Inertia in Cooperative Remodeling

Which organization model is appropriate for a cooperative enterprise depends on the prerequisites in its business environment. When conditions are changing, the firm must adapt itself. The entry of Sweden, Finland, and Austria into the European Union led to radical changes for agricultural cooperation, especially for Swedish cooperatives since agricultural policy was not allowed a transitional period. After two years, Swedish cooperatives have still not adapted their organization model despite poor agricultural profitability. The hindering factors are conservatism among members and difficult institutional conditions with regard to legislation and public opinion.Agribusiness,

The New Zealand Dairy Cooperatives’ Adaptation to Changing Market Conditions

This article examines the market conditions, the strategies, and the organizational structures of agricultural cooperatives. Based on the growing literature on cooperative organizational models, it is expected that the new organizational patterns in the New Zealand dairy cooperatives in the early 2000s are a consequence of market changes. Case studies of the three cooperatives are conducted, focusing on the organizational structures in terms of collective versus individualized attributes. The dissolution of the New Zealand Dairy Board created new market opportunities for the cooperatives. Hence, the co-operatives had reason to develop new market strategies, and in order to pursue these well, they changed their organizational structures. The observations indicate that more liberalized and open markets require cooperative organizational models with more individualized traits.Cooperative, Dairy, New Zealand, Fonterra, Market strategy, Organizational model, Agribusiness, Livestock Production/Industries,

Kapitalenheter kan ge australiensiska kooperativ finansiella muskler

Det finns stora skillnader mellan lagstiftningen om kooperativt företagande i olika länder. Det är alls inte självklart att en föreningslag innehåller regler om förlagsinsatser och emissionsinsatser på samma sätt som i Sverige. Båda dessa finansieringsinstrument har visat sig vara värdefulla särskilt för de stora svenska föreningarna. När efterlikvider och återbäringar till en del kan behållas inom föreningen såsom emissionsinsatser, stärks föreningens balansräkning utan att medlemmens likviditet försämras, eftersom emissionsinsatserna kan köpas och säljas på en marknad. Genom att utge förlagsinsatser kan föreningen få in ett stabilt kapital från medlemmar och andra investerare, och omsättningsbarheten garanterar att innehavet finns hos de, som har rätta riskpreferenser, avkastningskrav och planeringshorisonter

Annat än pengar styr engagemang i Lantmännen

När en demokratisk organisation blivit stor, måste det finnas mellanled mellan medlemmarna och ledningen. Så är det i alla kooperativa, politiska, ideella, och andra större medlemsorganisationer. Mellanleden ska förmedla synpunkter från gräsrotsnivån till organisationens topp. Vidare ska mellanleden ge information till medlemmarna om vad som händer inom organisationen. Utan dessa funktioner kommer ledningen inte att styra såsom medlemmarna vill och medlemmarna kommer inte att uppleva organisationen som meningsfull

Kooperation på kinesiska

Det finns lantbrukskooperation i alla länder med marknadsekonomi. De kooperativa företagens uppgift är ju att se till så att marknader fungerar bättre än vad de skulle ha gjort utan kooperation. Under många år har USA varit landet med mest omfattande lantbrukskooperation. Nu har Kina gått förbi och det med råge. Statistik säger att det år 2012 fanns 689 000 föreningar med 43 miljoner bönder som medlemmar dock endast är en femtedel av landets alla bönder. En förklaring är att Kina år 2007 antog sin första föreningslag. Regeringen fick en del hjälp av utländska experter och det blev en lagstiftning som rimmar väl med vad man internationellt sett anser vara kooperation. Således kräver lagen att föreningar ska tjäna medlemmarnas ekonomiska intressen, vara styrda av medlemmarna samt vara ägda av medlemmarna

Splittrad syn på oren kooperation

Lantbrukskooperation kan internationaliseras på olika sätt. En form är att föreningar i olika länder fusione-rar. En annan att en förening låter utländska bönder bli medlemmar, ibland efter förvärv av förädlingsföretag, som dessa bönder levererar till. I dessa fall blir det en transnationell kooperation med Arla Foods såsom exempel. En tredje variant är att en förening förblir nationell men driver dotterföretag på utländska marknader. Dessa hel- eller delägda dotterföretag förädlar råvaror inköpta från icke-medlemmar i andra länder. Här kan Lantmännen nämnas som exempel.Ytterligare en modell har kallats den finska modellen. Också denna innebär dotterföretag i utlandet, men för att föreningarna ska kunna finansiera företagsförvärven går de ihop med externa finansiärer. Flera av de finska föreningarna gör så: Slakten, skogen och banken. Både HK Scan och Atria har dotterföretag, som bedriver köttförädling i flera av länderna runt Östersjön. I Sverige äger de bland annat Scan (HK Scan AB) respektive Lithells

Pseudovetenskapligt motstånd mot modern genteknik

Fyra femtedelar av jordens produktion av sojabönor, nästan två tredjedelar av bomullen och upp emot en tredjedel av världens rapsskörd utgörs idag av herbicidtoleranta och insektsresistenta växtsorter. Grödorna har fått miljövänliga och energisbesparande egenskaper. De har uppstått genom moderna växtförädlingstekniker, alltså GMO (genmodifierade organismer). En hel del av denna soja, bomull och raps importeras till och konsumeras i EU, men européerna får inte lov att själva odla dessa grödor. Det finns fortfarande ett visst motstånd mot GMO i delar av Europa. Sådana motsägelser pockar på en förklaring. Därför tog Jens Sundström och Torbjörn Fagerström till orda i The Wall Street Journal i oktober 2014. Den amerikanska allmänheten behöver förstå européernas förhållande till GMO. Jens Sundström är samverkanslektor i bioteknik vid SLU. Torbjörn Fagerström var före sin pensionering prorektor vid SLU och professor i teoretisk ekologi i Lund