Stickprovsvis landskapsövervakning

I "Programområde Landskap" (PL) i Naturvårdsverkets program för "Svensk Nationell Miljöövervakning"(Dnr 721-965-98Mn) presenteras en struktur för den nationella landskapsövervakningen. Strukturen består av fem huvud komponenter; (i) Heltäckande satellitövervakning med CLD/SLD (Corine LandcoverDatal Svenska LandtäckeData), (ii) stickprovsvis övervakning med IR-färg flygbilder (IRF), (iii) Enhetlig stickprovsvis fältövervakning, (iv) Programområdesvisa tilläggsmoment till enhetlig stickprovsvis fältövervakning samt, (v) Separat fältverksamhet som samlokaliseras med IRF-ytorna. Som ett led i utvecklingsarbetet av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket uppdragit åt SLU Miljödata att utföra en förstudie avseende "Utveckling av landskapsövervakning, förstudie". Denna rapport utgör redovisning av detta uppdrag vars syften varit att • sammanställa befintlig information som är relevant förutvecklandet av ett nationellt miljöövervakningssystem • identifiera områden som behöver studeras ytterligare • utarbeta en projektplan för den vidare utvecklingen av stickprovsvis LandskapsÖvervakning (SLÖ). SLÖ är främst kopplat till komponenterna (ii), (iii), (iv) och möjligen i viss mån även till (i) ovan. Bakgrunden till detta delprogram är bl.a. ett behov av information på landskapsnivå för att knyta ihop olika ekosystem till en landskapsekologisk helhet med hjälp av datafångst i olika skalor. Då komponenten kartering/tolkning avIR-färgflygbilder med all säkerhet torde ingå i SLÖ, kan det förväntas att den information som idag genereras inom LiM/CAP (se kapitel 2. 1, 2.2) i framtiden kommer att tillhandahållas av SLÖ. Viktiga skillnader mellan LiM/CAP och det planerade SLÖ är att det senare föreslås omfatta alla naturtyper inom ramen för ett landsomfattande stickprov, samt att det även föreslås bedrivas kontinuerligt istället för insatsvis som LiM/CAP. SLÖ bör samordnas med en rad andra verksamheter, pågående eller planerade. För att nämna några gäller detta de nationella programmen för kust och hav, fjäll, jordbruksmark och våtmarker. Det gäller i hög grad även programområde skog och därmed möjligheter till samordning med Riksskogstaxeringen och ståndortskarteringen (RT/SK). Utvecklingen av CLD/SLD ligger dock vid sidan om detta En av SLU Miljödata tillsatt arbetsgrupp har under våren och sommaren 1999 arbetat med förstudieninför starten av det egentliga utvecklingsarbetet inom SLÖ. Utöver den ovan nämnda strukturen i programförslaget har arbetsgruppen haft en prioriteringslista över övervakningsbehov (se bilaga) att utgå ifrån. Ytterligare riktlinjer med avseende på programmets innehållsmässiga och strukturella utformning har framkommit vid projektmöten under våren/sommaren 1999. (se minnesanteckningar på http://www.resgeom.slu.se/ stax/pers/jfr/slo/hemsidaSLO.html). Iförstudien har arbetsgruppen främst fokuserat på metodik och erfarenheter dragna ur det svenska LiM-projektet (LiM= Livsmedelspolitikens miljöeffekter), dess uppföljare, dvs. det pågående projektet CAP:s miljöeffekter (CAP = the Common Agrkulture Policy) som utvärderar effekterna av EU :s gemensamma jordbrukspolitik) och det brittiska Countryside Survey (CS). Sammantaget bedöms erfarenheterna från CS och LiM utgöra en god bas att arbeta utifrån. Vad gäller satellitbaserade fjärranalysmetoder har det pågående REsE­ programmet (Remote Sensing for the Environment) inom MISTRA utgjort bas för våra studier. Rapporten är författad av en arbetsgrupp bestående av Jonas Fridman och Ronny Löfstrand, institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik samt Staffan Roos, institutionen för naturvårdsbiologi. En styrgrupp bestående av Per Angelstam, institutionen för naturvårdsbiologi, Urban Emanuelsson, Centrum för biologisk mångfald, Lars Lundin, institutionen för skoglig marklära, Mats Nilsson och Göran Ståhl, båda vid institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik, samt Torgny Wiederholm, SLU Miljödata har fungerat som styrgrupp under arbetet (alla institutioner ovan tillhör SLU)

Kierkegaard, Lutero e o Luteranismo: polêmica e dependência

Kierkegaard has a complex relationship with Luther and Lutheranism. If he grows up in a prominent Lutheran context and is strongly influenced by that context, at the same time he is polemic both with relation to the reformer and with respect to his legacy. Taking the celebrations of the 500 years of Protestant Reformation as a motto, this text wants to investigate the intricacies of this relationship. For doing this, the article initially analyzes Kierkegaard’s polemic and main criticisms of Luther and the Lutheran Church of Denmark, particularly from some of Kierkegaard’s notes in his Journals. Secondly, the article analyzes Kierkegaard’s dependence on the dialectic of law and gospel as thought by the reformer. This analysis will go through a series of specific works of Kierkegaard and then examine briefly how Kierkegaard thought the overall plan of his work as equally dependent on that dialectics. Finally, in the conclusion, it will be argued that Kierkegaard inherits from Luther and Lutheranism the dialectic of law and gospel and criticizes Luther and Lutheranism in behalf of this samedialectic.Kierkegaard tem uma relação complexa com Lutero e com o luteranismo. Se cresce em um ambiente marcadamente luterano e por este é fortemente influenciado, ao mesmo tempo é polêmico tanto com relação ao reformador quanto com relação a seu legado. Tomando as comemorações dos quinhentos anos da Reforma Protestante como mote, este texto quer investigaros meandros desta relação. Para isso, analisa inicialmente algumas polêmicas e principais críticas de Kierkegaard a Lutero e à igreja luterana da Dinamarca, particularmente a partir de algumas anotações de Kierkegaard em seus Diários. Num segundo momento, analisa a dependência de Kierkegaard com relação à dialética de lei e evangelho como pensada pelo reformador. Esta análise percorrerá uma série de obras específicas de Kierkegaard e, então, fará um breve exame do modo como Kierkegaard pensou o plano total de sua obra como igualmente dependente daquela dialética. Por fim, na conclusão, será argumentado que Kierkegaard herda de Lutero e do luteranismo a dialética de lei e evangelho e critica Lutero e o luteranismo em nome desta mesma dialética

Finitude, Infinitude e Sentido: Um Estudo Sobre o Conceito de Religião a Partir de Kierkegaard

The text is based on the presupposition that the relation between finitude and infinitude is crucial for the understanding of human existence, in broad terms, as for thinking a concept of religion. From this relation the text develops three key-concepts for the understanding of religion in and from Kierkegaard. The concept of despair is initially presented as the misrelation between finitude and infinitude in the individual, with the consequent loss of existential meaning, especially from some concepts from The Concept of Anxiety and The Sickness unto Death. Secondly, faith is presented as the form of the rearticulation between finitude and infinitude, from the concept of double movement, as it is exposed in Fear and Trembling. This concept of faith will be illuminated from a punctual relation with the concept of ultimate concern, of Paul Tillich, and then, the text will return to the problem of The Sickness unto Death. Finally, the concept of love will be developed from Works of Love as the content that unites finitude and infinitude. This union, however, occurs in a symbolic and paradoxical way. So, at this point I propose a reading that articulates the notion of love with the concept of paradox as developed in Philosophical Fragments.O texto parte do pressuposto de que a relação entre finitude e infinitude é crucial tanto para o entendimento da existência humana, de modo amplo, quanto para pensar um conceito de religião. A partir desta relação o texto desenvolve três conceitos-chave para o entendimento de religião em e a partir de Kierkegaard. O conceito de desespero é apresentado inicialmente como a má relação entre finitude e infinitude no indivíduo, com consequente perda de sentido existencial, especialmente a partir de O Conceito de Angústia e de A Doença para a Morte. Em segundo lugar, a fé é apresentada como forma da rearticulação entre finitude e infinitude, a partir da noção de duplo movimento, como exposta em Temor e Tremor. Este conceito de fé será iluminado a partir de uma relação pontual com o conceito de preocupação última, de Paul Tillich e, então, o texto retornará à problemática de A Doença para a Morte. Por fim, o conceito de amor será desenvolvido a partir de As Obras do Amor como conteúdo que une finitude e infinitude. Esta união, contudo, se dá de forma simbólica e paradoxal. Assim, neste ponto proponho uma leitura que articula a questão do amor com o conceito de paradoxo como desenvolvido em Migalhas Filosóficas

DA CONTINGÊNCIA HISTÓRICA À FELICIDADE ETERNA (EVIG SALIGHED): O PROBLEMA DE MIGALHAS FILOSÓFICAS ANALISADO A PARTIR DE LESSING E PAUL TILLICH

The text clarifies initially the relation betweencontingent truths of history and necessary truths of reason, asexpressed by Lessing in his text On the proof of the spirit and ofpower. Such a relation is crucial for the elaboration of the problemfaced by the Kierkegaardian pseudonym Johannes Climacus inPhilosophical Fragments, under, among others, the termshistorical knowledge and eternal happiness. In order to deepen theunderstanding of this relationship and, more specifically, the notionof eternal happiness (evig Salighed), the idea of ultimate concernfrom Paul Tillich will be developed, in dialogue with Kierkegaard,as well as the analysis of the concept of faith implied in it. In theconclusion, it will be shown that, seen from the development herepresented, the concept of eternal happiness, as well as thedeterminations and unfoldings involved in it, can have a broaderrange than eventually perceived at first sight.O texto esclarece inicialmente a relação entre verdadescontingentes da história e verdades necessárias da razão, comoexpressa por Lessing em seu texto Sobre a demonstração doEspírito e da força. Tal relação se mostra crucial para a elaboraçãodo problema enfrentado pelo pseudônimo kierkegaardianoJohannes Climacus em Migalhas filosóficas, sob, entre outros, ostermos saber histórico e felicidade eterna. Com vistas a aprofundaro entendimento desta relação e, mais especificamente, a noção defelicidade eterna (evig Salighed), será desenvolvida, em diálogocom Kierkegaard, a ideia de preocupação última a partir de PaulTillich, bem como a análise do conceito de fé aí implicado. Naconclusão será mostrado que, visto a partir do desenvolvimentoproposto, o conceito de felicidade eterna, bem como asdeterminações e desdobramentos nele envolvidas, pode ter umalcance mais amplo do que eventualmente percebido à primeiravista