Farm the rooftops! : social and health related aspects of urban rooftop farms

Uppsatsen skrivs med tanke på snabbt växande städer med krympande tillgång till grönområden som följd, ökat intresse för odling och medvetenhet om gröna miljöers betydelser för miljö, hälsa och socialt liv. Huvudfokus i detta arbete är dels att ta reda på hälsoaspekter och sociala aspekter av stadsodling och gröna miljöer. Dels att titta på några befintliga takodlingar samt diskutera några av de utmaningar som kan finnas med att odla på tak. Hur kan vi platsutnyttja effektivt samtidigt som vi stärker hälsa och social hållbarhet? Vilka förutsättningar kan finnas för takodlingar och vilka typer av roller kan de spela i en tät stad? Hur fungerar sådana odlingar idag och vilka typer av utmaningar kan finnas med sådana odlingar, ur hälso- och social hållbarhetsperspektiv? Genom litteraturstudie och personlig kontakt har ett antal funna takodlingar på olika platser i världen bidragit till infallsvinklar i diskussionen kring täta städer, hälsa och social hållbarhet, med stöd i relevant litteratur. Utifrån inhämtade kunskaper inklusive teorier och forskning på området har slutsatser dragits och ett resonemang kring tillämpning i designoch planeringsprocesser har förts. Alla studerade exempel visar att takodlingar utgör viktiga delar i en hållbar grön stad, och att viljan bland både privata och offentliga aktörer är stor när det gäller att uppmuntra platsutnyttjande och gröna lösningar i städer. En sammanfattande slutsats är att det behövs mer utförliga riktlinjer för hur tak ska och kan användas, exempelvis genom en stads grönplan. Det behövs breda samarbeten mellan aktörer för att få kvalitativa lösningar, där takodling ses som en självklar del i den hållbara staden. Det behövs mer forskning på området som, åtminstone i Sverige, fortfarande är relativt nytt.This thesis takes into notice the rapid growth of cities with lesser access to green areas as a consequence. It also emphasizes the urban farming movement, and the general awareness of the impacts of green environments on health and social sustainability. The main focus in this work lies on understanding health and social aspects of urban farming and green environments. It also targets to look at existing rooftop farms to see how they function and to discuss some of the potential challenges with rooftop farms. How can we use space effectively at the same time strengthen health and social sustainability? Which are the prerequisites for having an urban rooftop farm and what roles can they play in a dense city? How do urban rooftop farms work today and what types of challenges can apply, in terms of issues in health and social sustainability? Through literature study and personal contact, a number of rooftop farms around the world have been found and studied. With support from relevant literature, they contribute to perspectives to the discussion regarding dense cities, health and social sustainability. By learning from theories and the examples, argumentation and suggested applications have been made, to support the implement of rooftop farms in planning and design processes. All of the studied examples shows that rooftop farms make important parts of a green, sustainable city, and that both private and public actors have a great will to encourage and provide places for green solutions. A summarization is that more precise guidelines are needed, when it comes to wanted and supported use of roofs, for example by municipal green strategies. Broad cooperation amongst different actors are essential in reaching long-term qualitative solutions, where urban farming on roofs is a natural part of the sustainable city. More research is needed, however, since the subject is rather new, at least when it comes to rooftop farms in Sweden

The link between place and human

Målet för denna masteruppsats var att få reda på hur användningen av offentliga platser kan styras av utformningen. I vår studie utgick vi ifrån litteratur inom miljöpsykologi och från Jan Gehls teorier. Miljöpsykologi studerar människors upplevelser av olika miljöer, med hjälp av denna litteratur har vi fått en djupare förståelse för hur gestaltning kan påverka människors beteenden. Vår ambition är att bredda våra kunskaper inom ämnet för att kunna applicera det i framtida projekt som landskapsarkitekter. Genom litteraturstudie och observationer har vi analyserat tre torg i Malmö för att jämföra de mot varandra och huruvida litteraturen kan appliceras på platserna. Vi utgick ifrån Gehls 12 kvalitets- kriterier för att bedöma torgens helhetskvalitéer och kompletterade med egna tabeller som utgår ifrån Gehls teorier om olika typer av aktivitet, utrustning, objektsorientering och antal besökare. Vi analyserade även rörelsemönster för att få en uppfattning om hur gestaltningen kan styra användningen utifrån platsens kontext. Genom detta har vi kommit fram till slutsatsen att teorierna kring hur en plats ska utformas stämmer väl överens med våra egna upplevelser vid observationstillfällena. För att en plats ska upplevas kvalitativ och trygg behövs det byggstenar såsom sociala aktiviteter, belysning, rumslighet, mänsklig skala, sittplatser, estetiska värden, väderskydd, växtlighet, cykelplatser etc. Avslutningsvis kan det konstateras att alla platser har sin egen identitet samt rumslighet, vilket innebär att varje plats bör utformas på sitt sätt. Man kan således använda dessa rekommendationer att utgå ifrån men eftersom alla platser ser olika ut kan det aldrig bli en identisk gestaltning. Som landskapsarkitekter har vi nu ökade kunskaper om hur platser bör utformas för att få en ökad trivsel samt en förståelse av hur människor använder offentliga rum.The goal with this essay for our master’s degree was to find out about how the use of public places can be controlled by the formation. We used environmental psychology literature and Jan Gehl’s theories for this study. Environmental psychology is a study of the human experiences of different environments, with help of this literature we gained a deeper understanding on how the conformation can affect the human behaviour. Our ambition is to broaden our knowledge within the subject of being able to apply it in future projects as landscape architects. Through the studying of the literature and observations, we have analysed three town squares in Malmö to compare them and how the literature can be applied on the locations. We used Gehl’s 12 quality criterias to assess the individual town squares’ general quality and our own tables with inspiration from Gehl’s theories on different kinds of activities, equipment, the orientation of the objects and the number of visitors. We analysed patterns in movements to gain an understanding on how the formation can direct the usage from the context of the locations. Because of this, we have come to the conclusion that the theories regarding how a location should be formatted agrees to our experiences from observing the locations. For a place to be portrayed as qualitative and feel safe, there needs to be building blocks as well as social activities, lighting, spacious, clean, reasonable scale, seating areas, aesthetic, vegetation, bicycle areas, etc. In conclusion, all locations have their own identity as well as spatiality, which means that every location is formatted in its own way. These recommendations can be used as an inspiration, but since all locations are different there will never be an identical formation. As landscape architects, we now have the knowledge of how locations should be formatted to increase well-being and an increase in the understanding on how people use public areas