Cardiovascular health in children and adolescents with obesity : prevalence, prediction and supervised exercise

Background: Cardiovascular disease (CVD) is a major cause of death worldwide and is preceded by a long process in which several cardiovascular (CV) risk factors are present, sometimes already in childhood. Some of these risk factors such as non-dipping blood pressure and microvascular endothelial dysfunction and possible associated factors are little studied among children with obesity. In addition to these CV risk factors, obesity in childhood is also associated with adverse CV health in general populations adults. However, the clinical value of childhood CV risk factors for identifying children at increased risk of adverse end-organ function in young adulthood is unclear. Weight loss is effective for improving CV risk factors but is found to be hard to achieve especially among adolescents with obesity. As such, new approaches to diminish their CV risk must be evaluated. Aims: In Study I, acetylcholine-induced endothelium-dependent vasodilatation was compared between children with obesity and children with normal weight. Associations between vasodilatation and potential risk factors were also studied. In Study II, the prevalence of nocturnal blood pressure dipping among prepubertal and early pubertal children with obesity was studied. In addition, associations between dipping and measures of insulin-glucose metabolism or sleep-disordered breathing were evaluated. In Study III, the aim was to evaluate whether well-established cardiovascular risk factors could be used clinically for the early identification of children and adolescents with obesity at risk of a rapid deterioration in cardiovascular health in young adulthood. In Study IV, the aim was to evaluate whether regular supervised individualised aerobic exercise for a period of three months could increase cardiorespiratory fitness (CRF), lead to improved long-term CRF, and affect CV risk factors among adolescents in obesity treatment. Subjects and methods: In Study I, endothelium-dependent vasodilatation was compared between 54 children (14.3 years old, 41% girls) with obesity and 44 (13.7 years old, 82% girls) normal-weight children. Acetylcholine was administered via transdermal iontophoresis to induce vasodilatation in the dorsal hand skin, and the subsequent change in perfusion was measured with laser Doppler flowmetry. In a subgroup of children with obesity, associations between acetylcholine-induced vasodilatation and inflammation, 24-hour ambulatory blood pressure (ABP), CRF, blood lipids, glucose/insulin metabolism, and duration of obesity were evaluated. In Study II, non-dipping—measured via 24-hour ABP and defined as nocturnal blood pressure reduction lower than 10%—was studied among 76 (10.4 years old, 41% girls) prepubertal and early pubertal children with obesity. Frequently sampled intravenous lucose-tolerance tests, fasting blood samples, and polygraph recordings were performed to study associations between dipping, insulin/glucose metabolism and sleep-disordered breathing. As a measure of end-organ damage, left ventricular mass (LVM) was measured using echocardiography and associations with the above factors were evaluated. The longitudinal, prospective cohort of Study III included 49 young adults (23.4 years old, 25 females) who had been extensively examined before entering a childhood obesity treatment program at an age of 13.8 years. At inclusion, 24-hour ambulatory blood pressure, blood lipids, CRF, and metabolic syndrome score were determined. Five to fifteen years later, a comprehensive cardiovascular follow-up was performed in which left ventricular mass, carotid intima-media thickness, arterial stiffness and endothelial function were considered as main outcomes. In Study IV, eight adolescents (15.1 years old) undergoing obesity treatment performed regular individualised aerobic exercise, supervised by a personal coach, for 3 months. The exercise was performed at an intensity of ≥ 150 bpm, for ≥ 30 minutes, 3 times per week. The adolescent was responsible for performing the exercise over the following 9 months. Biochemical factors (blood lipids, glucose, insulin and markers of inflammation), ambulatory blood pressure, body composition, endothelial function, arterial stiffness, CRF, metabolic syndrome score, pediatric health-related quality of life and objectively measured physical activity) were assessed before and after the 3 months of supervised exercise, and 9 months after the end of the supervised exercise. Results: In Study I, endothelium-dependent vasodilatory response to acetylcholine was lower in children with obesity compared with normal-weight children (p < 0.001), and peak perfusion was 33% lower among children with obesity (p = 0.001). The lowest vasodilatation was found among children with the shortest duration of obesity (p = 0.03). Except for a trend in association between vasodilatation and triglycerides (p = 0.07) no associations were found with 24-hour ABP, CRF, inflammation, or insulin/glucose metabolism. Study II showed a prevalence of 42% systolic non-dippers and 17% diastolic non-dippers among prepubertal and early pubertal children with obesity. Systolic and diastolic dipping were not associated with measures of insulin/glucose metabolism (adjusted for BMI SDS, sex and pubertal status) or with measures of sleep-disordered breathing. No associations were found between LVM index as a measure of end-organ damage and measures of blood pressure (p = 0.2–0.9), insulin/glucose metabolism (p = 0.2–0.9) or measures of sleep-disordered breathing (p = 0.3–1.0) (adjusted for BMI SDS, sex, and pubertal status). In Study III, childhood total serum cholesterol, triglycerides and daytime systolic blood pressure were positively associated with carotid intima-media thickness independent of sex and change in BMI SDS at follow up (p 0.25 BMI SDS from childhood. In Study IV, supervised exercise increased absolute and relative CRF (0.65 ± 0.41, p = 0.01 and 6.02 ± 3.69, p = 0.01, respectively), but did not improve the CV risk factor profile or long-term CRF. Arterial stiffness decreased 9 months after the supervised exercise (-16 ± 11 units, p = 0.03), whereas gynoid fat percentage (1 ± 1 %, p = 0.04) and apolipoprotein B (0.11 ± 0.08 g/L, p = 0.01) increased. Conclusions: Children with obesity without comorbidities have impaired microvascular endothelial function compared with normal-weight children. Children with a longer duration of obesity, however, seem less affected. In addition, nocturnal non-dipping was highly present among prepubertal and early pubertal children with obesity. Compared with previous reports on children in general, non-dipping was about two times higher among children with obesity. No associations between dipping and insulin/glucose metabolism or measures of sleep-disordered breathing were found. Few associations between childhood CV risk factors and end-organ function in young adults previously attending childhood obesity treatment were found. However, childhood serum cholesterol, triglycerides, and systolic blood pressure were associated with carotid intima- media thickness, but not with other intermediate markers of increased cardiovascular risk in young adult life. Clinicians should evaluate blood lipids and 24-hour ABP and perhaps treat these factors, if elevated, starting in childhood to reduce the future risk of CVD these subjects appear to be exposed to. In this small but comprehensive study of the effects of supervised aerobic exercise in adolescents with obesity, it was found that short-term CRF increased, but there were no other statistically significant effects on CV risk factor profile or weight. The improved CRF was not maintained long-term when the adolescents exercised on their own, and the effect on CV risk factors was still absent, except for improved arterial stiffness. This exercise regimen cannot therefore be recommended for clinical implementation as a complement to childhood obesity treatment to reduce CV risk factors without weight reduction

Concentrations of brominated flame retardants (PBDEs, HBCDD,HBB, PBEB, BTBPE, and DBDPE) in blood serum from first-time mothers in Uppsala 1996-2021

SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av de bromerade flamskyddsmedlen (BFR) polybromerade difenyletrar (PBDE), hexabromcyklododekan(HBCDD) samt hexabrombensen (HBB), pentabrometylbensen (PBEB), 1,2-bis(2,4,6-tribromfenoxy)etan (BTBPE) och dekabromdifenyletan (DBDPE) i samlingsprover av serum (3 samlingsprover per provtagningsår) insamlade 2018-2021. Dessutom har tidstrenden för åren 1996-2021 uppdaterats.Samtliga halter för BDE 153 låg över kvantifieringsgränsen (LOQ) och medelhalten för perioden 2018-2021 var 0.9 (±0.2) ng/g fett. BDE 47 hade 6 årspooler över LOQ varav de andra 6 årspoolerna lågunder LOD. Medelhalten för BDE 47 var 1.7 (±1.3) ng/g fett. BDE 99, BDE 100, BDE 209 och HBCDD låg alla under LOQ medan 5, 8, 1 och 11 halter även låg under detektionsgränsen (LOD) för respektiveämnen. Medelhalterna för BDE 99, BDE 100, BDE 209 och HBCDD var 0.6 (±0.5), 0.2 (±0.1), 0.9 (±0.9) samt 0.2 (±0.09) ng/g fett. Halterna av HBB, PBEB, DBDPE och BTBPE låg alla under LOD i de årliga samlingsproverna 2018-2021, förutom två årspooler för BTBPE.Den uppdaterade tidstrenden för åren 1996-2021 visade en fortsatt ökning av koncentrationerna av BDE 153 i serum med ca 1 % per år. Den uppdaterade tidstrenden för BDE 209 visar på en statistiskt signifikant minskning av halterna mellan 1996 och 2021 med ca 3 % per år. BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har sjunkit med ca 7-8 % per år under studieperioden. Även halterna av HBCDD visade på en signifikant tidstrend med ca 6 % minskning per år

Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2019-2021 and temporal trends for the period 2009-2021

Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av ftalater och fenolära ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2019-2021 samt tidstrender för perioden 2009-2021. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tio metaboliter till sex ftalater, två metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att en metabolit till ftalaten dietylftalat (DEP) förekom i högst halter i urin, följt av sex andra metaboliter till olika ftalater och BP-3. För samtliga ämnen låg halterna i urin från mammor provtagna 2019-2021 under de föreslagna vägledande nivåer (HBM-GV) som bedöms att inte innebär en risk för människor. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs istället ökande trender. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas

Concentrations of phthalate metabolites and phenolic substances in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden, sampled 2019-2021 and temporal trends for the period 2009-2021

Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport redovisas halter av ftalater och fenolära ämnen i urin från förstföderskor provtagna 2019-2021 samt tidstrender för perioden 2009-2021. Ftalater och fenolära ämnen metaboliseras relativt snabbt i kroppen och för flertalet är det därför en metabolit till själva huvudsubstansen som har analyserats.Totalt sett analyserades tio metaboliter till sex ftalater, två metaboliter till en ersättningskemikalie till ftalater, tre bisfenoler, metaboliter till fyra fosforbaserade flamskyddsmedel (PFR), två pesticidmetaboliter, fyra metaboliter till Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt de fenolära ämnena triklosan och bensofenon-3 (BP-3) i urin. Analyserna utfördes av Lunds universitet. Resultaten visade att en metabolit till ftalaten dietylftalat (DEP) förekom i högst halter i urin, följt av sex andra metaboliter till olika ftalater och BP-3. För samtliga ämnen låg halterna i urin från mammor provtagna 2019-2021 under de föreslagna vägledande nivåer (HBM-GV) som bedöms att inte innebär en risk för människor. Tidstrenderna för perioden 2009-2021 visade nedåtgående trender för de flesta av substanserna, t ex för ftalater, bisfenol A, en metabolit till insekticiden klorpyrifos och triklosan. För bisfenol S, som är en ersättare till bisfenol A, och för en metabolit till pyretroider (insekticider) sågs istället ökande trender. Analyser av urin gör det möjligt att studera befolkningens exponering för snabbmetaboliserade substanser. Genom att analysera prover över tid kan man studera hur befolkningens exponering förändras efter att åtgärder för att begränsa vissa kemikalier satts in samt hur exponeringen för nya ersättningskemikalier utvecklas

Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020

Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer

Concentrations of cadmium, cobalt, chromium, manganese, nickel, and iodine in urine from first-time mothers in Uppsala, Sweden: temporal trends 2009-2020

Sedan 1996 samlas blod- och modersmjölksprover regelbundet in från förstföderskor i Uppsala i den så kallade POPUP-studien. Sedan 2009 tas också ett urinprov. I denna rapport har tidstrender för kadmium, kobolt, krom, mangan, nickel och jod studerats i urinprov (n=371) insamlade mellan 2009 och 2020. Resultaten visade inte någon trend för kadmium vilket stämmer överens med andra studier. För nickel och krom sågs en nedåtgående trend med i medeltal 8,8 respektive 3,5 % per år. Kadmiumhalterna i denna studie var på samma nivå som hos medelålders svenska kvinnor (50-59 år) och något högre än i andra studier från Sverige på gravida kvinnor och kvinnor i åldern 19-39 år. Totalt 25 av de 371 mammorna (7%) hade halter över 0.5 μg/g kreatinin, vilket är den nivå som anses kunna öka risken för påverkan på skelettet. Alla deltagare i studien hade precis genomgått en graviditet vilket kan påverka resultaten, t ex är det vanligt med låga järnnivåer under graviditet som i sin tur kan öka upptaget av kadmium.Kadmium-halter i urin från rökare och före-detta rökare var högre jämfört med kvinnor som uppgett att de inte var rökare. Detta resultat stämmer väl med andra studier. Halter av kadmium, kobolt och jod var högre bland vegetarianer, alltså kvinnor som uppgett att de inte äter animaliskt kött, jämfört med kvinnor som äter kött. Högre halter av kadmium och kobolt kan bero på låg järnstatus och som är vanligare hos vegetarianer

Fluorine mass balance and suspect screening in first-time mothers from Uppsala, Sweden: Results for years 2018-2021

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. Huvudsyftet med denna studie var att fortsätta de tidigare trenderna för fluormassbalans i serum från förstföderskor i POPUP-kohorten (1996–2017), med ytterligare fyra år (2018-2021). Dessutom gjordes suspect screening med särskild fokus på fluorerade läkemedel och bekämpningsmedel med hjälp av högupplöst masspektrometri. Resultaten visar att halterna för PFAS och totalt fluor (TF) fortsätter att minska under de senaste åren. Även om det inte observerades någon trend för extraherbart organiskt fluor (EOF) visade en jämförelse mellan halterna av summaPFAS och EOF-nivåer en ökning av den procentuella andelen oidentifierad EOF under de senaste åren. En pool år 2019 visade särskilt höga TF och EOF-nivåer, vilket troligtvis kan tillskrivas läkemedlet Escitalopram som utifrån enkätsvar används av en deltagare i denna pool. Suspect screening-analysen identifierade preliminärt 5 nya organofluorämnen som tidigare har rapporterats i fisk och humant serum från Great Lakes-regionen i USA, vilka föreslogs vara av naturligt ursprung. Dessa strukturer kräver bekräftelse med autentiska standarder. Sammantaget visar dessa data att trots minskande PFAS-koncentrationer är den övergripande exponeringen för PFAS sannolikt underskattad på grund av förekomsten av nya, tidigare oidentifierade ämnen

Levels of persistent halogenated organic pollutants (POP’s) in mother’s milk from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2020 and 2021, and temporal trends for the time period 1996-2021

SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in modersmjölk från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av industrikemikalien PCB (mono-, di- och non-orto PCB), oavsiktligt bildade dioxiner och furaner (PCDD/F) och bromerade flamskyddsmedel (PBDE, HBCDD) i 30 modersmjölksprover insamlade 2020 och 2021. Bland PCBerna var medelkoncentrationen i modersmjölk (2020-2021) högst för CB 153 (18 ng/g fett). Medelhalten för PCDD TEQ (1,5 pg/g fett) var något högre än för PCDF TEQ (1,4 pg/g fett). Bland de polybromerade difenyletrarna (PBDE) uppvisade BDE 153 (0,66 ng/g fett) högst medelhalt.Utvärdering av tidstrender för perioden 1996-2021 (multipel linjär regression med hänsyn till mammans ålder, BMI och viktförändring under graviditet) visade att halterna av di-orto PCBer, mono-orto PCB TEQ och non-orto PCB TEQ har minskat med ca 5-6 % per år. Halterna av PCDD TEQ har minskat fortare än halterna av PCDF TEQ (6 % respektive 3 % per år). Perioden efter de trendbrott som presenterats i en tidigare rapport minskar halterna långsammare. Även om modersmjölknivåerna av total TEQ minskar, hade fortfarande 11 av 30 kvinnor (provtagna 2020-2021), nivåer över EFSAs modellerade kritiska haltför modersmjölk. Halterna av BDE 47, BDE 99 och BDE 100 har minskat med 7-12% per år. Nivåerna av BDE 153 ses minska efter det trendbrott som tidigare upptäcktes runt år 2000 men för hela tidsperioden 1996-2021 är trenden fortsatt icke-signifikant. BDE 209 har bara analyserats kontinuerligt i modersmjölk sedan 2009 och hittills kan inte någon tidstrend observeras. Trenden för HBCDD visar påen nedåtgående trend med 3% per år. Resultaten stämmer överens med det som rapporterats tidigareinom POPUP. Fortsatta undersökningar av POPar i modersmjölk kan ge svar på om halterna av PCBer och PCDD/F håller på att stabiliseras på nuvarande nivåer eller om nivåerna fortsätter att minska

Levels of poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2020-2022, and temporal trends for the time period 1996-2022

Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2020-2022 samt tidstrender för perioden 1996-2022. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Ca 60 % av förstföderskorna, provtagna 2020-2022, hade serumhalter över den nivå som är önskvärd hos mammor för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden. Resultaten visar att storskalig utfasning runt millenniumskiftet av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Från 2000/2001 minskade halterna först årligen med 13 % för PFOS och 7 % för PFOA fram till år 2010, därefter har minskningen gått långsammare, i medeltal 5 % under perioden 2011-2022. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS i Uppsala har serumhalterna av PFHxS ökat i början av studien hos förstföderskorna. Halterna låg som högst 2004-2011. Efter 2012, då åtgärder sattes in för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har halterna i serum minskat med i medeltal 10 % per år. För PFNA, PFDA och PFUnDA sågs en ökande trend av serumhalter i början av studien fram till 2006-2008 men därefter sjunker halterna med i medeltal 2-4 % per år. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade högre PFAS-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna ökade med 1-2 % per år i ökande ålder för alla PFAS utom PFOA och PFDA, vilket antyder att äldre kvinnor hade något högre halter av dessa PFAS än yngre kvinnor. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska,

Report to the Swedish EPA (the Health-Related Environmental Monitoring Program : Levels of poly- and perfluoroalkyl substances (PFAS) in serum from children at 4, 8 and 12 years of age, in Uppsala, Sweden: results from year 2020-2021 and temporal trends for the time period 2008-2022

Sedan 1996 har Livsmedelsverket årligen samlat in modersmjölk och blod från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta organiska miljöföroreningar (POP). Sedan 2008 har mor-barn-paren tillfrågats att vara med i en uppföljande studie när barnet uppnått 4, 8 och 12 års ålder. I följande rapport redovisas halterna av 32 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i serum från 4-, 8- och 12-åriga barn provtagna under perioden 2020-2022. Resultaten visar att de flesta analyserade PFAS, 22 av 32 stycken, inte hade mätbara halter i serum. Bland de detekterbara PFAS hade PFOS, PFHxS och PFOA de högsta halterna följt av de långkedjiga karboxylsyrorna PFNA, PFDA och PFUnDA. För att studera tidstrender av PFAS slogs resultaten ihop med redan insamlad data från barn i samma studie från 2008-2019. Resultaten visade att medelhalterna har minskat med 6 % per år för PFOA, 4 % för PFNA, 4 % för PFDA och 3 % för PFOS under tidsperioden 2008-2022. För PFHxS och PFUnDA fanns ingen signifikant trend under samma period. Eftersom det är känt att Uppsalas dricksvatten varit kontaminerat av PFAS, studerades också tidstrenden för PFHxS efter att åtgärder för att minska halterna sattes in från 2012. Resultaten visade att barnens halter av PFHxS har sjunkit i medeltal 6 % per år, 2013-2022, vilket indikerar att åtgärderna har haft effekt och exponeringen har minskat. Skillnader i serumhalter mellan kön och ålder utvärderades också. De yngre barnen (4- och 8-åringar) visade inte på några skillnader i halter mellan pojkar och flickor. I 12-åringar hade däremot pojkarna högre serumhalter av PFOA, PFNA, PFDA, PFOS och PFAS4 jämfört med flickorna. I jämförelsen mellan åldersgrupper var PFOA-halterna högre i 4-åringarna jämfört med 8-åringarna och för PFDA och PFUnDA hade 8-åringarna högre halter jämfört med 12-åringarna