Användning av beteendestudier för att förklara fångsteffektiviteten hos torskburar

The seal populations in the Baltic have been growing since the 1980s causing great eco-nomic losses for the fisheries since seals are using fishing gear as easy food sources. One solution to the seal and fishery conflict is the development of seal safe fishing gear. Pots are a possible solution in the cod (Gadus morhua) fishery. The success of pots depends on knowledge of the target species’ behaviour in relation to the gear. There are few previous studies of cod pots relating behaviour of cod to catches of pots by filming the whole catch process. This thesis aimed to investigate how the behaviour of cod affects the catch per unit ef-fort (CPUE) of cod pots. Camera systems were used to record in situ behaviour of cod. The relationship between entries, exits and soak time was studied and predictors explaining entry rate were identified. Fishing trials were conducted of the east coast of Bornholm, Denmark. Video analysis showed continuous entry and exit behaviour of cod during the soak time of a pot. A GAMM analysis was used to identify the predictors explaining CPUE and entry rate. Pot type was one important predictor and most fish entered large, round, bottom standing pots. When artificial light was used in pots, more fish were entering during night time than during the day, the artificial light being a possible explanation for this behaviour. When no light was used the entry rate decreased with soak time, possibly due to the bait loosing odour with time.Populärvetenskaplig sammanfattning Antalet sälar i Östersjön har ökat sedan 1980-talet. Detta innebär stora problem för det svenska kustfisket då sälarna skadar fångst och redskap vilket resulterar i stora ekonomiska förluster för fiskaren. För att lösa konflikten mellan sälen och fisket pågår en utveckling av sälsäkra redskap. Torskburar är ett alternativt och sälsäkert redskap under utveckling. För-utom att sälen har svårare för att komma åt fångsten i burar än i nät så är burar även mer selektiva och fångsten håller en bättre kvalité då den är levande vid vittjning. För att burar ska användas kommersiellt krävs en ökad fångsteffektivitet. Fångsteffektiviteten påverkas av en rad faktorer, exempelvis strömriktning, temperatur och födotillgång vilka i sin tur påverkar beteendet hos torsk. Tidigare studier har undersökt vilka faktorer som påverkar fångsteffektiviteten hos burar men få har relaterat fångsterna till beteende hos torsk. Målet med denna studie var därför att undersöka hur beteende hos torsk är relaterat till fångstef-fektiveteten hos burar. Ett provfiske med burar betade med sill utfördes utanför Bornholms kust. Ett antal olika burtyper testades för att se vilka burar som fiskar bäst. I samband med provfisket placera-des kameror på burar för att filma beteendet hos torsk som simmade in i burarna. De speci-albyggda kamerasystem som användes gjorde det möjligt att filma upp till 36 timmar vil-ket ger ett unikt datamaterial av torskens beteende i relation till redskapet under lång tid. I en del burar användes lampor för att få mer analyserbart videomaterial. Videomaterialet tittades igenom och beteenden hos den torsk som sågs registrerades. Analyser av fångstdata visade att en stor, rund bottenstående burmodell fiskade bäst av de modeller som testades. Analyser av videomaterialet visade att torsk går in och ut ur burarna under hela den tid som filmats. Videomaterialet användes också för att se vad som påverkar om torsk går in eller inte i en bur. Faktorer som tros påverka kan exempelvis vara burmodell, ståtid, antal fiskar i buren och tid på dygnet. Det visade sig att burmodell och vilken tid det är på dygnet avgör hur mycket fisk som går in i buren. Fler fiskar gick in på natten vilket skulle kunna bero på att burarna var upplysta vilket attraherade torsken. Fler studier behövs för att utreda ljusets inverkan på torskens beteende. Då det inte var ljus i burarna gick färre fiskar per tidsenhet in ju längre tid buren stått ute. Detta kan bero på att betesdoften minskar med tiden och buren därmed inte lockar lika till sig fisk. Kunskapen om vilka faktorer som gör att fisk går in i buren är viktig för att kunna optimera fisket med burar ytterligare

Avoiding grey seal depredation in the Baltic Sea while increasing catch rates of cod

The escalating conflict between gillnet fisheries and the growing seal populations in Baltic Sea has increased the need to reduce direct effects in form of reduced or damaged catches. This study describes the design and catch rates of 20 different seal safe cod (Gadus morhua) pot designs suitable for the Baltic Sea. Catches in numbers of individuals and total catch weight were recorded in 2762 pot hauls with pots varying in terms of size, shape, number of entrances, entrance length, pot placement in relation to the sea floor and catch holding chamber. The aim was to investigate the how the different designs and soak times affected the catch rates under similar conditions. Volume and soak time was significantly positively correlated with catch rates and round bottomstanding pots with a fish holding chamber, funnels and 5 entrances had the highest catch rates. The findings are important for the development of cod pots, which can allow the fishers to continue fishing in areas of high seal density with static gear and hence low-carbon emission and minimum bycatch of marine mammals and sea birds

Kustnära piggvars- och flundrefiske på Gotland

Kring Gotland förekommer ett riktat garnfiske efter både piggvar och flundra. Populationen av gråsäl har ökat sedan 1980-talet och med den har även säl- och fiskekonflikten ökat vilket innebär stora ekonomiska förluster för det småskaliga kustnära fisket. Syftet med detta projekt var att beskriva sälproblematiken i kustfisket efter piggvar och flundra samt att studera olika alternativa fiskemetoder till garnfisket. I den första delen av projektet analyserades information från loggboken för att få en uppfattning av hur stor del av fångsten som är sälskadad i det gotländska piggvar- och flundrefisket. I den andra delen av projektet testades burars och ryssjors fångsteffektivitet av flundra och piggvar och jämfördes med fångster från garnfiske i samma område. Projektet undersökte även vilka stimuli som är optimala för att attrahera piggvar och flundra genom att studera beteendet hos dessa arter i relation till utsatta stimuli som ljus, bete och rörelse. Loggboksanalyserna visade att mängden fångad piggvar kring Gotland minskat från över 100 ton 1996 till ett ton 2016. Fiskeansträngningen och antalet fiskare har minskat och samtidigt har andelen sälskador ökat drastiskt från år 2000 när inga sälskador rapporterades till 82 % av ansträngningen år 2015. Dock kan de ökande sälskadorna vara en bidragande orsak till minskningen i fiskeansträngning och en lägre fiskeansträngning kan i sin tur också bidra till ökande sälskador för enskilda fiskare. Loggboksanalyserna av sälskador på flundra var svårtolkade eftersom att andelen av torsk i flundregarn ofta överstiger mängden flundra vilket innebär att det kan vara sälskadad torsk som främst bidrar till sälskadenoteringarna. Det var ingen signifikant skillnad i total fångsteffektivitet mellan torskburar, torskryssjor och braxryssjor under 2013. Inga piggvarar över 30 cm fångades i burar eller ryssjor, dock fångades 0,68 st/100 m garn vilket indikerar att det fanns piggvar i området. Fångsterna av flundra över 25 cm var små i burar och ryssjor, totalt 8 st medan 62 st fångades i garn (0,7 st/100 m garn). Det var en signifikant skillnad i total fångsteffektivitet mellan de olika redskapen år 2014. Både braxryssjan och torskryssjan fick signifikant större fångster än samtliga burmodeller. I båda redskapstyperna fångades mer flundra än torsk. Inga piggvarar över minimimåttet fångades i burar eller ryssjor, däremot fångades 56 st i garn (1,33 st/100 m garn). De små fångsterna av flundra i de betade redskapen tyder på att flundror inte i samma utsträckning som torsk attraheras av betesdoft, samtidigt som fångsterna i garnen under slutet av fiskeperioden visade att det inte är var stora tätheter av flundra i området. Vid stimuliförsöken filmades totalt 314 timmar varav 215 analyserades. Rörelse var det stimuli som attraherade flest piggvarar medan flundra attraherades främst till bete. Stimulins attraktionskraft avtog med tiden efter att de sattes ut. Den avtagande effekten med tid förväntas främst vid användande av bete då doften är starkast i början. Sammanfattningsvis kan det konstateras att enstaka betade burar och ryssjor såsom de som används i detta projekt inte omedelbart kommer att kunna utgöra ett alternativ till garnfisket efter piggvar på Gotland under sommaren, på grund av de ringa fångster som erhölls i provfisket

Syntesrapport av Sekretariatet för selektivt fiske 2014-2017

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), som har ansvarat för regeringsuppdraget selektivt fiske, upprättade SLU Aqua ett Sekretariat för selektivt fiske mellan 2014 och 2017. Sekretariatets huvuduppgift har varit att samla in idéer tillsammans med näringen, för att stimulera utvecklingen av selektiva fiskemetoder i syfte att minska mängden oönskad fångst. Näringens initiativ och engagemang har varit helt avgörande för en framgångsrik utveckling av nya idéer. Under projektperioden har sekretariatet tillsammans med näringen drivit 34 projekt inom selektivt fiske. Samtliga projekt är vetenskapligt utvärderade och redovisade i årliga verksamhetsrapporter. I denna syntesrapport sammanställs resultaten från projekt med liknande problemställningar, målarter och fiskemetoder, till olika fisken. De olika fiskena är uppdelade mellan aktiva och passiva redskap. I sammanställningen har alla projekten bedömts efter en 5-gradig skala som sammanfattar resultatet av den vetenskapliga utvärderingen, redskapets tillämpbarhet i verkligt fiske samt behov av förvaltningsåtgärder och/eller andra incitament för att redskapen verkligen skall komma till bred användning i fisket

Sekretariatet för selektivt fiske

Under hösten/vintern 2015/2016 genomförde sekretariatet för selektivt fiske,vid institutionen för akvatiska resurser (SLU-Aqua) tillsammans med svenskt yrkesfiske, nio projekt inom ramen för regeringsuppdraget selektivt fiske. Den övergripande målsättningen för alla projekt inom selektivt fiske är att underlätta införandet av den landningsskyldighet som beslutats i och med reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik. Projekten syftade därför till att minska oönskad fångst i svenskt fiske antingen genom att utveckla befintliga fiskemetoder (framförallt inom trålfiske) eller genom att utveckla alternativa fiskemetoder (främst passiva redskap såsom fällor och burar). 1. "Kombinationsrist för utsortering av fisk och små räkor" (HaV Dnr 1718-15) 2. ”Selektivitet anpassad för små räktrålare” (HaV Dnr 1488-16) 3. "Räkburar” (HaV Dnr 1892-15) 4. ”Vidareutveckling av storleksselektiv kräftrist Halland” (HaV Dnr 1717-15) 5. ”Trål för fångst av plattfisk och stor torsk-rist/stormaskig trål” (HaV Dnr 1716-15) 6. "Förbättrad selektivitet i torsktrålar i Östersjön" (HaV Dnr 2384-15) 7. "Utsortering av gråsej i pelagiska trålar" (HaV Dnr 1715-15) 8. "Selektiv laxfälla" (HaV Dnr 1713-15) 9. "Multifunktionsburar" (HaV Dnr 1712-15) Projekten genomfördes genom att förslag togs fram gemensamt av SLU-Aqua och näringen utifrån fiskets uttryckliga behov och idéer. Projektförslagen prioriterades och beslutades av en särskild styrgrupp på Havs- och vattenmyndigheten (HaV), varefter SLU-Aqua upphandlade utförare och agerade projektledare. Vinnande part ansvarade sedan för att anskaffa och utveckla respektive projektidé enligt projektplanen med stöd från sekretariatet. Projekten avslutades genom en vetenskaplig utvärdering där personal från SLUAqua deltog i ett experimentellt fiske där det nyutvecklade redskapets fångstegenskaper dokumenterades och analyserades under kommersiella fiskeförhållanden

Projects accomplished by the Selective Fisheries Secretariat 2014-2017: a synthesis report

Commissioned by the Swedish Agency for Marine and Water management, the Swedish University for Agricultural Sciences, established a Secretariat for selective fishing between 2014 and 2017. The secretariat main task has been to gather and evaluate ideas of new gears from the industry on how to minimize unwanted catches. The industry´s initiative and engagement are essential for the successful development of new ideas. All projects have followed the same work flow; a development of project ideas by science-industry collaboration, an industry lead development phase and finally scientific evaluation and reporting. Thirty-four projects have been completed between 2014 and 2017. The separate projects have been reported yearly123 (in Swedish). As there is also an apparent need to interact with similar initiatives in other countries and to disseminate to an international audience we here summarize all 34 projects according to the results of the scientific evaluations, their applicability given current fisheries regulations and fishing practises and also on the up-take of the new gears. The report is divided between active and passive gears and the different projects are grouped based on fisheries (gear type and target species). In the end of the report, fact sheets is included for the most relevant project