Förutsättningar att bedöma klimatpåverkan från grundläggning och geokonstruktioner

Byggbranschen har en hög miljöpåverkan. Enligt Boverkets miljöindikatorer bidrog bygg- och fastighetssektorn med 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2016 (Boverket, 2019). Vid analyser av byggnaders klimatpåverkan bör hela dess livscykel inkluderas. I dagsläget fokuserar de analyser som görs generellt sett mest på klimatpåverkan från driftfasen medan det är mindre fokus på klimatpåverkan från byggfasen. Dessutom tas sällan byggnationens nödvändiga förberedande markåtgärder med i kalkylerna. I de fall klimatpåverkan av grundläggning och grundkonstruktioner analyseras sker det separat från bedöm-ningen av själva byggnadens klimatpåverkan. Enligt Sveriges Byggindustrier och IVA skulle klimatbelastningen från byggfasen öka med storleksordningen 50 procent om markberedning och grundarbeten ingick i klimatberäkningarna för en byggnad (Sveriges Byggindustrier och IVA, 2014). Det behövs således ökad kunskap och ökad insikt hos branschens aktörer gällande byggfasens och markåtgärdernas betydelse för klimatet, så att mer korrekta livscykelanalyser av byggnader kan göras. Denna rapport visar på vilka förutsättningar som finns för att beakta klimatpåverkan från grundläggningsmetoder nationellt

Enkätstudie om kommuners uppföljning, dokumentation och kommunikation av markåtgärder – Med avseende på ras, skred, erosion och översvämning.

För att få en tydligare bild av hur uppföljning, dokumentation och kommunikation gällande utförda markåtgärder fungerar idag har en enkätstudie med kommuner utförts och presenteras inom denna rapport. Målet är att studien ska utgöra underlag för fortsatt utvecklingsarbete i vilket förbättringar genomförs gällande uppföljningsarbetet av utförda markåtgärder. I förlängningen kommer det att underlätta för kommuner att utföra markåtgärder på ett effektivt och hållbart sätt

Rock slopes. Inventory of knowledge and needs

Rapporten är en inventering av kunskapsläge och behov inom området bergslänter i Sverige. Syftet med rapporten är att identifiera eventuella behov som finns för att öka säkerheten hos bergslänter idag och i ett framtida klimat samt identifiera hinder för effektivt byggande. Rapporten behandlar översiktligt utifrån en litteraturstudie och en enkätundersökning området bergslänter i ett brett perspektiv: projektering, dimensionering och byggmetoder idag samt hur planfrågor innehållande bergslänter hanteras i fysisk planering. Vidare behandlar rapporten översiktligt hur klimatet kan komma att förändras fram till 2100 och hur bergslänter kan komma att påverkas av den förändringen

Klimatdeklaration av byggnader och geokonstruktioner : Sammanställning av nuläge i Norden

Under de senaste åren har flera nordiska länder drivit på utvecklingen och införandet av regler om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader i syfte att minska klimatpåverkan från byggande. Klimatdeklaration av byggnader har trätt i kraft i Sverige från 1 januari 2022, i Norge från 1 juli 2022 och i Danmark från 1 januari 2023. I Finland planeras en klimatdeklaration av byggnader att införas senast 2025. Dessutom pågår samarbeten mellan nordiska myndigheter för att bland annat uppnå koldioxidsnålt byggande i Norden och harmonisera regler för klimatberäkningar. Syftet med föreliggande rapport är att ge en nulägesbeskrivning över införda och kommande klimatdeklarationer av byggnader i ovan nämnda fyra nordiska länder. Tonvikten ligger på krav på inkludering av geokonstruktioner vid klimatdeklaration av byggnader i de olika länderna. Anledningen till detta är att utförande av geokonstruktioner ofta är material- och energiintensivt och kan medföra en betydande klimatpåverkan under byggskedet. Sammanfattningen av nuläget visar att det finns både likheter och skillnader mellan de nationella reglerna för klimatdeklaration av byggnader i de nordiska länderna. Exempel på likheter är användning av en 50-års beräkningsperiod samt inkludering av produktskedet (modul A1-A3). Skillnaderna återfinns bland annat i systemgränser (moduler och byggdelar), referensenheter (t.ex. bruttoarea eller uppvärmd golvarea) samt nivåer för påslag (t.ex. 20 % eller 25 %) vid framtagande av (konservativt satta) generiska klimatdata för byggmaterial. Vilka geokonstruktioner som ingår i de nordiska ländernas regler för klimatdeklaration av byggnader varierar. Vad gäller grundkonstruktioner ingår plattgrundläggning och pålgrundläggning i klimatdeklarationerna i Norge, Danmark och Finland, medan enbart plattgrundläggning ingår i den svenska klimatdeklarationen. En del övriga geokonstruktioner inkluderas i Danmark (t.ex. permanenta spontväggar för byggnader) och Finland (t.ex. jordstabilisering och stödmur), medan markförberedelse inför markarbeten och utgrävning inte ingår i någon av ländernas regelverk. I den nuvarande norska klimatdeklarationen inkluderas inte andra typer av geokonstruktioner än platt- och pålgrundläggning. I maj 2023 föreslog Boverket i Sverige att markarbeten och markförstärkning ska ingå i en utökad klimatdeklaration från 2027. Införande av gränsvärden för klimatpåverkan är en annan viktig del av klimatdeklarationen. I Danmark sätts ett gränsvärde på 12 kg CO2e/m2/år (för moduler A1-A3, B4, B6 och C3-C4, med en beräkningsperiod på 50 år) under perioden 2023–2024. Gränsvärdet kommer stegvis att skärpas år 2025, 2027 och 2029. Sverige och Finland håller på att förbereda införandet av gränsvärden för byggnader, men det är oklart när gränsvärden kommer att införas i Norge. I maj 2023 föreslog Boverket att gränsvärden (kg CO2e/m2 bruttoarea, för moduler A1-A5) för olika typbyggnader ska införas i Sverige från 2025. Hittills finns det begränsad diskussion (t.ex. i Danmark) om att ta fram gränsvärden för klimatpåverkan från geokonstruktioner vid klimatdeklarationer för byggnader i Norden.Over the last few years, several Nordic countries have been actively working towards the development and implementation of regulations on climate declarations for buildings, aiming to reduce the climate impact from new buildings. The act on climate declarations for buildings has come into force in Sweden on 1st January 2022, in Norway on 1st July 2022 and in Denmark on 1st January 2023, respectively. Finland plans to put the legislation on climate declarations for buildings into effect by 2025 at the latest. Furthermore, the Nordic authorities are cooperating to achieve a carbon-neutral built environment and harmonize the calculation rules in the Nordic countries. This report aims to provide an overview of the current and upcoming regulations on climate declarations for buildings in four of the Nordic countries. The emphasis is on the requirements for the inclusion of geotechnical works in the climate declarations for buildings in the different countries. The reason is that the execution of geotechnical works is often material- and energy-intensive, which can have a significant climate impact during the construction process.The results of the overview show that there are both similarities and differences among the national regulations on climate declarations för buildings in those Nordic countries. Examples of the similarities include the use of a 50-year reference study period and the inclusion of the product stage (module A1-A3). Differences exist regarding, among other things, the system boundaries (modules and building elements), the reference units (e.g., kg CO2e per gross floor area (GFA) or per heated floor area), and the generic factors (e.g., 1.2 or 1.25) for the generic climate data (“conservative values”) for building materials. The scope of geotechnical works included in the Nordic regulations on climate declarations varies. For example, raft and pile foundations are included in Norway, Denmark and Finland, while only raft foundations are included in Sweden. Some of the other geotechnical works are included in Denmark (such as permanent sheet pile walls for buildings) and in Finland (such as soil stabilization and retaining walls), while ground preparation and excavation are excluded in both countries. The current Norwegian climate declaration has no requirements on the inclusion of geotechnical works other than shallow and deep foundations. In May 2023, the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning (Boverket) proposed that groundworks and soil reinforcement should be included in an extended climate declaration from 2027. Setting carbon footprint limit values is another important issue of climate declarations for buildings. In Denmark, a legally binding limit value of 12 kg CO2e/m2/year (including modules A1-A3, B4, B6 and C3-C4, with a calculation period of 50 years) applies during the period 2023-2024, which will be gradually tighten in 2025, 2027 and 2029. Sweden and Finland are preparing to introduce the limit values, while it is unclear when limit values will be introduced in Norway. In May 2023, Boverket proposed that the limit values (kg CO2e/m2 GFA, including modules A1-A5) for different types of buildings will be introduced in Sweden from 2025. So far, there is limited discussion (e.g., in Denmark) about the development of limit values for climate emissions from geotechnical works in the context of climate declarations for buildings in the Nordic region

Nature-friendly bank protection in rivers. A prestudy

Rapporten beskriver ett antal mjuka, kombinerade och hårda erosionsskydd för att läsaren skall få en inblick i de olika möjligheterna som finns att tillgå. Den sammanfattar litteraturstudien om naturanpassade erosionsskydd i svenska, europeiska och nordamerikanska vattendrag främst utifrån ett geotekniskt perspektiv. Skriften ger också information om varför det är angeläget att arbeta vidare med att utveckla naturanpassade erosionsskydd. Den är avsedd att ge en översikt och vara en inspirationskälla i samband med planläggningen av erosionsskydd i olika typer av vattendrag

Klimatdeklaration av byggnader och geokonstruktioner : Sammanställning av nuläge i Norden

Under de senaste åren har flera nordiska länder drivit på utvecklingen och införandet av regler om klimatdeklaration vid uppförande av byggnader i syfte att minska klimatpåverkan från byggande. Klimatdeklaration av byggnader har trätt i kraft i Sverige från 1 januari 2022, i Norge från 1 juli 2022 och i Danmark från 1 januari 2023. I Finland planeras en klimatdeklaration av byggnader att införas senast 2025. Dessutom pågår samarbeten mellan nordiska myndigheter för att bland annat uppnå koldioxidsnålt byggande i Norden och harmonisera regler för klimatberäkningar. Syftet med föreliggande rapport är att ge en nulägesbeskrivning över införda och kommande klimatdeklarationer av byggnader i ovan nämnda fyra nordiska länder. Tonvikten ligger på krav på inkludering av geokonstruktioner vid klimatdeklaration av byggnader i de olika länderna. Anledningen till detta är att utförande av geokonstruktioner ofta är material- och energiintensivt och kan medföra en betydande klimatpåverkan under byggskedet. Sammanfattningen av nuläget visar att det finns både likheter och skillnader mellan de nationella reglerna för klimatdeklaration av byggnader i de nordiska länderna. Exempel på likheter är användning av en 50-års beräkningsperiod samt inkludering av produktskedet (modul A1-A3). Skillnaderna återfinns bland annat i systemgränser (moduler och byggdelar), referensenheter (t.ex. bruttoarea eller uppvärmd golvarea) samt nivåer för påslag (t.ex. 20 % eller 25 %) vid framtagande av (konservativt satta) generiska klimatdata för byggmaterial. Vilka geokonstruktioner som ingår i de nordiska ländernas regler för klimatdeklaration av byggnader varierar. Vad gäller grundkonstruktioner ingår plattgrundläggning och pålgrundläggning i klimatdeklarationerna i Norge, Danmark och Finland, medan enbart plattgrundläggning ingår i den svenska klimatdeklarationen. En del övriga geokonstruktioner inkluderas i Danmark (t.ex. permanenta spontväggar för byggnader) och Finland (t.ex. jordstabilisering och stödmur), medan markförberedelse inför markarbeten och utgrävning inte ingår i någon av ländernas regelverk. I den nuvarande norska klimatdeklarationen inkluderas inte andra typer av geokonstruktioner än platt- och pålgrundläggning. I maj 2023 föreslog Boverket i Sverige att markarbeten och markförstärkning ska ingå i en utökad klimatdeklaration från 2027. Införande av gränsvärden för klimatpåverkan är en annan viktig del av klimatdeklarationen. I Danmark sätts ett gränsvärde på 12 kg CO2e/m2/år (för moduler A1-A3, B4, B6 och C3-C4, med en beräkningsperiod på 50 år) under perioden 2023–2024. Gränsvärdet kommer stegvis att skärpas år 2025, 2027 och 2029. Sverige och Finland håller på att förbereda införandet av gränsvärden för byggnader, men det är oklart när gränsvärden kommer att införas i Norge. I maj 2023 föreslog Boverket att gränsvärden (kg CO2e/m2 bruttoarea, för moduler A1-A5) för olika typbyggnader ska införas i Sverige från 2025. Hittills finns det begränsad diskussion (t.ex. i Danmark) om att ta fram gränsvärden för klimatpåverkan från geokonstruktioner vid klimatdeklarationer för byggnader i Norden.Over the last few years, several Nordic countries have been actively working towards the development and implementation of regulations on climate declarations for buildings, aiming to reduce the climate impact from new buildings. The act on climate declarations for buildings has come into force in Sweden on 1st January 2022, in Norway on 1st July 2022 and in Denmark on 1st January 2023, respectively. Finland plans to put the legislation on climate declarations for buildings into effect by 2025 at the latest. Furthermore, the Nordic authorities are cooperating to achieve a carbon-neutral built environment and harmonize the calculation rules in the Nordic countries. This report aims to provide an overview of the current and upcoming regulations on climate declarations for buildings in four of the Nordic countries. The emphasis is on the requirements for the inclusion of geotechnical works in the climate declarations for buildings in the different countries. The reason is that the execution of geotechnical works is often material- and energy-intensive, which can have a significant climate impact during the construction process.The results of the overview show that there are both similarities and differences among the national regulations on climate declarations för buildings in those Nordic countries. Examples of the similarities include the use of a 50-year reference study period and the inclusion of the product stage (module A1-A3). Differences exist regarding, among other things, the system boundaries (modules and building elements), the reference units (e.g., kg CO2e per gross floor area (GFA) or per heated floor area), and the generic factors (e.g., 1.2 or 1.25) for the generic climate data (“conservative values”) for building materials. The scope of geotechnical works included in the Nordic regulations on climate declarations varies. For example, raft and pile foundations are included in Norway, Denmark and Finland, while only raft foundations are included in Sweden. Some of the other geotechnical works are included in Denmark (such as permanent sheet pile walls for buildings) and in Finland (such as soil stabilization and retaining walls), while ground preparation and excavation are excluded in both countries. The current Norwegian climate declaration has no requirements on the inclusion of geotechnical works other than shallow and deep foundations. In May 2023, the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning (Boverket) proposed that groundworks and soil reinforcement should be included in an extended climate declaration from 2027. Setting carbon footprint limit values is another important issue of climate declarations for buildings. In Denmark, a legally binding limit value of 12 kg CO2e/m2/year (including modules A1-A3, B4, B6 and C3-C4, with a calculation period of 50 years) applies during the period 2023-2024, which will be gradually tighten in 2025, 2027 and 2029. Sweden and Finland are preparing to introduce the limit values, while it is unclear when limit values will be introduced in Norway. In May 2023, Boverket proposed that the limit values (kg CO2e/m2 GFA, including modules A1-A5) for different types of buildings will be introduced in Sweden from 2025. So far, there is limited discussion (e.g., in Denmark) about the development of limit values for climate emissions from geotechnical works in the context of climate declarations for buildings in the Nordic region

Klimatdata för geokonstruktioner

Regeringen har beslutat att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt Boverkets miljöindikatorer stod bygg- och fastighetssektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2020. Analysen inkluderar inte klimatpåverkan från markarbeten och grundläggning. I lagkravet om klimatdeklaration av byggnader som trädde i kraft år 2022 ingår inte påverkan från markarbeten och grundläggning, men en utvidgning av lagkravet är förnärvarande under utredning hos Boverket. Vid större infrastrukturbyggen så ställer Trafikverket klimatkrav som gäller vid planläggning, projektering, byggande och drift och underhåll. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att kunskapen om olika geokonstruktioners klimat- och miljöpåverkan ökar i branschen. Projektet Klimatdata för grundläggningsmetoder finansierades via Smart Built Environment och har inneburit att geotekniker och livscykelanalytiker har samarbetat med målet att ta fram kvalitetssäkrade svenska generiska miljödata för oner. Därtill hade projektet som mål att beskriva förutsättningarna fören digital databasstruktur avseende klimat- och miljödata för olika geokonstruktioner. Syftet med projektet som genomfördes mellan år 2020–2023 var att skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val av geokonstruktioner och resulterade bland annat i miljödata för 52 delsystem som ingår i 21 geokonstruktioner. Delar av framtagna data har tillgängliggjorts via implementering i Byggsektorns Resurshubb och därifrån kan data gå vidare till diverse beräkningsverktyg, exempelvis till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg

Sårbarhetskartering. Stranderosion i kustområden

SGI har tidigare översiktligt karterat förutsättningarna för stranderosion längs Sveriges kust. SGI arbetar också med planeringsunderlag till kustkommuner om erosion. Ett av un-derlagen är kartvisningstjänsten Kustens sårbarhet – erosion, som nu finns klar för Skåne. Kustens sårbarhet - erosion har utvecklats tillsammans med SGU och i samverkan med kustkommuner i Skåne. Målet har varit att ta fram ett bra verktyg som passar kommuner i deras arbete med att planera kustområden. De skånska kommuner som medverkat aktivt i utvecklingen av kustsårbarhetsindex är Lomma kommun, Ystad kommun samt Ängel-holms kommun. Utvecklingen av Kustens sårbarhet - erosion har varit en iterativ process tillsammans med kommunerna där olika versioner testats och utvärderats tillsammans med kommunens experter för att få en så bra kartvisningstjänst som möjligt. Denna rapport är en manual för kartvisningstjänsten. Rapporten omfattar också en beskrivning av det kustsårbarhetsindex som ingår i kartvisningstjänsten, liksom en beskrivning av den metod som använts för att ta fram kustsårbarhetsindexet

Hållbar samhällsplanering med Backcasting-SAMLA. En metodbeskrivning

Backcasting-SAMLA är en systematisk metod för att bedöma åtgärder och planera stra-tegiskt för en hållbar utveckling. Metoden är utvecklad ur de två delarna Backcasting – en metod som kan användas för strategisk planering för en hållbar utveckling och SAMLA – ett verktyg för multikriterieanalys med hållbarhetsbedömning. Backcasting-SAMLA ger stöd för beslut om hållbara och genomförbara åtgärder vid exploateringen och ändrad markanvändning. Metoden är lämplig för komplexa frågeställningar med relativt långt tidsperspektiv och passar bra att använda vid exempelvis detaljplanearbetet, när det finns en aktuell översiktsplan. Denna beskrivning är framtagen inom forskningsprojektet Land Plan – Metoder som integrerar hållbarhet i kommunal planering. Den vänder sig främst till tjänstemän inom kommunen och resultatet blir mest värdefullt om många olika fackområden involveras. Förutom specialister inom fysisk planering behövs företrädare för frågor om miljö, natur, kultur, näringsliv och sociala aspekter m.m., liksom politiker. Den övergripande ambitionen i projektet Land Plan har varit att utveckla robusta metoder för att stödja hållbarhetsbedömningar med hänsyn till markanvändning, det vill säga med hänsyn till markens geotekniska förhållanden, föroreningsinnehåll, känslighet för effekter av klimatförändring (översvämning) och hållbar resurshantering. Dessa metoder ska även bidra till att göra beslutsprocessen mer transparent. Förutom Backcasting-SAMLA har GIS- verktyget Geokalkyl1 testats och vidareutvecklats inom projektet

Klimatdata för geokonstruktioner

Regeringen har beslutat att senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Enligt Boverkets miljöindikatorer stod bygg- och fastighetssektorn för 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser under år 2020. Analysen inkluderar inte klimatpåverkan från markarbeten och grundläggning. I lagkravet om klimatdeklaration av byggnader som trädde i kraft år 2022 ingår inte påverkan från markarbeten och grundläggning, men en utvidgning av lagkravet är förnärvarande under utredning hos Boverket. Vid större infrastrukturbyggen så ställer Trafikverket klimatkrav som gäller vid planläggning, projektering, byggande och drift och underhåll. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att kunskapen om olika geokonstruktioners klimat- och miljöpåverkan ökar i branschen. Projektet Klimatdata för grundläggningsmetoder finansierades via Smart Built Environment och har inneburit att geotekniker och livscykelanalytiker har samarbetat med målet att ta fram kvalitetssäkrade svenska generiska miljödata för oner. Därtill hade projektet som mål att beskriva förutsättningarna fören digital databasstruktur avseende klimat- och miljödata för olika geokonstruktioner. Syftet med projektet som genomfördes mellan år 2020–2023 var att skapa bättre förutsättningar för klimatsmarta val av geokonstruktioner och resulterade bland annat i miljödata för 52 delsystem som ingår i 21 geokonstruktioner. Delar av framtagna data har tillgängliggjorts via implementering i Byggsektorns Resurshubb och därifrån kan data gå vidare till diverse beräkningsverktyg, exempelvis till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg