The use of accounts in the four major Swedish banks’ accounting narratives – an impression management tool used as a response to negative media attention?

Purpose: The purpose of this thesis has been to examine whether accounts have been given by the four major Swedish banks - Swedbank, Handelsbanken, Nordea and SEB - in their accounting narratives as a response to negative media attention in the time period 2009 to 2014, and whether those accounts could be seen as an impression management tool. Methodology: We have carried out a qualitative study on articles published in Swedish web-based media in the time period 2009 to 2014. We have also carried out a qualitative content analysis of the four major Swedish banks’ accounting narratives to identify accounts in the same time period. Theoretical perspective: The theoretical framework of this study is based on theories on media as a powerful stakeholder, Legitimacy theory, Impression Management and Accounts. Empirical foundation: The empirical data includes 139 web-based articles published by six different Swedish media actors in the time period 2009 to 2014. Those articles express criticism raised against the four major Swedish banks’ mortgage margins, dividends, reduced manual cash handling and high levels of remuneration. The empirical data also includes 27 accounts identified in the four major Swedish banks’ accounting narratives in the same time period related to the banks’ mortgage margins, dividends, reduced manual cash handling and high levels of remuneration. We have studied accounting narratives in corporate annual reports, interim reports, sustainability reports and press releases. Conclusion: We have been able to demonstrate that accounts have been given by the four major Swedish banks in their accounting narratives to respond to negative media attention in the time period 2009 to 2014. In Swedbank, we have been able to prove a definite connection between some identified accounts and media attention, and further have found indications that other identified accounts in the other three banks likely are related to negative media attention as well. Overall, Swedbank is highly overrepresented in number of accounts. Most of the identified accounts have been justification accounts. Our findings show that accounts could be seen as an impression management tool the banks can use to handle negative media attention, having the ability to affect accounting narrative readers’ perceptions and neutralize a negative picture given by media. This is one possible way for the banks to reduce or close potential legitimacy gaps arisen due to negative media attention. Further, our findings indicate that media is a powerful stakeholder important for the banks to be able to manage

Pensionsredovisningen förändras - mot önskad och efterfrågad riktining?

Syfte: Syftet med denna studie är tudelat. Med studien avser vi beskriva och analysera den effekt som uppstått i samband med förändringen av pensionsredovisningen gällande borttagandet av korridorsmetoden till redovisning i övrigt totalresultat. Studien syftar även till att analysera och diskutera hur förändringen av pensionsredovisningen har mottagits av bolag och intressenter. Metod: Vi har tillämpat både kvantitativ och kvalitativ metod med deduktiv ansats. Teoretiskt perspektiv: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån föreställningsramen, teori kring pensionsredovisningen (IAS 19) samt teori bakom förändringen av pensionsredovisningen. Empiri: Vår kvalitativa empiri har insamlats i form av sex intervjuer baserad på en intervjuguide. Tre erfarna bolagsrepresentanter i differentierade branscher samt tre analytiker har utgjort vårt respondentunderlag. Den kvantitativa empirin har erhållits genom årsredovisningar (2012) samt delårsrapporter (Q1 2013). De bolag som ingått i studien är de som 2012 tillämpade korridorsmetoden samt är noterade på OMX Large Cap. Resultat: Utifrån studien kan vi konstatera att borttagandet av korridorsmetoden har medfört en faktisk effekt på de bolagen som fram till och med 2012 tillämpade korridorsmetoden. Denna effekt fick i samtliga fall negativa konsekvenser på bolagens ekonomiska ställning. Som resultat av studien kan vi även se att det råder delade meningar gällande den senaste förändringen av pensionsredovisningen. Investerare i form av analytiker är generellt sätt mer positivt inställda till förändringen i relation till bolagen