LCA framework for assessing the effectsof reuse on climate impactsModelling the use- and reuse activities of the product lifecycle to compare potential emissions between linear andcircular product flows in the construction industry

The construction industry is one of the industries in the world that contributes withthe most greenhouse gas emissions. To reduce emissions and increase the circularityof the industry, the CCBuild platform is being developed as a collaboration hub forstakeholders in the market to meet and share knowledge. The platform offers a toolfor calculating the potential reduction in emissions if products in the building arereused instead of bought new. However, the current tool does not take the entire lifecycle into account, since it excludes processes linked to the use- and reuse phases ofthe products life cycle. Effects on use phase energy consumption, as well as emis-sions connected to enabling reuse, are expected to contribute to the difference inemissions from the two options.This thesis uses an inductive method to analyze how to include processes from theuse- and reuse phase, without compromising the user-friendliness of the tool. Thishas been done through two case studies where the difference in climate impact be-tween reusing and buying a new window as well as to reuse and buy a new dishwasherhas been assessed. The findings and experiences from the case studies have thenbeen used to develop a guide for how comparative attributional life cycle assess-ments can be carried out in order to generate results facilitating decision making.The guideline consists of a conceptual flow chart, for modelling the life cycle flowof an arbitrary product; a description of calculation procedures, and a discussionon the relevance of certain processes that should be included; and suggestions onwhich parameters that can be based on assumptions and be included in the tool’sbackground data and which need to be specifically inventoried and entered into thesystem by the user. The parameters are chosen to represent the products included inthe case studies, however it is expected that the studied parameters can be used toproduce calculations for products of yet other product types. The results producedwith the model represents an estimation of the total net emissions from reusing aproduct instead of buying a new one

Skötsel av fotbollsplaner

I slutet av oktober avgörs allsvenskan, tillika svenska mästerskapen i fotboll. Vid den här tiden på året brukar planerna oftast vara mer bruna än gröna. Även under perioder av mycket regn får matcher ställas in på grund av att planen är ospelbar. Det finns idag ingen regional utbildning för planskötare, men kan man med rätt utbildning för dem som är planskötare öka kvalitén på planerna? Arbetet är gjort i samarbete med Svenska fotbollsförbundet (SvFF) som har intresse i att undersöka hur utbildningsnivån är och vilka kunskaper som saknas bland planskötarna idag. Detta för att sätta samman en framtida planskötarutbildning. I samarbete med SvFF utarbetades intervjufrågor till planskötarna på allsvenskan- och superettanarenorna. För att få djupare förståelse för arbetet och för att kunna ge önskvärda rekommendationer undersöktes förutom utbildningsnivån även organisationen och arenornas maskinpark. Telefonintervjuer gjordes sedan med berörda planansvariga, därefter behandlades och sammanställdes resultaten från intervjumaterialet. Även en litteraturstudie på tidigare planskötarutbildningar och golfförbundets utbildningar har genomförts. Resultaten visar att det är få som har arbetsledare och maskinansvariga på arenorna samt att många planskötare roterar runt på andra typer av sport- och fritidsanläggningar. Utbildningsbehovet är stort och det finns ett intresse hos planskötarna att deltaga i utbildningar. Främst är det djupare utbildning i grundläggandekunskaper som efterfrågas, t ex marklära och gödsling.. Många har gått tidigare kurser i planskötsel och önskar att det fanns möjlighet att uppdatera sina kunskaper och hålla sig ajour med nya skötselråd. Rekommendationer till kommuner, föreningar och SvFF är att försöka ha tydligare arbetsfördelning på arenorna och i den mån det går arbeta med icke roterande personal mellan olika typer av anläggningar. Satsa på stegvis uppbyggda kurser, med en grundkurs till nyanställda. Genomför vidareutbildningarna i samarbete med gymnasieskola, högskola eller motsvarande och agera beställare, för att garantera kontinuitet. Vid kursernas slut bör det vara någon form av examination. Även konstgrässkötsel är i behov av en utbildning och i första hand en grundutbildning. Ett infoblad eller tidning som skickas ut till planskötarna i landet skulle kunna sprida nyheter, nya publikationer information från förbundet m.m. Detta skulle vara ett utmärkt sätt för planskötarna att bla uppdatera sig beträffande nya skötselråd. Beträffande maskinparken tror jag att många arenor, främst föreningsskötta, ska undersöka möjligheten till maskinsamverkan med andra föreningar och kommuner för att få bättre driftsekonomi på maskinerna vid de mindre arenorna. Utvecklingen av maskiner för konstgrässkötsel bör följas noggrant framöver, då mycket tyder på att fler maskiner och aktörer är på väg in på marknaden

Does a history of cannabis use influence onset and course of schizophrenia?

Introduction: While evidence strongly supports a causal effect of cannabis on psychosis, it is less clear whether the symptom pattern, clinical course, and outcomes differ in cases of schizophrenia with and without a background of cannabis use. Methods: Analysis of medical records from a longitudinal follow‐up of Swedish conscripts with data on cannabis use in adolescence and subsequent incidence of schizophrenia. One hundred sixty patients with schizophrenia were assessed using the OPCRIT protocol. Cases were validated for diagnosis schizophrenia according to OPCRIT. Results: Patients with a cannabis history (n = 32), compared to those without (n = 128), had an earlier age at onset, a higher number of hospital admissions and a higher total number of hospital days. There was no significant difference in type of onset and clinical symptom profiles between the groups. Conclusion: Our findings indicate that the disease burden of schizophrenia is greater in individuals who use cannabis during adolescence. Strengthening evidence on causality and teasing out long‐term effects of pre‐illness cannabis use from continued post‐illness has clinical implications for improving schizophrenia outcomes

Självnavigerande bevingad drönare

Konsumentmarknaden har under de senaste åren sett en signifikant ökning i antalet obemannade flygfarkoster, så kallade drönare. Med en förmåga att användas för många olika uppgifter, så som 3D-fotografering, övervakning och sök- och räddningsuppdrag, har drönare visat sig vara en värdefull resurs. Att göra dem autonoma ökar deras användningsområden ytterligare. Som ett bidrag till framtida utveckling beskriver den här rapporten utvecklings- och implementeringsprocessen för autonom navigation och långdistanskommunikation för bevingade drönare. Med hjälp av en Raspberry PI mikrokontroller, PID-regulatorer för stabilisering och autonom navigation, tekniker så som sensorfusion med Kalmanfiltrering för att förbättra GPS-noggrannheten, höjdmätningar med hjälp av en barometer och systemmodellering för simuleringar, är den utvecklade mjukvaran integrerad på hårdvara och testad på ett mindre modellflygplan. Det presenterade resultatet är ett fungerande system för autonom navigation och kommunikation implementerad på en drönare; kapabel att navigera mellan en given lista med vägpunkter, bibehållande sin höjd och hastighet. Kommunikation är etablerad med en Android-applikation och en extern databas som medlar mellan drönaren och klienter för att möjliggöra realtidstelemetri och som en pålitlig anslutning över internet. Dessa resultat är tillfredsställande då drönaren både kan lyfta och navigera samt återvända till sin startposition autonomt, och samtidigt kommunicera sin status till operatör. Projektet lyckades dock inte med att genomföra en autonom landningssekvens, som kräver manuell styrning. Detta, tillsammans med kollisionsundvikning, är förslag till framtida arbete

URRUC - Urban-rural Connectivity in Non-metropolitan Regions. Annex II: Conceptualisation and Methodology

Annex II contains a methodological overview of the URRUC project

Urban-rural Connectivity in Non-metropolitan Regions (URRUC)

Annex I focuses on contextualising non-metropolitan regions, including an in-depth focus on literature and European projects related to urban-rural connectivity in these areas

URRUC - Urban-Rural Connectivity in Non-Metropolitan Regions. Annex VIII: Policy Guidelines and Recommendations

Annex VIII contains a methodological overview of the policy development approach as well as the creation of European policy recommendations