Miljöövervakningsmetoder inom Åtgärdsprogrammen för hotade arter

Syftet med studien har varit att kartlägga de samordningsmöjligheter som finns mellan åtgärdsprogrammen och miljöövervakningen samt att se över vilka åtgärdsprogram som, utifrån den metodbeskrivning av övervakning som finns i åtgärdsprogrammet, med relativt enkla medel skulle kunna omvandlas till Undersökningstyper.I rapporten presenteras synpunkter på olika områden av åtgärdsprogrammen, t ex metodbeskrivning för inventering och övervakning, Undersökningstyper, och samordning och ekonomi. Vidare ges också förslag på förbättringar vid framtagandet av framtida Undersökningstyper.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Förslag på nya miljömålsindikatorer för Myllrande våtmark

Projektet att ta fram miljömålsindikatorer för våtmarksförluster är ett RUS-projekt (Regionalt UppföljningsSystem). Syftet är att utreda hur en uppföljning skulle kunna göras av förändring av våtmarksareal, våtmarkskvalitet och den påverkan på våtmarker som sker. Detta ska utmynna i ett förslag på hur uppföljningen av våtmarker kan effektiviseras samt hur nya miljömålsindikatorer kan utformas. I arbetet ingick en studie av miljökvalitetsmål, miljömålsindikatorer och de hot som finns mot våtmarker. Utifrån denna togs ett förslag på 19 indikatorer fram. Dessa utvärderades och därefter gjordes en prioritering av indikatorförslagen efter genomförbarhet. Om samtliga indikatorer skulle verkliggöras, skulle i princip alla mål för Myllrande våtmarker kunna följas upp, både generationsmål, delmål och reviderade delmål. Detta innebär att de brister som finns i dagens uppföljning täcks upp. De föreslagna indikatorerna ger också en fördjupad bild av de delmål som redan har någon form av uppföljning och skulle kunna fungera som fördjupningsindikatorer. Med det underlag som finns att tillgå idag bedöms 6 av de 19 föreslagna indikatorerna som högprioriterade. Det finns goda förutsättningar för att omgående göra två av dessa till nationella indikatorer i miljömålsuppföljningen: ”Antal rödlistade våtmarksarter”. Genom att titta på förändringar i artantal fås även ett indirekt mått på våtmarkernas ekologiska funktion. Underlaget finns i ArtDatabankens Rödlista1. För en djupare uppföljning av indikatorn kan även ”Antal rödlistade våtmarksarter knutna till ett Natura 2000 habitat” användas för att se vilka våtmarkstyper som hyser flest rödlistade arter och således behöver en större åtgärdsinsats. ”Generell hänsyn till våtmarker”. Den generella hänsynen som ska tas inom skogsbruket är viktig för att minska påverkan på våtmarker och de förluster som blir följderna. En indikator som följer upp detta ger ett ökat fokus på hänsynen inom skogbruket och ett mått på efterlevnaden av riktlinjerna. Den föreslagna indikatorn är ett index, men kan fördjupas genom tre stycken uppföljningsindikatorer ”Skyddszoner mot våtmarker”, ”Hänsyn till våtmarksimpediment” och ”Hänsyn till hänsynskrävande våtmarksbiotop”. För övriga 17 är underlaget idag bristfälligt vilket gör att framtagandet får vänta något eller några år. De som bör prioriteras att arbeta vidare med är exempelvis ”Våtmarksuppföljning inom Natura 2000”, ”Våtmarksförändringar från den nationella satellitövervakningen” och ”Areal öppen respektive trädbevuxen myr”.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Rödlistan som underlag för miljömålsindikatorer

Länsstyrelsen har beviljats projektmedel från Naturvårdsverket för att utreda möjligheterna att använda information som finns i ArtDatabankens rödlistning som underlag till en miljömålsindikator. På uppdrag av Naturvårdsverket ansvarar ArtDatabanken för att ta fram Sveriges rödlista. Rödlistan uppdateras normalt vart femte år och syftar till att på ett objektivt tillvägagångssätt redovisa risken att en art dör ut i Sverige. En arts rödlistekategori bestäms genom att dess populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek samt grad av fragmentering bedöms mot ett antal kvantitativa kriterier.För rödlistade arter finns naturtypsklassning och länsbestämning. ArtDatabanken fick i projektet i uppdrag att naturtypsklassa och länsbestämma (det vill säga tala om vilket län arten förekommer i) även livskraftiga arter så att ett rödlisteindex skulle kunna beräknas. Projektmedlen räckte till en klassning av arter bland mossor och landlevande ryggradsdjur och fiskar. Total har cirka 1000 mossor och 500 ryggradsdjur klassats. Utifrån underlagen har två olika indikatorförlag tagits fram, ett baserat på Rödlisteindex (där alla arter bedöms, både livskraftiga och rödlistade) och ett baserat enbart på rödlistade arter (i form av antal respektive medel av antalet rödlistade arter per miljömål/organismgrupp). Rödlistans data är svår att regionalisera på grund av att bedömningar görs på nationell nivå. Projektledningen förordar därför att rödlisteindex på nationell nivå används som miljömålsindikator. Övriga framtagna indikatorförslag lämpar sig i nuläget bäst som arbetsmaterial åt länen i samband med att åtgärder ska prioriteras.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Rödlistan som underlag för miljömålsindikatorer

Länsstyrelsen har beviljats projektmedel från Naturvårdsverket för att utreda möjligheterna att använda information som finns i ArtDatabankens rödlistning som underlag till en miljömålsindikator. På uppdrag av Naturvårdsverket ansvarar ArtDatabanken för att ta fram Sveriges rödlista. Rödlistan uppdateras normalt vart femte år och syftar till att på ett objektivt tillvägagångssätt redovisa risken att en art dör ut i Sverige. En arts rödlistekategori bestäms genom att dess populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek samt grad av fragmentering bedöms mot ett antal kvantitativa kriterier.För rödlistade arter finns naturtypsklassning och länsbestämning. ArtDatabanken fick i projektet i uppdrag att naturtypsklassa och länsbestämma (det vill säga tala om vilket län arten förekommer i) även livskraftiga arter så att ett rödlisteindex skulle kunna beräknas. Projektmedlen räckte till en klassning av arter bland mossor och landlevande ryggradsdjur och fiskar. Total har cirka 1000 mossor och 500 ryggradsdjur klassats. Utifrån underlagen har två olika indikatorförlag tagits fram, ett baserat på Rödlisteindex (där alla arter bedöms, både livskraftiga och rödlistade) och ett baserat enbart på rödlistade arter (i form av antal respektive medel av antalet rödlistade arter per miljömål/organismgrupp). Rödlistans data är svår att regionalisera på grund av att bedömningar görs på nationell nivå. Projektledningen förordar därför att rödlisteindex på nationell nivå används som miljömålsindikator. Övriga framtagna indikatorförslag lämpar sig i nuläget bäst som arbetsmaterial åt länen i samband med att åtgärder ska prioriteras.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Miljöhänsyn till våtmark och vattendrag vid skogliga åtgärder

För att nå miljömålen har det i flera fördjupade utvärderingar som gjorts efterlysts en ökad hänsyn till våtmarker och vattenmiljöer från de areella näringarna. Med en ökad hänsyn vid skogsbruksåtgärder skulle störningen av många våtmarker och vattendrag minska och i mångt och mycket klara sig utan extra skyddsinsatser. Syftet med projektet är att ta fram uppföljningsindikatorer över delar av den miljöhänsyn skogbruket tar till våtmarker och vattendrag. Underlagen till samtliga föreslagna indikatorer är datamaterial från Skogsstyrelsens Polytaxinventeringar. Genom att utnyttja befintlig uppföljning är det möjligt att ta fram robusta och kostnadseffektiva indikatorer.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Underlag till en landskapsstrategi för biologisk mångfald i Jönköpings län

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen (regleringsbrevet 2009 och 2010) att ta fram en landskapsstrategi för att arbeta med bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och de ekosystemtjänster1 som kan kopplas till fungerande ekosystem, i ett landskapsperspektiv. Arbetet ska ske i samverkan med andra aktörer. Ett av syftena med en landskapsstrategi är att hitta ett nytt arbetssätt där landskapet står i fokus och där myndigheter, kommuner, organisationer, brukare och markägare arbetar tillsammans mot gemensamt uppställda mål för att kunna styra åtgärder dit de behövs bäst. Ett annat syfte är att genom skötsel och restaurering skapa ett för arter och livsmiljöer mer funktionellt landskap. Detta brukar kallas en grön infrastruktur. I rapporten presenteras de underlag som Länsstyrelsen finner relevanta att utgå från i en kommande landskapsstrategi. Utgångspunkten för underlaget är skyddsvärda arter och livsmiljöer. Med skyddsvärda menas de arter eller livsmiljöer som pekats ut i lagstiftning, rödlistan eller som prioriteras regionalt. Skyddsvärda arter har ofta ett starkt symbolvärde och de fungerar som ett användbart juridiskt verktyg. De fungerar också som ett signum på funktionella ekosystem. Genom att bevara och utveckla förutsättningarna för dessa arter och livsmiljöer, bidrar vi också till att bevara och utveckla ekosystemtjänster. I underlaget ligger den övergripande fokuseringen på de strukturer eller förutsättningar arter eller livsmiljöer behöver för sin överlevnad, inte på själva arten eller livsmiljön i sig, i underlaget kallat nyckelfaktorer. Rapporten har tagits fram av Länsstyrelsen och har således ett länsstyrelseperspekitv, men intentionen i uppdraget är att väva in fler aspekter så hela landskapet och de faktorer som styr påverkan kommer med.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Utredning av möjliga underlag till en miljömålsindikator för anlagda våtmarker

Projektet syftar till att ta fram förslag på kompletterande miljömålsindikatorer för miljömålet Myllrande våtmark med avsikt att följa upp den biologiska mångfalden i anlagda, restaurerade eller återskapade våtmarker. Fokus har varit på anlagda våtmarker i odlingslandskapet. I rapporten presenteras de källor som ansetts kunna vara möjliga att använda som indikatorunderlag med en utredning av dess användbarhet. Projektet har tagit fram 20 idéer till indikatorunderlag. Ingen av idéerna som baserar sig på redan befintliga inventeringar eller uppföljning känns genomförbara. Det är framför allt en av idéerna som bedöms som mer användbar i nuläget, även om det återstår en del arbete innan en färdig indikator att visas på miljömålsportalen finns i drift, nämligen Mångfald i våtmark. Trots att det satsas pengar på att anlägga våtmarker, finns inga direkta eller systematiskt planerade uppföljningar av de biologiska effekterna av dem. Ett förslag från projektledningen är att en viss procentsats per våtmarksanläggande avsätts för uppföljning. På så vis skulle det bli mycket lättare att på sikt även följa upp hur den biologiska mångfalden i anlagda våtmarker egentligen ser ut.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Från GIS-skikt till våtmark: planeringsunderlag för anläggning och restaurering av våtmarker i Jönköpings län

Våtmarker är ett oerhört viktigt inslag i vår omgivning av flera olika anledningar. De fungerar som naturliga reningsverk, höga flöden och översvämningar kan dämpas genom dess vattenhushållande funktion och för många hotade arter bland både växter och djur är tillgången på våtmarker livsviktig. Genom historiens gång har våtmarker utdikats och omvandlats till odlingsmark eller skogsmark. Det är därför nödvändigt att restaurera eller anlägga våtmarker för att kunna nå en hållbar utveckling i vårt samhälle.Uppdraget att ta fram ett planeringsunderlag är ett regeringsuppdrag. Syftet är att få till en optimal placering av olika typer av våtmarker. Genom att se från ett landskapsekologiskt perspektiv kan en våtmark styras till ett område där den gör störst nytta. Underlaget ska ligga till grund för kommande års praktiska våtmarksarbete. Arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker kan delas in i tre steg;Steg 1 - Planering: Detta steg består av framtagande av planeringsunderlaget på länsnivå. Samtliga potentiella områden att utföra åtgärder i finns grovt karterade. I dag består planeringsunderlaget av 815 lämpliga områden för anläggning eller restaurering av våtmarker. Dessa är översiktligt uppdelade dels efter prioriteringsgrad, dels efter syftet med anläggningen eller restaureringen.Steg 2 - Fördjupning: Efter att ett större geografiskt område där åtgärder ska genomföras har identifierats, exempelvis del av ett avrinningsområde eller en delsträcka av ett vattendrag, kan planeringsunderlaget användas som bas för att hitta lämpliga områden. De objekt som blir aktuella för åtgärder kommer att genomgå en djupare utvärdering med avsikt att få fram en mer heltäckande bedömning av nytta och utformning innan åtgärder genomförs.Steg 3 – Praktisk åtgärd: När ett potentiellt åtgärdsområde ur planeringsunderlaget tagits fram på det teoretiska planet är det läge att göra ett fältbesök för att se om de verkliga förutsättningarna gör en åtgärd lämplig. Därefter återstår projektering innan en anläggning eller restaurering kan inledas.Planeringsunderlaget för anläggning och restaurering av våtmarker är ett levande dokument som idag finns i form av ett GIS-skikt här på Länsstyrelsen i Jönköpings län. Avsikten är att underlaget ska fyllas på med nya potentiella lokaler och likaså minskas när åtgärder i ett område är genomförda.Mellan 2000 - 2007 har cirka 165 hektar våtmarker anlagts i Jönköpings län vilket innebär att det återstår 235 hektar innan vi når upp till vårt regionala miljömål. För kommande våtmarksarbete kan en rimlig nivå vara att anlägga 10 våtmarker om året. Medianen på högprioriterade objekt ligger runt 5 hektar vilket skulle innebära en totalsumma på cirka 50 hektar anlagda våtmarker per år i Jönköpings län. Planeringsunderlaget kan således vara en god hjälp på väg att nå delmålet inom Myllrande våtmarker.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Underlag till en landskapsstrategi för biologisk mångfald i Jönköpings län

Länsstyrelserna har fått i uppdrag av regeringen (regleringsbrevet 2009 och 2010) att ta fram en landskapsstrategi för att arbeta med bevarande och utvecklande av biologisk mångfald och de ekosystemtjänster1 som kan kopplas till fungerande ekosystem, i ett landskapsperspektiv. Arbetet ska ske i samverkan med andra aktörer. Ett av syftena med en landskapsstrategi är att hitta ett nytt arbetssätt där landskapet står i fokus och där myndigheter, kommuner, organisationer, brukare och markägare arbetar tillsammans mot gemensamt uppställda mål för att kunna styra åtgärder dit de behövs bäst. Ett annat syfte är att genom skötsel och restaurering skapa ett för arter och livsmiljöer mer funktionellt landskap. Detta brukar kallas en grön infrastruktur. I rapporten presenteras de underlag som Länsstyrelsen finner relevanta att utgå från i en kommande landskapsstrategi. Utgångspunkten för underlaget är skyddsvärda arter och livsmiljöer. Med skyddsvärda menas de arter eller livsmiljöer som pekats ut i lagstiftning, rödlistan eller som prioriteras regionalt. Skyddsvärda arter har ofta ett starkt symbolvärde och de fungerar som ett användbart juridiskt verktyg. De fungerar också som ett signum på funktionella ekosystem. Genom att bevara och utveckla förutsättningarna för dessa arter och livsmiljöer, bidrar vi också till att bevara och utveckla ekosystemtjänster. I underlaget ligger den övergripande fokuseringen på de strukturer eller förutsättningar arter eller livsmiljöer behöver för sin överlevnad, inte på själva arten eller livsmiljön i sig, i underlaget kallat nyckelfaktorer. Rapporten har tagits fram av Länsstyrelsen och har således ett länsstyrelseperspekitv, men intentionen i uppdraget är att väva in fler aspekter så hela landskapet och de faktorer som styr påverkan kommer med.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Utredning av möjliga underlag till en miljömålsindikator för anlagda våtmarker

Projektet syftar till att ta fram förslag på kompletterande miljömålsindikatorer för miljömålet Myllrande våtmark med avsikt att följa upp den biologiska mångfalden i anlagda, restaurerade eller återskapade våtmarker. Fokus har varit på anlagda våtmarker i odlingslandskapet. I rapporten presenteras de källor som ansetts kunna vara möjliga att använda som indikatorunderlag med en utredning av dess användbarhet. Projektet har tagit fram 20 idéer till indikatorunderlag. Ingen av idéerna som baserar sig på redan befintliga inventeringar eller uppföljning känns genomförbara. Det är framför allt en av idéerna som bedöms som mer användbar i nuläget, även om det återstår en del arbete innan en färdig indikator att visas på miljömålsportalen finns i drift, nämligen Mångfald i våtmark. Trots att det satsas pengar på att anlägga våtmarker, finns inga direkta eller systematiskt planerade uppföljningar av de biologiska effekterna av dem. Ett förslag från projektledningen är att en viss procentsats per våtmarksanläggande avsätts för uppföljning. På så vis skulle det bli mycket lättare att på sikt även följa upp hur den biologiska mångfalden i anlagda våtmarker egentligen ser ut.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p