Deltagerdriven forskning – växtodlingsgruppen: Resultat och utvärdering av arbetet under 1998 till 2001

De ekologiska lantbrukarna i Sverige har under lång tid utfört olika typer av utvecklingsarbete på gårdsnivå (Wivstad, 1999). I den fortsatta utvecklingen av ekologiskt lantbruk är det viktigt att ta tillvara dessa erfarenheter och kunskaper. Deltagardriven forskning är en förändringsprocess (Ullmark, 1998) där aktiva lantbrukare, rådgivare och forskare arbetar i grupp utifrån gemensamma intresseområden. Syftet är att knyta ihop forskarnas, rådgivarnas och lantbrukarnas teoretiska och praktiska kunskaper och erfarenheter. Alla som medverkar i processen är lika viktiga och alla parter som berörs av resultaten har möjlighet att påverka gruppens arbete och utveckling (Ullmark, 1998). Tillsammans identifierar gruppen problem och använder/utvecklar för lantbrukaren relevanta försöks- och forskningsmetoder som kan bidra till att lösa de praktiska problem som lantbrukaren faktiskt ställs inför. Genom deltagardriven forskning kan lantbrukarna även få möjlighet till att påverka var och hur forskning bedrivs. Forskningsfrågorna kan hämtas från lantbrukssystemets olika delar samt göra gruppen medveten om hur olika delar påverkar helheten (Wivstad, 1999; Eksvärd et al, 2001). I förlängningen kan deltagarna bli informatörer och överföra idéer till andra lantbrukare (Ullmark, 1998). Centrum för uthålligt lantbruk, CUL, placerat vid SLU, har sedan 1998 ansvarat för det tvärvetenskapliga projektet ”Deltagardriven forskning” som ett verktyg för regional utveckling av det ekologiska lantbruket. Det övergripande målet har varit att öka kunskapen om hur man kan åstadkomma uthålliga lantbrukssystem. Projektet startade med sex delgrupper inriktade på följande områden: grönsaker – friland, grönsaker – växthus, höns, växtodling, biogas samt grisproduktion. Därefter har några tillkommit och några avslutats. För aktuell information se hemsidan: www.cul.slu.se. Ytterligare beskrivning kan fås i ”Deltagardriven forskning – forskningsinriktad aktörssamverkan för svenskt lantbruk” (Eksvärd, i tryck)

The Planet in 2050

In 2050, the billions of people living on Earth have found a way to manage the planetary system effectively. Everyone has access to adequate food, shelter, and clean water. Human health is no longer considered outside of the health of the ecosystems in which people live. Ecological awareness is an integral part of education. People respond effectively to social and environmental hazards, and societies care for the most vulnerable amongst them. The economy, too, has shifted. Carbon dioxide management is under control, and energy efficiency is the norm. The remaining rainforests have been preserved. Coral reefs are recovering. Fish stocks are thriving. Is any of this really possible? How can our complex social and economic systems interact with a complex planetary system undergoing rapid change to create a future we all want? This book is a contextualised collation of ideas articulated by the 50 participants of the Planet 2050 workshop held in Lund in October 2008, as part of The Planet in 2050, an interdisciplinary Fast Track Initiative of the International Geosphere-Biosphere Programme. Participants were selected from academia and the sustainability practice community to give a wide-ranging, multi-cultural, trans-disciplinary set of perspectives. This collection explores four broad sectoral themes: energy and technologies; development, economies and culture; environment; and land use change. By doing so, this book emphasises the importance of a social dialogue on our collective future, and our responsibility to the Earth. It makes strong statements about what needs to happen to the global economy for a sustainable future and documents a new kind of scholarly discussion, engaging people from diverse knowledge communities in a spirit of exploration and reflexivity. The book provides a focus for dialogue and further study for postgraduates and researchers interested in global change as a multi-faceted, socio-environmental phenomenon, and as the book is written in an accessible scholarly style, assuming no prior specialist knowledge, it is also suitable for those involved in sustainability initiatives and polic