Butterfly monitoring using systematically placed transects in contrasting climatic regions - exploring an established spatial design for sampling

Butterfly monitoring schemes are recording programs initiated to monitor nationwide butterfly abundance and distribution patterns, often with help from volunteers. The method generates high-resolution data, but may be associated with a degree of habitat sampling bias if volunteers prefer to survey areas perceived to be high-quality butterfly habitats. This can result in habitats becoming underrepresented in the data set, leading to less information about the butterfly populations there. In the present study, we investigate the possibility of applying a spatial design used by the Swedish Bird Survey for nationwide, grid-based sampling, with a goal to get butterfly monitoring data covering a representative sample of different habitats. We surveyed four 2x2 km sampling squares, split into 100 m segments, in the southernmost region of Sweden (Scania) and four in the northernmost region (Norrbotten). The grid-based transects were compared with volunteer-selected transects in a GIS analysis using a refined Swedish version of CORINE land cover data to see how well these two transect designs represent true habitat coverage. A total of 53 km transect was monitored, resulting in 490 individuals and 29 different species recorded. We found that transect cover correlated significantly with overall land cover using both monitoring methods, though standardised transects outperformed volunteer-selected transects in habitat representation in Scania, but not in Norrbotten. Butterflies were found to aggregate significantly in specific habitats, but with contrasting results for the two geographically different regions. Grasslands in both regions generated a high number of recorded butterflies, although so did clear-cut and residential areas in Norrbotten as well. The highest number of individuals recorded per transect was found in bogs in Scania. This study emphasises the value of complementing free site selection monitoring schemes with spatially representative schemes such as the Swedish Bird Survey, and sheds some light on general habitat preferences for Swedish butterflies in two contrasting climatic regions

Biogeografisk uppföljning 2019 av dagfjärilar inom habitatdirektivet

Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2019 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 36 ytor inventeras och sammanlagt noterades 84 högnordiska blåvingar på 17 av de inventerade ytorna och 11 dvärg¬pärlemorfjärilar på 5 ytor. Inga fynd av fjällsilversmygare gjordes på någon av de 3 ytor som inventerades. Svartfläckig blåvinge observerades på 9 av 35 inventerade lokaler. Totalt noterades 51 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 54 lokaler i Dalarnas, Värmlands, Västra Götalands, Gävleborgs och Örebro län. Inventeringen resulterade i totalt 507 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 14 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 2028 individer varav 1650 sågs på Gotland och resterande 378 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Totalt inventerades 83 lokaler i 7 olika län och 4441 larvkolonier av väddnätfjäril noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 14 lokaler i Örebro län samt 24 lokaler i Stockholms län med totalt 1247 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 22 lokaler i Östergötlands, Kalmar och Södermanlands län och 99 individer observerades, flertalet i Kalmar län. Mnemosynefjäril inventerades på 35 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län med totalt 569 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 42 lokaler i Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län där totalt 145 individer inräknades. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen

Biogeografisk uppföljning 2020 av dagfjärilar inom habitatdirektivet

Rapporten sammanfattar fjärilsinventeringar utförda 2020 inom Biogeografisk uppföljning som drivs av Naturvårdsverket. I fjällområdet kunde totalt 49 ytor inventeras. Sammanlagt noterades 151 högnordiska blåvingar på 22 inventerade ytor, 53 dvärgpärlemorfjärilar på 25 ytor och minst 1 fjällsilversmygare noterades på 3 inventerade ytor. Svartfläckig blåvinge observerades på 15 av 50 inventerade lokaler. Totalt noterades minst 62 individer och tillsammans med data från Svensk Dagfjärilsövervakning täcktes en stor del av artens förekomstområde. Brun gräsfjäril inventerades på 62 lokaler i Dalarnas, Gävleborgs, Värmlands, Västra Götalands och Örebro län. Inventeringen resulterade i minst 788 observerade individer. Dårgräsfjäril inventerades på totalt 15 lokaler i Östergötlands och i Gotlands län. Totalt observerades 2422 individer varav 1960 sågs på Gotland och resterande 462 i Östergötland. Väddnätfjäril och asknätfjäril inventeras med räkning av larvkolonier i augusti-september. Totalt inventerades 82 lokaler och 8002 larvkolonier av väddnätfjäril noterades. Asknätfjäril inventerades på 5 lokaler i Uppsala län, 15 lokaler i Örebro län samt 26 lokaler i Stockholms län med totalt 3118 noterade larvkolonier. Apollofjäril inventerades med slingor på totalt 39 lokaler i Gotlands, Kalmar, Södermanlands och Östergötlands län och minst 237 individer observerades. Mnemosynefjäril inventerades på 34 lokaler i Blekinge, Stockholms, Uppsala och Västernorrlands län med totalt 857 noterade individer. Violett guldvinge inventerades på 52 lokaler i Jämtlands, Norrbottens, Västernorrlands och Västerbottens län och totalt räknades minst 127 individer. Under övervakningsperioden minskade 1 art och 5 arter ökade. Trenderna för övriga 4 arter var osäkra. För samtliga arter analyserades andelen lokaler i, respektive utanför, skyddad natur i de tre biogeografiska zonerna. Andelen lokaler i skyddad natur var högst i den alpina och den kontinentala zonen

Potassium, chlorine, and sulfur in ash, particles, deposits, and corrosion during wood combustion in a circulating fluidized-bed boiler

The effect of the addition of chlorine and/or sulfur to the fuel on fly ash composition, deposit formation, and superheater corrosion has been studied during biomass combustion in a circulating fluidized-bed boiler. The chlorine (HCl (aq)) and sulfur (SO2 (g)) were added in proportions of relevance for the potassium chemistry. The composition of the bottom and the fly ashes was analyzed. Gas and particle measurements were performed downstream of the cyclone before the convection pass and the flue gas composition was recorded in the stack with a series of standard instruments and an FTIR analyzer. At the position downstream of the cyclone, a deposit probe was situated, simulating a superheater tube. Deposits on the probe and initial corrosion were examined. It is concluded that addition of sulfur and chlorine increases the formation of submicron particles leading to deposition of potassium sulfate and chloride. The results compare well with earlier work based on laboratory-scale experiments concerning effects of chlorine and sulfur on potassium chemistry

Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2020

Detta är den elfte årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3–7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5–3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det elfte årets övervakning har resulterat i rapporter från 255 slingor och 251 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Kätkesuando i norr. Antalet rapportörer under 2020 har varit 310 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 67 306 fjärilar av 103 arter vilket är för tredje året i rad det högsta artantalet sedan övervakningen startade. I medeltal har det setts 11,1 arter per punktlokal och 14,2 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2020 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2020 var i tur och ordning citronfjäril, slåttergräsfjäril och luktgräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2020 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 24 arter jämfört med 2010, 21 arter ökade, 8 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorn för de 20 vanligaste dagfjärilarna ökar måttligt och signifikant under perioden 2010–2020. Miljöindikatorn för skogsfjärilar är stabil under perioden. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden

Svensk Dagfjärilsövervakning, årsrapport för 2019

Detta är den tionde årsrapporten från Svensk Dagfjärilsövervakning, ett nationellt miljöövervakningsprogram som koordineras av Lunds universitet på uppdrag av Naturvårdsverket sedan 2010. Svensk Dagfjärilsövervakning är ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna. Verksamheten möjliggörs av frivilliga landet runt som mellan den 1 april och 30 september räknar fjärilar. Räkningen sker med en gemensam, systematisk metodik och fördelas på 3-7 inventeringstillfällen under säsongen. Det finns två olika sätt att övervaka, dels punktlokaler som är områden med 25 m radie som bevakas i 15 min per besök, dels slingor som är 0,5-3 km långa rutter som man inventerar i lugn promenadtakt. Genom att övervakningen upprepas inom säsongen och över flera år är det möjligt att skatta hur fjärilsfaunan förändras i antal och artsammansättning. Det tionde årets övervakning har resulterat i rapporter från 218 slingor och 303 punktlokaler. Slingorna och punkterna är spridda över hela landet, från Beddingestrand i söder till Abisko i norr. Antalet rapportörer under 2019 har varit 357 och Svensk Dagfjärilsövervakning har räknat in 95 711 fjärilar av 102 arter vilket är för andra året i rad det högsta artantalet sedan övervakningen startade. I medeltal har det setts 12,6 arter per punktlokal och 17,0 arter per slinga. För varje funnen fjärilsart redovisar rapporten 2019 års observationer som ett totalantal, en utbredningskarta och figur över de veckor då arten påträffats. Talrikaste arterna 2019 var i tur och ordning Tistelgräsfjäril, en migrant som sågs i antal utan motstycke, följt av citronfjäril, luktgräsfjäril och slåttergräsfjäril. Trender i antal mellan 2010 och 2019 har skattats med hjälp av analysverktyget TRIM för 88 dagfjärils- och bastardsvärmararter. Av dessa minskade 21 arter jämfört med 2010, 23 arter ökade, 9 arter var stabila, medan övriga arter varierade så pass mycket att trenderna är osäkra. Sammanvägda index, så kallade miljöindikatorer har räknats fram för 1) de tolv arter som ingår i den europeiska miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar, 2) de tjugo vanligaste fjärilsarterna, 3) fjärilar i jordbruksmiljöer, samt 4) fjärilar i skogsmarker. Miljöindikatorerna för de 20 vanligaste dagfjärilarna och skogsfjärilar ökar måttligt och signifikant under perioden 2010-2019. Trenden för miljöindikatorn för fjärilar i jordbruksmiljöer samt miljöindikatorn för gräsmarksfjärilar är att dessa två grupper minskar måttligt men signifikant under perioden