tillkommit har haft ett lägre valdeltagande än de som har varit medlemmar en tid. Därför är den brutna trenden kanske inte så förvånande. Valkampanjen bedrevs i en kontext där den ekonomiska krisen alltjämt påverkade EU starkt. Även om eurozonen gradvis har stabiliserats, är effekterna av krisen alltjämt tydliga. Resultatet återspeglar en reaktion hos väljarna som vi känner igen från tidigare Europaparlamentsval, där större partier, i synnerhet i regeringsställning, gör sämre ifrån sig än vid nationella val. Konsekvensen den här gången blev att den politiska “mitten” tappade och flankerna i det framväxande europeiska partisystemet växte. De EU-kritiska partierna fick stor uppmärksamhet under valrörelsen och valresultaten kan delvis tolkas som en protest mot EU, även om det finns skillnader mellan medlemsstaterna och vilka uttryck kritiken tar sig. De politiska majoritetsförhållandena och utvecklingen inom partigrupperna analyseras i den här publikationen av Magnus Blomgren. I Sverige var valkampanjen intensiv och det påföljande riksdagsvalet hade sannolikt en roll i det. Två nya partier, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna, lyckades vinna mandat medan Piratpartiet inte lyckades upprepa succén från 2009 och tappade sina mandat. Det svenska resultatet analyseras här av Linda Berg. Texterna i den här publikationen utgörs främst av bearbetningar av bidrag vid seminariet Valet är över – vad händer nu? som arrangerades i Stockholm den 28 maj. Det är min förhoppning att Sieps därmed ska kunna bidra till fördjupad förståelse för Europaparlamentsval och parlamentets funktionssätt. Jörgen Hettne Tillförordnad direktö

EU-skeptikernas frammarsch : valet till Europaparlamentet 2014

I slutet av maj 2014 hölls för åttonde gången direktval till Europaparlamentet och väljare i 28 medlemsstater gick till valurnorna. Trenden med stadigt sjunkande valdeltagande stannade av och närmare 43 procent av väljarna röstade. Som Mark Franklin visade i en Sieps-publikation inför valet förklaras trenden med sjunkande valdeltagande till stor del av att EU har utvidgats och att de medlemsstater som tillkommit har haft ett lägre valdeltagande än de som har varit medlemmar en tid. Därför är den brutna trenden kanske inte så förvånande. Valkampanjen bedrevs i en kontext där den ekonomiska krisen alltjämt påverkade EU starkt. Även om eurozonen gradvis har stabiliserats, är effekterna av krisen alltjämt tydliga. Resultatet återspeglar en reaktion hos väljarna som vi känner igen från tidigare Europaparlamentsval, där större partier, i synnerhet i regeringsställning, gör sämre ifrån sig än vid nationella val. Konsekvensen den här gången blev att den politiska “mitten” tappade och flankerna i det framväxande europeiska partisystemet växte. De EU-kritiska partierna fick stor uppmärksamhet under valrörelsen och valresultaten kan delvis tolkas som en protest mot EU, även om det finns skillnader mellan medlemsstaterna och vilka uttryck kritiken tar sig. De politiska majoritetsförhållandena och utvecklingen inom partigrupperna analyseras i den här publikationen av Magnus Blomgren. I Sverige var valkampanjen intensiv och det påföljande riksdagsvalet hade sannolikt en roll i det. Två nya partier, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna, lyckades vinna mandat medan Piratpartiet inte lyckades upprepa succén från 2009 och tappade sina mandat. Det svenska resultatet analyseras här av Linda Berg. Texterna i den här publikationen utgörs främst av bearbetningar av bidrag vid seminariet Valet är över – vad händer nu? som arrangerades i Stockholm den 28 maj. Det är min förhoppning att Sieps därmed ska kunna bidra till fördjupad förståelse för Europaparlamentsval och parlamentets funktionssätt. Jörgen Hettne Tillförordnad direktö