Locally produced pork – Västra Götaland

The interest for locally produced food has increased the last couple of years, and some consumers have a willingness to pay a premium for niche products like locally produced food. At the same time it seems like the Swedish pig production are in a negative development period. This study tries to see if locally produced pork could be a possible factor which might affect producers in the county of Västra Götaland views on different aspects regarding their production. Consumers of pork and their point of view regarding locally produced pork were also studied. Surveys to consumers and producers were constructed. Although previous studies claim the opposite, in the two locations (Högsäter and Uddevalla) where the consumer survey were performed, there were more men than women that always bought locally produced pork. But there were no difference between gender when it came to factors affecting purchase or in their thoughts about the future for the pig production. However, it seemed to be a difference between locations when it came to the consumers thoughts about the future, as well as for different factors affecting their purchase. There were a larger proportion of producers which claimed that they sold their meat as locally produced than those that did not. However, as the number of producers that answered the survey was low it was hard to analyze the data and the results can only be considered to be valid for the studied sample. But the analysis made showed no significant differences between producers that sold locally or not when it came to factors like if they had a more positive belief in their future or if they believed that they had a good profitability. Because of this it is not possible to state that locally produced pork could be a factor which affects the producers point of view regarding different aspects in their production.Intresset för närproducerade livsmedel har ökat de senaste åren och vissa konsumenter kan även tänka sig att betala extra för det mervärde som närproducerat innebär. Det har samtidigt skett en negativ utveckling för de svenska grisproducenterna. I studien undersöktes det om närproducerat fläskkött kunde vara en möjlig faktor som påverkar synen på olika aspekter kring produktionen bland grisproducenter i Västra Götalands län. Konsumenter som köper fläskkött och deras köpmönster och tankar om närproducerat fläskkött undersöktes också. Undersökningarna genomfördes med hjälp av två enkätstudier, en utställd till konsumenter i två olika butiker på olika orter i Västra Götalands län, och en ställd till grisproducenter i Västra Götalands län. Signifikant fler män än kvinnor som svarade på enkäten uppgav att de alltid köper närproducerat vilket är tvärtemot vad tidigare studier visat. Ingen skillnad hittades mellan andel män och kvinnor och de faktorer som de uppgav kunde påverka deras inköp av närproducerat fläskkött, och ingen skillnad fanns heller i deras tankar om framtiden för grisproduktionen i Västra Götaland. Skillnad hittades dock mellan orterna när det gällde konsumenternas tankar om framtiden och gällande de faktorer som konsumenterna uppgav kunde påverka deras inköp. Bland producenterna var det en större andel av de som svarade på enkäten som faktiskt sålde kött närproducerat än de som inte gjorde det. Det låga antalet producenter som svarade på enkäten bidrog dock till att de statistiska analyserna inte kunde ge några säkra svar. Av de analyser som ändå utfördes hittades inga signifikanta skillnader i jämförelserna mellan de som sålde sitt kött som närproducerat och de som inte gjorde det när det gällde faktorer som om de har en mer positiv syn på framtiden eller om de ansåg sig ha en bättre lönsamhet. Det är alltså inte möjligt att säga om försäljning av närproducerat fläskkött är en faktor som påverkar grisproducenternas syn på olika aspekter inom deras produktion

Berikning till gris

Berikning definieras som en förbättring för djur i fångenskap. Genom att modifiera grisars miljö kan deras naturliga beteenden främjas. Följande litteraturstudie kartlägger vilka olika typer av berikning som kan ges till grisar och hur de kan påverka beteende och produktionsresultat. Karga, stimulifattiga miljöer kan orsaka understimulering hos grisar. Om en gris är understimulerad eller inte får utlopp för ett starkt motiverat beteende kan den utveckla avvikande beteenden. De avvikande beteendena kan vara ett tecken på att djurens välbefinnande är påverkat och kan även leda till produktionsstörningar. Berikning ger djuren sysselsättning och ger dem möjlighet att utföra motiverade beteenden. Med hjälp av exempelvis olika strömaterial, leksaker och ökade utrymmen kan miljön berikas för grisar. Förutom att stimulera motiverade beteenden har berikning visat sig minska oönskade beteenden som exempelvis aggressivitet. Halm är det vanligaste strömaterialet som används till grisar idag, men grisen väljer ibland torv framför halm om den själv får välja. Strömaterial, extra utrymme och leksaker har alla visat sig kunna ge produktionsfördelar, men det finns även studier som visat motsatsen. Alla typer av berikning ger ändå grisarna större chans att utföra starkt motiverade beteenden. Berikning minskar oftast djurens sysselsättningsbrist och minskar i de flesta fall oönskade beteenden. Med detta som grund anses berikning förbättra grisarnas miljö och därmed även öka deras välfärd.Enrichment could be defined as an improvement for animals in captivity. Pigs’ natural behaviours could benefit by modifying their environment. The aim of this study is to investigate which type of enrichment that could be presented to pigs and what differences they make on their behaviour and productivity. Barren environments cannot provide enough stimulation for the pig. Strongly motivated behaviours which cannot be expressed can cause unwanted behaviours and can lead to reduced productivity as well as reduced welfare. Enrichments stimulate the pigs and allow them to express natural behaviours. Different litters, toys and increased space could stimulate strongly motivated behaviours, improve the productivity and also lessen unwanted behaviours like aggressiveness. I Sweden straw is the most common used litter for pigs today, but in preference tests the pigs sometimes choose other types of litter, for example peat. Although enrichments have shown advantages in several studies there are also studies which haven’t found benefits. Nevertheless, enrichments keep the pigs busy and reduce the time they spend performing unwanted behaviours which is an improvement of their environment as well as their welfare

Kinas redovisningsutveckling ur ett institutionellt perspektiv

Syftet är att undersöka den kinesiska redovisningsutvecklingen med utgångspunkt i den institutionella teorin. Vi har gjort en litteraturstudie samt intervjuat revisorer i Kina som komplement till forskningen. Forskningen bygger på en deduktiv metod med en deskriptiv ansats. Vår studie bygger på de centrala arbetena inom institutionell teori av Scott, Puxty et al, DiMaggio & Powell samt Oliver. Vi har även använt Hofstedes studier av kulturdimensioner. Den empiriska prestationen bygger i huvudsak på befintlig forskning inom kinesisk redovisningsutveckling. Som komplement har intervjuer gjorts med revisorer i Kina. Kinas redovisning har varit med om stora förändringar sedan 1970-talet. Den enskilt största faktorn till redovisningsutvecklingen är den politiska reform från planekonomi till socialistisk marknadsekonomi som landet genomgått. Under utvecklingen har olika institutionella faktorer både skapat förändrings och stabilitet inom landets redovisning. Reflektioner från professionen bekräftar de institutionella faktorernas påverkan

Nordic romantic functionalism : a study of Ulla Bodorff’s design of a residential yard

Under 1930–1950 utvecklas nordisk romantisk funktionalism och en ny syn på den bostadsnära miljön, med rymlighetsideal och fokus på funktion och användning. Ulla Bodorff var en av de främsta utövarna av denna stil, men är idag ett näst intill bortglömt namn. Denna uppsats lyfter Ulla Bodorff och hennes bostadsgårdar med dess funktion som vardagsrum, lekplats, mötesplats och utsikt samt hur de kan förvaltas för att bestå. Syftet är att analysera Ulla Bodorffs stil med inriktning mot hennes bostadsgårdar. Detta genom att beskriva ideal som ligger till grund, de typiska dragen i bostadsgårdarna, och hur bostadsgårdar av detta slag utvecklats. Genom fallstudie av kvarteret Astolf undersöks nordisk funktionalism i tre steg: allmänt, Ulla Bodorff och studie av Astolf. Noggranna inventeringar och platsbesök samt litteratur- och dokumentstudier har använts för att av det lilla som finns bevarat om Ulla Bodorff få fram kontexten och historien om hennes stil. Intervju med boende inom Astolf genomfördes för en mer nutida brukarsyn där skötsel spelat stor roll. Intervju med Landskapsarkitekt gav information om vikten av god skötsel och restaurering. Resultatet, en berättelse om Ulla Bodorff och bostadsgården beskriver ett sätt att gestalta där det skapade känns naturligt, som något som alltid funnits där. Om vikten att bostadsgården ska användas men samtidigt se bra ut vid anläggning, under samtid och för framtid. Uppsatsen behandlar en typ av bostadsgård som känns icke gestaltad men som egentligen har mycket tanke och arbete bakom och framför sig. Den lyfter kännedom om Ulla Bodorff som likt hennes gestaltningar, förtjänar att berättas om.During 1930-1950, the Nordic Romantic Functionalism forms with a new view on the residential outdoor environment, the ideal of spaciousness and focus on function and use. Ulla Bodorff was one of the greatest within this style, but today a name that is forgotten. This paper raises Ulla Bodorff and her residential yards, with their function as living room, playground, meeting point and outlook as well as how they can be managed to remain. The aim is to assess Ulla Bodorff’s style with a focus on her residential yards. This by describing ideals, the features of the yards and how yards of this style can evolve. Through case studies of The Astolf block, Nordic Romantic Functionalism is explored in three steps: widely, Ulla Bodorff and a study of Astolf. Thorough inventory, site visits and literature studies has been done to gain information about Ulla Bodorff and the context and history of her style. Interview with residents of Astolf to get a present view from a user’s perspective where maintenance has been of great importance. Interview with a Landscape architect has given information about maintenance and restoration. The result, a tale about Ulla Bodorff and the residential yard, describes a way of design where the proposal feels natural, as if it has always been there. About the importance of using a yard and keeping it nice during establishment, present and future. The paper covers a yard which feels not shaped by human, but actually has a lot of thought and work behind and facing. It raises awareness about Ulla Bodorff, which as well as her designs, deserves to be told about

Listen to the landscape! : sound as a resource and premise through a design process

Denna uppsats visar hur en plats kan gestaltas utifrån dess auditiva intryck och egenskaper. Platsen som undersöks är Södermalmsallén i Stockholm, och målet är att ge exempel på hur ljud kan tillämpas som en bidragande faktor för att stärka en plats rumslighet och identitet. Landskapsarkitektens yrkesroll är att skapa platser för människor. De metoder vi använder för att inventera och analysera dessa platser utgår i första hand från dess visuella och fysiska egenskaper. När ljud nämns och behandlas så görs det främst utifrån att det är något negativt som bör reduceras bort, såsom buller. Med denna uppsats vill vi istället undersöka ljud som en tillgång och ett designelement, och hur vår upplevelse av en plats formas av dess ljudbild. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ljud som designelement vid gestaltning av utomhusmiljöer kan förstärka en plats identitet. Genom att använda metoder där ljud har ett framträdande fokus, vill vi med detta arbete öka förståelsen för hur ljud kan implementeras och framhävas i gestaltningsprocessen. Som grund till arbetet ligger en litteraturundersökning. Litteraturen gav oss kunskap om teorier kring ljud, ljudlandskap och akustisk design, samt metoder som på olika sätt undersöker ämnet. En stor vikt har lagts vid att utforma och utforska metoder för att inventera och analysera ljud, vilket ligger till grund för gestaltningsförslaget. Genom ljudpromenader, lyssningsövningar och kategoriseringar av ljudtyper och ljudlandskap skapade vi oss en fördjupad bild av Södermalmsalléns ljud, och hur dessa kunde användas som en tillgång och förutsättning vid gestaltning. Arbetets teoridel är till stor del inriktad på ljudet i förhållande till människan. Hur vi upplever ljud påverkas till stor del av sammanhanget och övriga sinnesintryck. Vad vi hör kan i lika hög grad vara kopplat till vad vi ser som till det faktiska ljudet. Detta innebär att även visuella element, såsom kvalitativ vegetation, kan bidra till att ge en positiv uppfattning av ljudet på en plats. Teorin visar även att oönskade ljud såsom buller inte enbart behöver reduceras bort fysiskt med exempelvis bullerväggar, utan även kan döljas. Antingen visuellt, då det upplevelsemässigt reduceras genom audio-visuell samverkan. Eller auditivt, då det döljs genom maskering av ett önskat ljud, såsom porlande vatten. Gestaltningsförslaget för Södermalmsallén är en sekventiell upplevelse av ljud och rum, där olika karaktärer, aktiviteter, rumsligheter och ljudrum löser av varandra. De designelement som används ska på olika sätt generera önskade ljud och absorbera eller maskera oönskade ljud. Såväl generella som platsspecifika gestaltningslösningar bidrar till att förstärka upplevelsen och platsidentiteten längs stråket.This thesis presents how a place can be designed based on its auditory impressions and characteristics. The site that is investigated is Södermalmsallén in Stockholm, and the goal is to give examples of how sound can be applied as a contributing factor to strengthen the spatiality and identity of a place. The landscape architects’ role is to create places for people. The methods we use to inventory and analyze these places are mainly based on their visual and physical characteristics. When sound is mentioned and processed, it is usually by the fact that it is something negative that should be reduced, such as noise. With this thesis, we instead want to investigate sound as an asset and element for design, and how our experience of a place is shaped by its soundscape. The aim of this thesis is to look into how sound as an element for the design of outdoor spaces can strengthen the place identity. By using methods where the sound has a prominent focus, we want to increase the understanding of how it can be implemented and highlighted throughout the design process. A literary study was used as a basis for this thesis. The literature gave us knowledge about theories on sound, soundscape, and acoustic design, as well as methods that in different ways investigate the subject. A great deal of emphasis has been put on developing and exploring methods for sound inventory and analysis, which forms the basis of the design proposal. Through soundwalks, listening exercises and categorizations of sound types and soundscapes, we created an in-depth picture of Södermalmsalléns sounds, and how these could be used as an asset and premise for the design. The theoretical part of this thesis is mainly focused on sound in relation to humans. How we experience sound is largely influenced by the context and other sensory impressions. What we hear can be as connected to what we see as to the actual sound. This means that visual elements, such as vegetation, can contribute to giving a positive perception of the sound in a place. The theory also proves that unwanted sounds, such as noise, not only has to be reduced physically, i.e. by using noise walls, but it can also be concealed. Either visually, by experientially reducing it through audio-visual interaction. Or auditory, by masking it with a desired sound, such as rippling water. The design proposal for Södermalmsallén is a sequential experience of sound and space, where different characters, activities, spatialities and sound spaces succeed each other. The proposed elements of design will in different ways generate wanted sounds and absorb or mask unwanted sounds. General, as well as site-specific design solutions, contribute to strengthening the experience and place identity along the path

Association of incident fragility fractures in patients hospitalised due to unexplained syncope and orthostatic hypotension

Background Fragility fractures are caused by low-energy insults such as falls from standing height or less and pose a growing health challenge as their incidence rises with increasing age. Impaired orthostatic blood pressure response and a number of cardiovascular biomarkers have been previously identified as risk factors for fractures. It is likely that severe episodes of syncope and orthostatic hypotension increase the risk of subsequent fragility fractures, however this relationship has not been thoroughly examined.PurposeTo investigate the relationship of hospital admissions due to unexplained syncope and OH with incident fragility fractures in a middle-aged population.MethodsWe analysed a large population-based prospective cohort of 30,446 middle-aged individuals (age, 57.5 ± 7.6; men, 39.8%). We included patients hospitalised due to unexplained syncope and OH. Cox regression analysis adjusted for age, sex, prevalent fractures, body mass index (BMI) were applied to assess the impact of unexplained syncope/OH hospitalisations on subsequent incident fragility fractures. Prevalent fractures occurring before syncope/OH hospitalisation were excluded (n = 39) as well as cases with no follow-up time after the event of syncope/OH (n= 8).ResultsThe mean follow-up from baseline to first incident fracture or end of follow-up was 17.8 + 6.5 years, and 8201 (27%) suffered incident fracture. The mean age of patients with unexplained syncope (n = 493) and OH patients (n = 406) at baseline was 61.5 ± 7.1 years (50.1%, male) and 62.6 ± 6.6 years (49.8% male), respectively. The mean time between baseline and first admission for syncope and OH was 12.3 ± 4.5 years, and the mean age at first hospitalisation was 74.4 ± 7.6 years. In the multivariable-adjusted Cox regression, the risk of subsequent incident fractures was increased among patients hospitalised due to unexplained syncope (HR: 1.20; 95% CI 1.03–1.40; p < 0.02) and OH (HR: 1.40; 95% CI 1.20–1.64; p < 0.001), respectively (Kaplan-Meier curves; Figure 1).ConclusionsPatients hospitalised due to unexplained syncope and OH demonstrate increased risk of subsequent fragility fractures. We suggest that patients who are hospitalised for unexplained syncope and OH should be clinically assessed for true syncope aetiology, systematically treated against fall risk, and evaluated for additional risk factors for fragility fractures

Effect of aging on cerebral tissue oxygenation in relation to reflex syncope

Background: There is an increased susceptibility to syncope with aging attributed to age-related physiological impairments. Cerebral oxime-try non-invasively measures cerebral tissue oxygenation (SctO2) and has been shown to be valuable in syncope evaluation. SctO2 has beenfound to decrease with aging but it is unknown whether the decrease in SctO2 is related to increased susceptibility to syncope during ortho-static provocation. By measuring SctO2 during head up tilt test (HUT) we can study age-related differences in SctO2 and their impact ondeveloping reflex syncope.Purpose: To investigate the effect of age on the cerebral tissue oxygenation threshold for syncope and presyncope among patients withvasovagal syncope.Methods: Non-invasive haemodynamic monitoring and near-infrared spectroscopy (NIRS) were applied during head-up tilt (HUT) in 139vasovagal syncope patients (mean [SD] 45[17] years, 60% female), and 82 control patients with a normal response to HUT (45[18] years,61% female). Group differences in SctO2 and systolic blood pressure (SBP) during HUT in supine position, after 3 and 10 min of HUT, 30seconds prior to syncope ("presyncopal phase") and during syncope in different age groups (60 years) were comparedusing one-way ANOVA and Tukey"s multiple comparison test. Associations between age and SctO2 were studied using linear regressionmodels adjusted for sex and concurrent SBP.Results: Lower SctO2 in supine position was associated with increasing age among controls (B=-0.085, p = 0.010) but not among VVS pa-tients (B=-0.036, p = 0.114). No age-related differences in SctO2 were found after 3 and 10 minutes of HUT and during syncope. MeanSctO2 (%) during the presyncopal phase decreased over the advancing age groups (60: 62.2 ± 5.8; p = 0.009 for inter-group comparison). In contrast, mean SBP during the presyncopal phase did not differ by age groups (60: 77.6 ± 20.8 mmHg, p = 0.133). Age was associated with lower SctO2 during the presyncopal phase after adjusting for sexand SBP (B = 0.096, p = 0.001).Conclusion: Older VVS patients have lower cerebral tissue oxygenation in the presyncopal phase compared with younger patients inde-pendently of systolic blood pressure. These results suggest either that with imminent reflex syncope cerebral tissue oxygenation diminishesmore with advancing age or that cerebral deoxygenation is better tolerated by older reflex syncope patients

Digitaliserad Storytelling

Sammanfattning Examensarbetets titel: Digitaliserad Storytelling – En fallstudie om att bygga IKEAs varumärke genom berättelser Seminariedatum: 2013-06-05 Ämne/kurs: FEKH29, Examensarbete kandidatnivå i marknadsföring, 15 högskolepoäng Författare: Evelina Dahlman, Madeleine Hjalmarsson och Lovisa Mellbin Handledare: Fil. Dr. Clara Gustafsson Fem nyckelord: Storytelling, digitala medier, varumärke, emotionalitet, IKEA Syfte: Syftet med uppsatsen, för att bidra till teorier om varumärke och storytelling, är att undersöka vad det är som gör IKEAs varumärke starkt och huruvida storytelling är en bidragande faktor till detta, samt finna svar på hur IKEA bör förhålla sig till digitala medier för att kommunicera sina berättelser. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie vilken har genomförts utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Ansatsen är en kombination av deduktion och induktion. Primärdata till studien baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer och fokusgrupper. Studiens sekundärdata är mestadels vetenskapliga artiklar. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensram som används i studien berör främst varumärke, storytelling, emotionell marknadsföring och digitala medier. Empiri: Studieobjektet är IKEA och har studerats utifrån olika delar av organisationen genom nio djupintervjuer med anställda på IKEA och fokusgrupper med tretton konsumenter till IKEA. Resultat: Studiens resultat visar att storytelling som marknadsföringsverktyg är en bidragande faktor till IKEAs varumärkesstyrka. Det visar sig att emotionella faktorer är viktigt i IKEAs kommunikation för relationsskapandet till dess intressenter. Det empiriska resultatet bidrar till en sammanfattande modell baserad på en tidigare teoretisk varumärkesmodell. Denna indikerar på vikten av yttre faktorer såsom digitala medier som IKEA bör anpassa sin kommunikation till för att bevara sitt starka varumärke.Abstract Title: Digitalized Storytelling – a case study of how IKEA builds its brand through stories Seminar date: 2013-06-05 Course: FEKH29, Degree Project Undergraduate level, Business Administration, Undergraduate level, 15 University Credit Points Authors: Evelina Dahlman, Madeleine Hjalmarsson och Lovisa Mellbin Advisor: Phil.dr. Clara Gustafsson Key words: storytelling, digital media, brand, emotionality, IKEA Purpose: The purpose of this essay, to contribute to theories of brands and storytelling, is to examine what it is about IKEA that makes it to a strong brand and to what extent the marketing concept storytelling contributes to this strength, as well as finding out how IKEA should behave regarding the digital media when communicating its stories. Methodology: This qualitative study has been conducted by using a hermeneutic approach. The study is a combination of a deductive, as well as an inductive, process. The primary data to this study is based from semi-structured interviews and focus groups. The secondary data is primary scientific publications. Theoretical perspectives: The theoretical framework in this study is primary branding, storytelling, emotive marketing and digital media. Empirical foundation: The study object is IKEA which has been examined through nine interviews with employees from different divisions of the organization and through focus groups existing of thirteen customers to the corporation. Conclusions: The conclusion of the study is that storytelling is an important marketing tool for IKEA and its brand building. What can be said by the result is that emotive elements are of great value for IKEA when communicating with stakeholders. The empirical foundation is contributing to a synthesis model, which is based on an earlier theoretical branding model. This synthesis model indicates the importance for IKEA of being attentive to external factors, such as digital media, in its marketing and communication to make sure to preserve its strong brand