Användandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hälso- och sjukvården - förändringar i modellen samt organisatorisk tröghet

Syfte: Beskriva ett exempel på användandet av Balanced Scorecard inom den svenska offentliga hälso- och sjukvården samt beskriva förändringar kopplat till modellen. Syftet är även att beskriva den organisatoriska trögheten kopplat till användandet av Balanced Scorecard. Metod: Ett övervägande deduktivt val av metod med ett deskriptivt syfte. Vald metod har varit kvalitativ. Slutsatser: BSC används som ett mätsystem på avdelningen i uppsatsen. BSC har, enligt ledningen, underlättat målstyrningen. Dessutom fungerar det som bas i argumentationsinstrumentet gentemot högre instanser i organisationen. Det finns brister i medarbetarnas användning av mätsystemet vilket försvårar målstyrningen. Förändringar i modellen har skett vilket gör att användandet av BSC inte kan karaktäriseras som ett managementsystem. Det finns organisatorisk tröghet på den studerande avdelningen vilket förstärks av defensiva rutiner samt svårigheten att styra medarbetarna med hjälp av ett administrativt styrmedel som BSC

Att förstå miljökompensation

Idag finns krav på miljökompensation i en rad EUdirektiv liksom i miljöbalken. Trots det har miljökompensation inte fått någon större uppmärksamhet. Detta är synd framför allt då kompensation riktar in sig på att skapa och utveckla miljövärde, snarare än att som miljökonsekvensbeskrivningar bara analysera konsekvenserna av ingrepp. Denna bok behandlar miljökompensation som gottgörelse för skador på miljövärden. Exempelvis i samband med byggandet av nya bostäder eller vägar. Men miljökompensation handlar inte bara om ekologi utan även om etiska principer som människors delaktighet i att utveckla sitt landskap, att förorenaren skall betala och om att föra in en social dimension i vårt sätt att se på naturen. Detta har påtalats i både den Europeiska landskapskonventionen och i Riodeklarationen. Du får här en introduktion till begreppet miljökompensation, som förhoppningsvis kommer att inspirera till mer läsning, reflektion och debatt om hur miljökompensation bäst skall användas

Using workshops to value urban green and blue surfaces

Various tools have been developed to improve environmental planning in cities. One of these is the Biotope Area Factor tool (BAF), which examines green and blue surfaces and how well they deliver a selected set of ecosystem services. In this study, 18 surfaces (to be used in an BAF tool) were weighted by six different expert groups in terms of six different environmental impacts areas (noise, urban drainage, biodiversity, air quality, recreation, local climate). The results revealed that different surfaces were considered good at different things and that no surface was best at everything. They also revealed that a surface in itself cannot solve a specific environmental problem e.g. noise or recreation, which must be borne in mind when using tools such as BAF. The experts involved in the workshops were greatly helped by a combination of individual weighting and open discussion and by ranking pictures of the surfaces along a continuum