Site soundscapes

This research was based on the assumption that landscape architects work on projects in which the acoustic aspects can be taken into consideration. In such projects activities are located within the landscape and specific sounds belong to specific activities. This research raised the orchestration of the soundscape as a new area of concern in the field of landscape architecture; a new method of approaching the problem was suggested. Professionals can learn to recognise the auditory phenomena which are characteristic of a certain type of land use. Acoustic sources are obvious planning elements which can be used as a starting point in the develop-ment process. The effects on the soundscape can subsequently be evaluated according to various planning options. The landscape is viewed as a space for sound sources and listeners where the sounds are transferred and coloured, such that each site has a specific soundscape – a sonotope. This raised questions about the landscape’s acoustic characteristics with respect to the physical layout, space, material and furnishing. Questions related to the planning process, land use and conflicts of interest were also raised, in addition to design issues such as space requirements and aesthetic considerations. A prototype of a computer tool for use in landscape architecture was developed. This was intended to promote listening as well as stimulate an appreciation of the soundscape approach in the processes of planning and design. The purpose was to illustrate auditory problems and raise the aural awareness of the practitioners, for example, while carrying out visits on site. The tool provided a means through which researchers, practitioners and members of the public could meet to facilitate a mutual exchange of ideas. The tool was based on the results of qualitative interviews on two urban settings. These were referred to as reference objects, the design, building material, plant material, functions, traffic conditions and location of which have characteristics which practitioners can compare with their ongoing projects. One of the locations was a pasture on the outskirts of a city, while the other was a public garden which was located towards the centre of the same city. The pasture’s sonotope was characterised by clear, distinct sounds which were neither drowned out by sounds which were emitted a short distance away nor by those emitted at much greater distances. In contrast, the sonotope of the city garden was characterised by the sounds of its surroundings

Evergreen issues of planning? Learning from history for sustainable urban-rural systems landscapes

Contemporary planning for sustainable development has a main focus on sustainable urban areas. This paper highlights a systemic approach as well as integrated and contextual knowledge in spatial planning. Significant theorists within urban planning, landscape architecture and other related fields are faced with a search for knowledge that accommodates the development of sustainable societies. Our historical selected data (Sitte, Howard, Geddes, Migge, Mumford, and McHarg) was analysed in relation to the contemporary UN policy document The Habitat Agenda and the French architectural theorist Francoise Choay’s theory on urban design and critical planning. We identify several issues that could be considered as fundamental and discuss their potential role in current spatial planning in a Scandinavian context. The results are discussed in relation to theory and current planning trends. The main contribution of the study is a tentative theoretical framework that supports urban-rural interaction in spatial planning, titled The Sustainability Approach. This framework is also suggested as a natural evolution of Choay’s planning models

Evergreen issues of planning? Learning from history for sustainable urban-rural systems landscapes

Contemporary planning for sustainable development has a main focus on sustainable urban areas. This paper highlights a systemic approach as well as integrated and contextual knowledge in spatial planning. Significant theorists within urban planning, landscape architecture and other related fields are faced with a search for knowledge that accommodates the development of sustainable societies. Our historical selected data (Sitte, Howard, Geddes, Migge, Mumford, and McHarg) was analysed in relation to the contemporary UN policy document The Habitat Agenda and the French architectural theorist Francoise Choay’s theory on urban design and critical planning. We identify several issues that could be considered as fundamental and discuss their potential role in current spatial planning in a Scandinavian context. The results are discussed in relation to theory and current planning trends. The main contribution of the study is a tentative theoretical framework that supports urban-rural interaction in spatial planning, titled The Sustainability Approach. This framework is also suggested as a natural evolution of Choay’s planning models

Workshop om ljud vid Skogskyrkogården 2-3 november 2015

På senare år har intresset för ljudplanering ökat och blivit mer helhetsinriktat (jmfr. Brown 2012). Där man tidigare planerat med utgångspunkt i buller och/eller ljudnivåer, betonas nu allt oftare själva upplevelsen av ljud. Potentiella kvaliteter hos ljud lyfts fram, samtidigt som hänsyn till buller finns kvar som en central del. Man brukar tala om ljudlandskap (Schafer 1994 [1977]; ISO 2014). Ljudlandskapsrörelsen rymmer mycket potential, men eftersom den är relativt ny finns en hel del frågetecken som behöver redas ut och forskning som behöver genomföras. Detta utgjorde bakgrunden till den workshop som genomfördes den 2-3 november på Skogskyrkogården. Workshopen ingick som en förstudie i det Vinnovafinansierade forskningsprojektet "Stadens hållbara ljudrum", med SLU Alnarp som koordinerande part. I forskningsprojektet undersöks hur frågor kring ljudlandskapet kan integreras i planering och gestaltning. Projektet fokuserar initialt på begravningsplatser, där en konflikt mellan platsens krav på rofylldhet och omgivningens ljudnivåer är vanlig. En viktig del i projektet är att utveckla lösningar och verktyg för ljudplanering. Världsarvet Skogskyrkogården är en berömd anläggning som rymmer många arkitektoniska kvaliteter, samtidigt som ljudmiljön är problematisk med buller från Nynäsvägen och Tyresövägen. Stockholm stad och kyrkogårdsförvaltningen utreder för tillfället möjligheterna att minska effekten av bullret på olika sätt. Workshopens upplägg i korthet. De två dagarna på Skogskyrkogården utgjorde en förstudie tänkt som utgångspunkt för fortsatt arbete i projektets fas två. I workshopen deltog människor som på ett eller annat sätt har kunskap om antingen ljudmiljöfrågor och/eller kyrkogårdsmiljöer. Dagarna delades upp i tre delmoment; WI, WII och WIII. WI handlade om att utveckla förståelsen avden befintliga situationen, samt utveckla språket och kommunikationen om ljud genom att begreppsliggöra dem. I WII togs förslag på förbättringar av ljudmiljön fram och i WIII testades en lösning i praktiken. Workshoparbetet visade på komplexiteten att arbeta med ljudfrågor, vilket kanske särskilt framkom i den sista, konkretiserande delen; arbetet med högtalare. I denna del bekräftades de svårigheter, detaljer och små avvägningar som lyckad ljudmaskering är förknippat med. En viktig aspekt som var återkommande under dagarna som helhet var betydelsen av ljudets samspel med andra (särskilt visuella) aspekter. Detta blev kanske särskilt påtagligt på en sådan plats som Skogskyrkogården, där det finns starka visuella kvaliteter att ta hänsyn till. Behovet av att ta fram verktyg som kan verka understödjande för att arbeta med ljudfrågor var en annan aspekt som lyftes fram under dagarna. Här finns en stor utmaning, då verktygen bör vara enkla och överskådliga, samtidigt som de komplexiteter som arbete med ljud kräver måste inkorporeras på lämpligt sätt

Sårbarhetskartering. Stranderosion i kustområden

SGI har tidigare översiktligt karterat förutsättningarna för stranderosion längs Sveriges kust. SGI arbetar också med planeringsunderlag till kustkommuner om erosion. Ett av un-derlagen är kartvisningstjänsten Kustens sårbarhet – erosion, som nu finns klar för Skåne. Kustens sårbarhet - erosion har utvecklats tillsammans med SGU och i samverkan med kustkommuner i Skåne. Målet har varit att ta fram ett bra verktyg som passar kommuner i deras arbete med att planera kustområden. De skånska kommuner som medverkat aktivt i utvecklingen av kustsårbarhetsindex är Lomma kommun, Ystad kommun samt Ängel-holms kommun. Utvecklingen av Kustens sårbarhet - erosion har varit en iterativ process tillsammans med kommunerna där olika versioner testats och utvärderats tillsammans med kommunens experter för att få en så bra kartvisningstjänst som möjligt. Denna rapport är en manual för kartvisningstjänsten. Rapporten omfattar också en beskrivning av det kustsårbarhetsindex som ingår i kartvisningstjänsten, liksom en beskrivning av den metod som använts för att ta fram kustsårbarhetsindexet